Jag ser att både Lennart Holmlund och Hans Lindberg har idag bloggat om exakt samma sak med ett par timmars mellanrum, utredningen om studiebidraget. De klagande synpunkterna är inte oväntade och jag tänker inte gå in på utredningen i detalj, men det är uppenbart att både Hans och Lennart har glömt något viktigt. Syftet med utredningen!

Holmlund talar om ingrepp i den generella välfärdspolitiken och om att alla barn inte behandlas lika. Det borde inte vara en nyhet att alla barn har inte samma förutsättningar oavsett hur mycket vi önskar att de hade. Lika till alla innebär inte att alla får det lika bra. Studiebidraget kostar idag 3,3 miljarder kronor per år, men genom att förändra tiden man får studiebidraget utbetalt (till endast under den tid man är i skolan) kan 240 miljoner kr omfördelas till hushåll med låga inkomster och där barn går i gymnasieskolan.

Det finns idag ett extra stöd till låginkomstfamiljer på 855 kr, men förslaget blir nu att höja det till 1100 kr i månaden samtidigt som taket för inkomstgränsen för hushåll höjs från 125 kkr/år till 210 kkr/år. Fler familjer berörs av denna möjlighet till extra stöd.

Den största förändringen med detta förslag och enligt mitt tycke den mest välkomna är förslaget att elever som har egna barn får 3500 kr i månaden. Elever som blir föräldrar idag kan inte få försörjningsstöd från sin kommun om de väljer att fortsätta i gymnasieskolan. Man blir helt beroende av sina föräldrar. Att hoppa av gymnasiet bara för att kunna få försörjningsstöd istället är inte ett bra alternativ. Unga föräldrar ska ges stöd för att fortsätta sin utbildning och förbättra förutsättningarna i livet. Men om detta har varken Lennart eller Hans skrivit något om..