Skolorna har startat upp och även om det var ett bra tag sedan mina barn började skolan och ännu längre sedan jag själv gick där så är det ändå inte svårt att komma ihåg känslan. Som barn var det en längtan till att träffa vänner och att komma igång med träningar och aktiviteter, som förälder längtade jag efter rutinerna som skolstarten betydde efter ett långt sommarlov. Höstens skolstart betydde nystart och har alltid känts viktigare eller åtminstone roligare än själva nyårsafton.

Tyvärr är det så att det härliga pirret som skolstart kan ge inte finns hos alla barn. Tvärtom kan det vara med en klump i magen som barn går till skolan för att skolmiljön känns otrygg. Det kan vara mobbing och kränkande behandling eller rädslan för övergrepp eller vetskapen om att det sker skottlossningar i skolans närhet. Jag vet att skolor har handlingsplaner och att de gör mycket för att skolan ska vara trygg, men trots det vet vi att det ser mycket olika ut i de olika stadsdelarna. Det räcker inte.

Det är här föräldrarna kommer in och om detta skriver jag, Birgitta Nordvall, ledamot i Individ och familjenämnden och Sven-Åke Granberg som är ledamot i För och grundskolenämnden i dagens Folkbladet. Vi kristdemokrater menar att trygghet i det lilla ger trygghet i det stora och vi vill lyfta föräldrar och stärka deras roll och betydelse.

Eftersom det är genom vuxna, särskilt föräldrarna, som ungdomar får sina värderingar är föräldrarollen betydande. Föräldrar ska få möjlighet att ta sitt ansvar, men framförallt måste de bekräftas i att de är de viktigaste personerna i sina barns liv. Föräldrarna är en grund i det brottsförebyggande arbetet och polisen behöver dem mer än någonsin.

Debattartikeln i sin helhet läser du här!