Etikett: Veronica Kerr

  • Vad sa jag? Vad vill KD?

    Inledande budgetanförande, fullmäktige 2025-06-16

    Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare,

    Den budget vi idag presenterar är en budget där fyra partier enats och som tydligt visar på de skillnader som finns mellan allianspartierna och majoriteten. Det är en budget som tydligt lyfter upp människan före systemet, som visar på individuella lösningar före kollektivism, där beslut ska inte ska tas på gamla lösningar utan där det är möjligt att tänka nytt.

    Prioriteringar ska göras där det är viktigt att se vilka verksamheter betyder mest för våra medborgare och var och hos vem ska besluten som rör dem själva tas?

    Budget är så mycket mer än bara siffror och tabeller – i grunden handlar det om människosyn och samhällssyn. Det handlar om vad vi värderar högst, vad vi vill skydda, främja och bygga vidare på. För oss kristdemokrater är politiken inte ett tekniskt maskineri utan ett uttryck för vad vi tror på – och vilka vi är till för.

    Kristdemokraternas utgångspunkt är att varje människa har ett unikt och okränkbart värde – oavsett ålder, bakgrund eller livssituation. Med det följer både rättigheter och ansvar. Vi tror att människan formas i relation till andra, i de gemenskaper som ger trygghet och sammanhang. Den allra viktigaste av dessa gemenskaper är familjen.

    Det är här orden möter verkligheten. Och i en tid då både resurserna minskar och utmaningarna växer, blir det ännu viktigare att ha en fast kompass. För oss handlar det om att stå upp för det gemensamma bästa – inte för särintressen, inte för utopier och inte för ideologier, utan för ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle där ingen lämnas efter, men där varje människa räknas.

    Vårt gemensamma budgetförslag innehåller flera viktiga steg för att ge människor mer inflytande och stärka den nära välfärden. Det gäller inte minst inom äldreomsorgen, en av Kristdemokraternas absolut mest prioriterade frågor. Vår budget tar ansvar för att prioritera trygghet, värdighet och framtidstro – oavsett om det handlar om barn i skolan, äldre i omsorgen eller företag som vill växa.

    För oss handlar det om att stå upp för det gemensamma bästa – inte för särintressen, inte för utopier och inte för ideologier, utan för ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle där ingen lämnas efter, men där varje människa räknas.

    Kristdemokraterna i Umeå

    Äldreomsorgen
    Vi står inför en verklighet där behoven inom äldreomsorgen växer – både i antal och i komplexitet. Allt fler äldre behöver stöd, inte bara praktiskt utan också för att känna trygghet, delaktighet och värdighet. Vi vill bygga en omsorg som ser hela människan – inte bara timmar, insatser och scheman. En omsorg där personalen har förutsättningar att göra sitt bästa, där relationer får ta plats och där äldre får känna sig sedda och lyssnade till.

    För att vi ska kunna uppnå personcentrerad vård så måste de fasta schablontiderna i hemtjänsten avskaffas. När hjälp är förutbestämd i minuter riskeras både kvalitet och människovärdet, samtidigt som personalens arbetsmiljö försämras. Det faktum att Umeå kommun rasat i hemtjänstindex visar också att hemtjänsten behöver reformeras. Vi vill återinföra individbaserade beslut, där hjälp planeras utifrån faktiska behov – inte ett standardiserat schema. Politiken måste ta ansvar för att en förändring sker, något som Socialdemokraterna och Miljöpartiet varit konsekvent med att inte göra.

    Och vi är glasklara på en punkt: det ska råda nolltolerans mot våld mot äldre – oavsett om det sker i hemmet, i boenden eller i kommunens egen regi. Institutionellt våld, när system och strukturer brister och lämnar den som är beroende av hjälp utan skydd, respekt eller inflytande, är en verklighet som alltför ofta förblir osynlig. Att äldre far illa på grund av hur vi organiserar omsorgen är oacceptabelt. Vi kommer att ta krafttag mot alla former av övergrepp, försummelse och likgiltighet – och sätta värdigheten i centrum för hela äldreomsorgen. För vi vet att ett samhälles värdighet mäts i hur det behandlar sina äldre. Och vi kompromissar inte med den värdigheten.

