Under gårdagens kommunfullmäktige ställde Arbetarpartiet en interpellation till För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (s) om språkförskolan Språkstegen. Om detta har VK rapporterat.  Det var inte första gången som språkförskola för barn med grav talsvårigheter har debatterats i kommunfullmäktige. För dryga tre år sedan interpellerade jag till Margareta Rönngren (S) dåvarande ordförande i För och grundskolenämnden om det faktum att landstinget hade sagt upp avtalet med den privata språkförskolan Pratbubblan utan någon större förvarning och under oklara omständigheter.  Ledningen vid logopedkliniken hade också uttalat sig om att det fanns långtgående planer med Umeå kommun att starta upp en språkförskola tillsammans med Umeå kommun.

Ett avtal skrevs senare med Umeå kommun 2014 där landstinget ska stå för en logopedresurs och enligt föräldrar till barn vid förskolan har det varit mycket lyckat och barnen har gjort stora framsteg. Tidiga insatser kan betyda skillnaden mellan särskola och vanlig skola. Nu har landstinget sagt upp avtalet. Jag ser ett mönster i hur landstinget agerar. Vem ska stå för logopedresursen, Umeå kommun eller Västerbottens landsting? Miljöpartiet och Arbetarpartiet vill att kommunen ska gå in, men jag menar att det är landstinget som dragit sig ur och det är de som ska dras tillbaka. Det var på landstingets initiativ som samverkan startades, det är fel att bara lämna ingånget avtal.

Till nästa landstingsfullmäktige 15 november har Kristdemokraterna ställt frågan Avser landstinget att följa ingångna avtal med Umeå kommun, dvs återställa logoped vid Språkstegen? Om Peter Olofsson, landstingsstyrelsens ordförande kan svara återstår att se, men Språkstegen behövs.