Stödet till Finlandsfärjan och förbindelsen över kvarken är inte den enda nyheten jag reflekterat över denna förmiddag. I går morse nåddes jag av nyheten att Moderaterna lämnat sin plats i styrgruppen för det kvinnohistoriska museet. Det är samma plats som Kristdemokraterna ställde till förfogande när jag lämnade styrgruppen i september förra året.

Kritiken som jag framförde då är i stort sett den samma som Tina Lindsten (M) nu framfört, kvinnohistoriska museet är ett projekt som växer med oklar budget. Budgeten har växt från fem miljoner till åtta miljoner, till elva miljoner, till..? Vad är en rimlig kostnad för ett kvinnohistoriskt museum? Elva miljoner var dock ingen kostnad som varken Tamara Spiric eller Andreas Lundgren (S) (ledamot i styrgruppen) känner igen vilket för mig är både märkligt och obegripligt. Projektplanen från september med siffror för drift 2014 visade tidigt betydligt högre siffror än de åtta man talar om idag. I en ännu ej uppstartad verksamhet borde det vara betydligt lättare att rätta mun efter matsäck. Här ska det vara enklare att styra utgifterna än i de verksamheter där behoven finns först och man därefter beräknar kostnaden som t ex barnomsorg eller de flesta av socialtjänstens verksamheter.