    Fler jobb, bättre företagsklimat
    För att välfärden ska kunna växa hållbart, behöver också fler i arbete och ett bättre företagsklimat. Nya jobb skapas inte på kommando från politiken utan när människor finner det mödan värt att förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är i de små- och medelstora företagen som jobben växer fram. Kommunen behöver företagen och företagen är beroende av kommunen när det gäller olika tillstånd och bygglov. Här vill vi att tjänstegarantier till företagen införs och när kommunen inte håller sina löften ska företagen kompenseras.

    Umeå måste vara en plats där idéer får växa, där företagare känner sig välkomna – inte motarbetade – och där nya jobb kan skapas i takt med att vår stad växer.

    Därför tar vi nu flera steg för att stärka Umeås attraktionskraft och visa att vi menar allvar med att värna om företagsklimatet. Något som påverkar företagsklimat och kommunens attraktionskraft är hög skatt.

    Ansvar för ekonomin
    Kommunalskatten gör inte åtskillnad på inkomst. Alla betalar lika många procent av sin lön i skatt oavsett inkomstnivå (i princip). Därför slår en hög kommunalskatt hårdare på den med lägre inkomster. Med tanke på att Västerbotten har Sveriges lägsta arbetslöshet, kompetensbrist och enorma rekryteringsbehov är det hög tid att sänka skatten. Vårt budgetförslag tar ett första steg med en skattesänkning på 20 öre för 2026.

    Det är ett första steg för att ge umeborna mer kvar i plånboken och att som Socialdemokraterna kalla varje skattesänkning för en förlust av undersköterskor är att förenkla verkligheten. Vi tror inte att det offentliga blir starkare av varje ytterligare krona som dras in, utan av att de pengar vi har, används bättre. När Socialdemokraterna säger att de prioriterar välfärd före skattesänkningar så är vi tydlig med att möjlighet till eget sparande är en del av välfärden och där valfrihet är en stark del.

    Kultur med ansvar
    Vi värnar kulturen, men vi menar också att kommunen måste hushålla med skattebetalarnas pengar. Därför kvarstår vi vid tidigare beslut att det ekonomiska utrymmet inte ska läggas på ett kvinnohistoriskt museum. Det är inte efterfrågat, det är INTE en kommunal angelägenhet och det tillhör inte kommunens kärnverksamheter. En attraktiv plats i Umeå och befintliga lokaler bör hyras ut till någon extern aktör. Vår prioritet är att ta ansvar framför att föra symbolpolitik.

    Civil beredskap
    Vi lever i en tid där hoten mot vårt samhälle har blivit mer påtagliga. Pandemin, kriget i vårt närområde och klimatförändringarna har alla visat hur sårbart samhället kan vara. Därför behöver vi nu kraftsamla för att stärka den civila beredskapen – så att viktiga samhällsfunktioner fungerar även under påfrestning.

    Detta är en högst angelägen uppgift. Vi vill att Umeå kommun ska ha förmåga att hantera både akuta kriser och bygga långsiktig motståndskraft. Därför avsätter vi 10,7 miljoner kronor till att stärka kommunens beredskap.

    En viktig del i detta är livsmedelsförsörjningen. Självförsörjningsgraden är idag låg, och vi behöver stärka den lokala produktionen. Genom innovativa upphandlingsmodeller – som exempelvis ko på ROT, där hela djur köps in och förädlas i samarbete med lokala producenter – kan vi både trygga tillgången till mat i kris och samtidigt stötta vårt lokala näringsliv.

    En stark civil beredskap är inget tillval – det är en grundförutsättning för att samhället ska fungera när det verkligen gäller.

    Sammanfattningsvis:

    • Vi stärker människors inflytande över sina liv.
    • Vi gör äldreomsorgen till en tydlig prioritet – inte bara i ord utan i handling.
    • Vi tar ansvar för ekonomin.

