Det absolut viktigaste en kommun har det är dess befolkning och de som arbetar för dem, dvs de som är anställda av kommunen för att ge service oavsett om det är skola, äldreomsorg eller fastigheter. Självklart behövs pengar, men finns det inte kompetent personal kommer varken service att ges eller pengarna att räcka.

Umeå är en stor kommun och med närmare 11000 anställda blir det den största arbetsgivaren. I politiken brukar vi tala om hur viktigt det är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare för att locka personal och för att vår personal ska stanna kvar. Det är inte minst vanligt när vi talar om bristyrken som inom vård och omsorg, men även bland till exempel bygglovshandläggare. Med tanke på hur ofta vi talar om det tycker jag att hela kommunen borde lärt sig mer. Visst ibland behövs förändringar, men de ska vara genomtänkta och inte genomföras i all hast. Det gäller såväl nyrekryteringar som när anställningar ska avslutas.

I dagens VK läser vi om politiker som reagerat på att tidigare socialdirektör senare utvecklingsdirektör Ewa Klingefors har fått gå och även jag reagerade starkt på nyheten. Jag känner Ewa från förra mandatperioden när jag var vice ordförande i socialnämnden tillsammans med Eva Andersson som var ordförande och oavsett politisk tillhörighet var förtroendet mycket stort för socialdirektören. En direktör som visade respekt för politiskt tagna beslut, men som aldrig var otydlig med vad besluten skulle kunna innebära om de genomfördes. Det är precis som det står i tidningen, kommunen fullständigt slarvar bort kompetens och en person som har förmågan att få organisationen att gå i takt mot gemensamma mål. Vi har i Umeå en gemensam förvaltning som ska utvärderas och mitt under pågående utvärdering avskaffas utvecklingsdirektörens ansvarsområde vilket leder till konsekvensen arbetsbrist. Varför nu och varför så förbaskat bråttom? Snabba beslut innebär inte alltid handlingskraft och rätt beslut.

Nej, jag har inte talat med stadsdirektören om beslutet och som jag har förstått det har det inte heller varit så mycket dialog mellan beslutsfattare och politik. En kort notis på intranätet när beslut är klart ger inte mycket utrymme till dialog. Nej, jag har inte hela bilden av vad som har hänt – jag talar bara om det som är känt, vad jag sett och vad jag tycker. I artikeln ifrågasätts inte andra chefer som dåliga utan det är beslutet att avskaffa de chefer som gjort ett fantastiskt arbete som är det anmärkningsvärda. Eva Andersson (s) lyfter att Ewa Klingefors har alltid haft förmågan till ett helhetsperspektiv för kommunen och jag önskar att fler tjänstemän (och även politiker) hade den förmågan.

 


Upptäck mer från Veronica Kerr

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna en kommentar

En politikers vardag

Vad roligt att du har hittat hit!

Här skriver jag om både politik och vardag, främst kommunpolitik som är min vardag. Gruppledare för Kristdemokraterna i Umeå kommun, statsvetare, och tjänstledig statstjänsteman. Det blir politik och frågor som rör civilsamhälle och äldreomsorg. Mamma, sambo och kattägare.

Älskar hösten och havet och önskar att jag var bättre på trädgårdsarbete.

Politiska uppdrag

  • Gruppledare för Kristdemokraterna i Umeå, ledamot i kommunstyrelsen sedan 2010
  • 1:e vice ordförande i Äldrenämnden sedan 2014, 1:e vice ordförande i Socialnämnden 2012-2014
  • Ledamot i Individ och Familjenämnden 2014-2018, 2023-
  • Ledamot i Regionala Utvecklingsnämnden, Region Västerbotten 2020 –
  • Ersättare i Regionfullmäktige 2018 –
  • Ledamot KDK förbundsstyrelse 2020 –
  • Vice ordförande Kristdemokraterna Västerbotten

Let’s connect