    Denna budget är en budget för framtidstro, ansvar och valfrihet. Den bär ett tydligt avtryck av kristdemokratisk värdegrund – människovärdet, familjens betydelse, det civila samhället och vikten av en välfungerande välfärd som ser hela människan.

    Bifall till Alliansens förslag till budget!

    När dagen var slut fick varje partis gruppledare en röd ros av fullmäktiges ordförande. Så vacker och ståtlig. Jag gav den till vår ersättare i fullmäktige för hans tålamod att sitta med under ett möte som verkade aldrig ta slut..

  • Oj vad fort det har gått!

    Fredag afton är redan här, en dag som kändes långt borta eftersom det är första veckan utan långhelg på ett tag. Kristi Himmels för två veckor sedan och nationaldagen för en vecka sedan har rört till det i känslan av vilken dag det är.

    Under veckan som har gått har det funnits mer tid till parti interna möten som möten med PDO Norr vilket är presidierna för de fyra nordligaste KD distrikten. Jämtland/Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Möten som möjliggörs tack vare Zoom eller Teams när avstånden är för långa. Trots långa avstånd har vi mycket som förenar och jag ser fram emot de utbildningar som vi gemensamt planerar.

    Det har även funnits tid till möten med associerade förbund, styrelsemöte i lokalavdelningen, intervju med forskare vid Universitetet om frågor som rör fysisk aktivitet för personer som är 65+ och vad Äldrenämnden gör inom det området. Sammanträde med UmeBRÅ som firade att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har utsett Umeå kommun, till Årets förebyggare av extremism.

    Umeå kommun utses till Årets förebyggare av extremism – Umeå kommun

    Det är otroligt intressanta möten med UmeBRÅ där också Polisen ingår. Så mycket information som oroar när det kommer till otrygghet, narkotika och gängkriminalitet. Frågor som har enormt intresse och under min tid där tror jag aldrig att vi har kunnat sluta i tid eller så har den sista föredragande fått snabb prata för att vara klar i tid. Under lång tid var inte Äldrenämnden representerat i UmeBRÅ och jag vet att det är de som önskar att det fortfarande var så.

    Veckans mest oroväckande möte var kommunens informationsmöte om den tillsyn av enskilda avlopp som kommunen ska genomföra. Mötet var digitalt med ett fyrtiotal personer närvarande. Många frågor. Oro för att göra fel och rädsla för att bli underkänd. Kommunen vill att alla hushåll med enskilda avlopp först ska göra en egen bedömning av hur det ser ut och fungerar enligt röd-gul eller grön funktion. Är det rött är det lika bra söka nytt tillstånd (för en stor summa pengar och mycket arbete), gult – ta kontakt med entreprenör som kan avlopp och se vilka förbättringar som behövs. Grönt, är bara grönt enligt dig eftersom inspektörer gör tillsyn oavsett om det är gult eller grönt. Frågan blir bara hur dyrt det kommer att bli. En normal tillsyn där inga åtgärder behövs sättas in kostar mellan 5000-7000 kr. Om åtgärder behövs verkar det inte finns ett maxtak.

    Mitt största obehag just nu är att ta bort locket som är ovanpå locket till trekammarbrunn eftersom det brukar vara så många grodor (eller är det paddor) i närheten. Grodor är obehagliga, men så är det när man bor nära naturen.

    Onsdag och torsdag var jag i Stockholm, men jag tror nästan att det kräver ett helt eget inlägg. Bra dagar, men tydligen fick jag med mig nån skit hem för halsen både kliar och svider. Tröttheten är enorm och inom kort blir det täppt är min känsla. Är sällan sjuk, men när det händer så är det alltid fel tid. Varför det är fel tid just idag, det kräver också ett eget inlägg. Just nu blir det Sinupret, alvedon, massor av vätska och tidigt i säng.

  • När kommunal politik känns trivial är det svårt att hitta orden

    Än en gång har jag inte varit speciellt flitig med att skriva här på bloggen, men jag ser att det är en del nya namn på blogg topplistan så antingen är det fler som skriver eller så har inläggen fått fler läsare. Oavsett vilket så är det positivt för bloggar ge en liten inblick i andras tankar och liv som inte vanliga artiklar gör. Jag hade en tanke att jag skulle skriva mer under påsken eller mer eftersom tiden i det närmaste känts obegränsad när kalendern tömts på möten och resor den senaste månaden. Så blev det inte.

    Brist på tid är inte det som hindrat mig utan det är det virus som alla talar om, Corona. Jag har inte drabbats fysiskt, men det sitter ändå med mig i tanken varje dag. Eftersom jag inte är någon expert, jag har inga medicinska kunskaper och inga sådana ambitioner, så har jag valt att lita på de som kan och de som arbetar med frågan. Jag lyssnar till expertis, hoppas och ber till Gud att de har rätt. Nu är det många som vacklar i tron till expertisen eftersom andra med ”samma expertkunskaper” kommit till helt andra slutsatser och fullständigt förkastar det pågående arbetet mot smittan och gör det gärna med alarmistiska toner. Det går inte att diskutera med de som börjat att avsky FHM (Folkhälsomyndigheten) eller som ser rött när Tegnell kommer på tal. Bilden av statsepidemiologen Tegnell som jag la ut på Facebook är för övrigt en av mina mest kommenterade bilder där två läger bildades – för eller emot.

    Det som är kanske inte viruset självt som hindrat mig från att skriva utan det är det faktum att det har fått allt annat att kännas trivialt och oviktigt. När världen kämpar mot en pandemi av största mått; företagare ser sina livsverk gå under; människor förlorar sina arbeten och människor dör ensamma utan sina anhöriga närvarande, ja då får den kommunala politiken stå tillbaka. Åtminstone ett tag, men den finns fortfarande där och jag ska fortsätta med att skriva om den. Min blogg är politisk, men också personlig. Du får gärna kommentera. Publicerar nästan alla kommentarer och svarar på de flesta så länge de håller god ton.

     

  • Frågor jag funderar på…

    Vi är redan flera dagar in på det nya året och även om jobbet inte kommit igång på riktigt ännu har åtminstone tankarna börjat alltmer fokusera på politik och de uppdrag som jag har fått. Jag har skrivit om de uppdrag jag har fått i kommunen, men det är nu också klart att jag blir vice ordförande i Patientnämnden i Region Västerbotten (landstinget) vilket jag känner en stor ödmjukhet inför. Jag är också 2:e ersättare till landstingsfullmäktige, och med en fot i både kommun och landsting kommer jag att ha en bättre överblick i frågor som påverkar de båda.

    Frågor som jag annars går och funderar på är hur tänker Socialdemokraterna göra när de vill avskaffa LOV i hemtjänsten och vad tänker de göra istället? Enligt planering ska beslut tas i kommunstyrelsen 15 januari och sedan slutgiltigt den 27 januari. Oavsett vad du som läser tycker i frågan, oavsett om det finns kongressbeslut på att LOV ska avskaffas eller att det står i Socialdemokraternas kommunala handlingsprogram att ”Vi prioriterar drift i offentlig regi och kommer inte tillämpa fri etablering.” så borde det väl vara logiskt att Socialdemokraterna presenterar hur och vad de vill införa istället? Här saknas vilja att ens försöka. Svaret vi får är att Socialdemokraterna kan inte att säga något förrän kommunfullmäktige tagit beslutet om att avskaffa LOV. En annan fråga som jag hoppas får ett svar på är när kan vi räkna med att Sverige får en ny regering? Det borde inte vara långt borta om allt går väl. Alla politiker har inte haft lika mycket ledighet.

     

    Allt gott, 2019 kommer att bli ett spännande år!

  • Ett hej och ett leende är en god början

    Vissa nyheter berör mig mer än andra och när jag läser om den man som hittades död i sin lägenhet i Piteå häromdagen blir jag så ledsen. Det är tydligt att ensamhet har blivit allt vanligare. Ensamhet har blivit ett samhällsproblem och är ett hot mot folkhälsa eftersom ofrivillig ensamhet kan orsaka depression och leda till andra sjukdomar. Tänk dig att inte vara efterfrågad av någon, inte ha någon som saknar dig för att du inte synts till?

    Jag vet ingenting om denna man, men det är inte det som är det viktigaste för vi kan inte bo i ett land där någon får ligga död i en lägenhet i månader utan att någon märker det. Jag säger inte att vi ska tvingas till att umgås med grannar vi inte känner, men visst måste vi visa mer uppmärksamhet till människor omkring oss? Artikeln väcker frågor och jag vet att händelsen är långt ifrån unik. För flera år sedan lyssnade jag till en intervju med dåvarande Barnombudsman som berättade att han alltid sa hej till varje barn han mötte oavsett var för att bekräfta och visa att det var någon som såg dem. Han menade att för vissa barn kanske det var enda gången under dagen som någon såg dem.

    Det låter enkelt, men jag är övertygade om att alla vill bli bekräftade av någon annan. Ett hej och ett leende är en god början.

  • Valrörelse inom kort – äntligen!

    Varför har inte valrörelsen kommit igång ännu? Semestersverige lägger locket på, insändarsidorna är halverade, varken debatter eller Agenda sänds på TV under sommaren och TV nyheterna är förkortade. Efter att ha varit i USA två veckor i sommar där debatterna flödade inför kommande mellanårsval i november så är skillnaden stor. Tonen är inte speciellt trevlig och det behöver inte ens vara sant det som diskuteras.

    Självklart vill jag inte att det ska vara så, men jag har sagt det förr att det är olyckligt att det sista fullmäktige vi har inför sommaren är det fullmäktige som tydligast visar de ideologiska skillnaderna mellan partierna. Det är glöd och passion om du har tur och debatten kan vara både rolig och intressant att lyssna till. Ett par veckor efter budgetfullmäktige är det Almedalen som gäller och det är politik i alla kanaler. Det är en ren fröjd för oss politiskt intresserade. Sen efter Almedalen, semesterstängt. Det som sades eller beslutades i juni faller i glömska. Det vi upprördes över som hände i Almedalen tappar betydelse.

    Frågan om varför har inte valrörelsen kommit igång är inte en fråga som jag har ställt mig utan den var ställd av en person som inte alls har kopplingar till politiken, men som arbetat inom kommunen länge. Jag ser frågan som positiv för det betyder att det måste finnas en längtan efter en samhällsdebatt och ett större folkliv på torget och kanske t om se valaffischer. Dessa affischer som står överallt, men som aldrig får stå ifred. Jag som är i politiken har levt hela året med tankarna på valrörelsen för det är nu det är upp till bevis. Nu får varje person över 18 år utöva sin demokratiska rättighet att lägga en röst på det parti som de ser som bästa företrädare. Jag känner energi även om tanken, har jag glömt nåt hela tiden finns med i bakhuvudet. Den 13 augusti öppnar valstugorna på torget – äntligen!

    Hoppas också på kyligare väder så jag kan äntligen ha på mig min nya fina jacka.

     

    vera

     

  • Nyårslöften från 2017 utan slutdatum

    Nytt år, nya förutsättningar och ett nytt inlägg från mig. Det var ju ett bra tag sedan sist nu när det nya året är snart två veckor gammalt. Än så länge har året varit gott mot mig och jag är tacksam för att jag har fått vara frisk hela julledigheten vilket jag inte var för ett år sedan när influensan slog till med full kraft. Minnen på Facebook har poppat upp som en påminnelse om hur eländigt det kan vara att vara sjuk och en påminnelse om att vara tacksam för det man har.

    I början av ett nytt år är det alltid trevligt med återblickar och kanske göra ett försök till summering av hur det gick med de nyårslöften som gavs. Klarade jag dem? Jag var modig nog att dela med mig av dem här på bloggen i januari 2017och det är kanske sant att nyårslöften är som politikers vallöften. Det börjar som ett löfte, förändras till en målsättning och när året är slut tillsätts en utredning om varför det inte gick som planerat. I korthet var det enkelt, äta hälsosammare, träna mer och vara en mer närvarande politiker. Rutiner skulle också sättas på plats och av dessa tre ”löften” är det väl det som har varit svårast. Jag kom igång sent på hösten med det hälsosammare livet och julen satte det lite ur spel, men jag är tillbaka på rätt spår. Att vara närvarande politiker annat än att bara sitta på sammanträden har jag också gjort ett större krafttag kring.

    Under 2017 har jag praktiserat i både den kommunala hemtjänsten samt i ett privat hemtjänstföretag under två dagar. Jag har gjort praktiserat på Dragonens äldrecenter och utbildat mig i den basutbildning som ges till personal som saknar vårdutbildning, Visst har många av verksamhetsbesöken varit inom Äldrenämndens ansvarsområde, men jag har även besökt Ungdomshälsan, fältgruppen och polisen; fikat och ätit frukost med flertalet fackliga organisationer; samtalat med Funktionsrätt om LSS; manifesterat för mänskliga rättigheter; kippavandrat och vandrat för företagsamhet; besökt friskolor från förskola till gymnasium; besökt ett stort antal äldreboenden både i kommundelarna och centralt och det har varit ett fantastiskt år. En del av besöken har jag blivit ombedd att komma på, andra verksamheter har jag bett om att få besöka, men jag känner stor tacksamhet för allt jag har fått uppleva. Självklart kan jag inte återberätta allt här och det är bara ett axplock. Klart är i alla fall att jag vet att det är inte bara genom att läsa handlingar som jag lär mig utan det är genom att samtala med de som berörs av kommunala beslut.

    Jag har alla intentioner att fortsätta på det som jag lovade för ett år sedan så om du har ett förslag eller exempel på något som du tycker att jag ska besöka, maila mig gärna! I förra veckan besökte jag det härbärge som Pingstkyrkan anordnat för EU migranter och jag är så glad för de samtal jag fick. Kommunen kan inte klara allt, här är civilsamhällets initiativ oerhört viktiga.

  • Politik, Instagram och jag

    Om du följer mig på Instagram så har du säkert redan sett detta eller om du prenumererar på Folkbladet har du kanske läst artikeln. Vårdköerna är för långa, primärvården fungerar inte som den ska och våra äldreboenden behöver bättre tillgång till läkare.
    Jag och Birgitta Nordvall som är gruppledare för Kristdemokraterna på landstinget beskriver situationen närmare. Vilka erfarenheter har du av primärvården eller hur tycker du att förhållandet mellan landsting och kommun kan förbättras? Kommentera gärna.
    Om du vill se fler av mina bilder på Instagram: https://www.instagram.com/veronicakerr/ Politik, katter, familj, havet och en och annan selfie finns med.

  • Politiska och personliga nyårslöften

    Nytt år, nya förutsättningar och äntligen riktig vardag som väntar runt hörnet. Vi är en hel vecka in på året, men med tanke på att influensan ”stal” en dryg vecka av oss här hemma är det inte så konstigt att vi är sena med att avlägga nyårslöften. Om det är nödvändigt eller inte bryr jag mig inte om för det hör som till oavsett om de går att hålla eller ej. Hörde på Tv den något cyniska kommentaren att nyårslöften är att betrakta som politikers vallöften. Det börjar som ett löfte, förändras till en målsättning och när året är slut tillsätts en utredning om varför det inte gick som planerat…

    Mina löften är enkla, äta och leva mer hälsosamt, träna mer. Utmaningen är att få till rutinerna i vardagen när det är det är kvällsmöten och sammanträden var och varannan kväll. Det är på det personliga planet, men när det gäller arbetet i politiken vill jag vara en mer närvarande politiker. Jag vill göra fler verksamhetsbesök vilket var något jag började med redan innan jul. Det är när jag är ute i verksamheter långt från stadshuset och ser hur beslut tagna av politiken verkställs som bilden blir komplett eller förhoppningsvis mer komplett än tidigare.

    Förutom att det är nytt år och vardag runt hörnet så är det också nytt budgetår. Här menar jag i synnerhet för Umeå kommun. Budgeten för 2017 justerades så sent som i december månad och Hans Lindberg (s) har lovat att det inte kommer innebära några sparbeting för nämnderna. Detta trots att ramarna för nämnderna har justerats ned. T ex har Äldrenämnden fått budgetramen minskad med 7,9 miljoner kr och det är mycket naivt att tro att det inte kommer att få konsekvenser. Vi får rapporter om stress i hemtjänsten och hur sjukskrivningar ökat (men de ökar visst än mer i förskolan om det skulle vara någon tröst (?)) samtidigt som ersättningarna till hemtjänsten i Umeå är bland de absolut lägsta i hela Sverige. Hur funkar det i hemtjänsten på riktigt? Det vill jag veta och hemtjänsten är just en av verksamheterna jag kommer att besöka och praktisera i.

  • Nyhetsansvar och fotoalbum

    Ser på övriga politikerbloggar att en del politiskt arbete har kommit igång, men här på stadshuset är det fortfarande mycket lugnt och själv har jag ännu inga möten inbokade denna vecka. Anpassar mig till vardagen, men det är ingen ”riktig” vardag förrän skolorna har börjat. Det är tydligt med två tonåringar fortfarande boende hemma och visst kan jag ibland drömma mig tillbaka när sommaren innebar tio veckors ledighet!

    Det har varit skönt att vara ledig och det har inte varit långa resor utan mest arbete på hemmaplan. Jag har i sommar hjälpt min mamma att flytta till Umeå efter att ha bott i Skellefteå kommun de senaste 25 åren. Det känns så bra och tryggt att ha henne närmare, men det har varit ett slit att packa, bära, lyfta och köra. Det är mycket som har kommit fram och minnen har även flödat när fotoalbum hittats igen. Det är faktiskt en sorgsen känsla för att det inte kommer att finnas fotoalbum på samma sätt framtiden. Bilderna jag idag tar finns i datorn, telefonen och Instagram – kommer mina barn och barnbarn att ”hitta” dem om 30 år och minnas på samma sätt som jag har gjort i sommar? Tveksamt.

    I övrigt har det varit nyhetstorka förutom när nyheterna har rapporterat om vansinnesdåd och terrorism i bla Tyskland, Frankrike och Turkiet. Det har varit sexuella övergrepp, våldtäkter och ofredanden på unga kvinnor på festival. Polisen har inte ryckt ut på anmälningar och har de skickats ut har de skickats fel. Anmälningar har lagts ned och här i vårt eget län får inte patienter vård i tid för att det är personalbrist. Istället får vi en diskussion om vad som är akut eller inte och glömmer bort den enskilde och dennes anhöriga. Jag har själv fått samtal från anhöriga som är frustrerade för att kommunikationen med kommunen och socialtjänsten brister. Den raka, tydliga och ärliga kommunikationen saknas vilket gör allt så mycket svårare för den anhörig som står bredvid och vill hjälpa. Här finns utrymme till förbättring.

    En del tycker att tidningarna borde skriva mer om roliga och glada nyheter, men det är klart att nyheter ska rapportera om det som berör. Det blir dock osmakligt när journalister går över gränser för att få till en nyhet med hög snyftfaktor för att sälja lösnummer. Här får vi förlita oss på ett personligt ansvar hos den som skriver och hos den som läser. Vill du se vad jag har haft för mig i sommar när jag inte skrivit på bloggen eller suttit på varken landsting eller stadshus? Kolla in mitt fotoalbum på Instagram https://www.instagram.com/veronicakerr/