Etikett: äldreomsorg

  • Hemtjänstpengen höjs när valfriheten avskaffas?

    Jag vet inte vad som händer just nu, Socialdemokraterna agerar mer och mer som någon med stark oro i kroppen och som sätter plåster på skottskador. Äldreomsorgen behöver en reform och långsiktiga lösningar som kan ha en stark förankring både hos allmänhet och de som arbetar i den eller har behov av den.

    För ett par dagar sedan stod kommunalrådet Hans Lindberg (S)och Mariam Salem (Mp) på Stadshustrappan och berättade att de enats om att tillsätta fyra utbildningssjuksköterskor. När kommunalråd uttalar sig om budgetsatsningar i en nämnd där de inte sitter i själva kan man förvänta sig att pengar kommer med förslaget. Så är det inte.

    Hans Lindberg pekar med hela handen och säger att pengarna tas från nämndens förväntade överskott. Ingen representant från Äldrenämnden som uttalade sig eller berättade att dessa sjuksköterskor inte är nya. De är anställda idag sedan länge, men har jobbat med ett utbildningsprojekt som tar slut. Nu förlängs befintlig verksamhet.

    Igår var det dags igen för ett ”budgetutspel” från Socialdemokraterna. Strax efter avslutat Teams möte med presidieberedningen för Äldrenämnden igår förmiddag hörde Folkbladet av sig. De ville ha en kommentar till Socialdemokraternas pressmeddelande om att hemtjänstpengen ska höjas. Min respons var ingenting annat än förvåning. När jag ställde frågan tillbaka om när det skulle införas svarade journalisten att beslut ska tas vid nästa sammanträde i Äldrenämnden enligt ordförande Carin Nilsson (S). Efter kritiken: S och MP vill höja hemtjänstpengen

    Det är här det blir än märkligare. Jag sa att vi har precis avslutat presidieberedningen för Äldrenämnden och på dagordningen för kommande nämnder i både September och Oktober så finns det ingenting alls om att hemtjänstersättningen ska höjas. INTE ETT ORD yppades om att det var en förändring på gång.

    Mitt svar till Folkbladet blev att jag kan bara kommentera på det du säger eftersom jag inte har några andra uppgifter. Det är mycket bra att ersättningen höjs, det är efterlängtat och så välbehövligt. Senaste gången ersättningen förändrades var under pandemin 2020. (!!)

    Jag vet inte varför detta sker nu, men jag vet att de fasta schablontiderna som ordförande Carin Nilsson (S) var med och införde under våren 2024 har inneburit stor ekonomisk påverkan för alla utförare och idag är de bara fem kvar. Det är faktiskt rent skamligt hur de privata utförarna har behandlats i kommunen de senaste åren och där fasta schablontider blev ett effektivt sätt att svälta ut. Den egna utföraren (DKH) har också påverkats med sämre ekonomiska siffror och sämre arbetsmiljö för personalen som påföljd.

    S och Mp pratar om att införa ramtid i hemtjänsten för att komma ifrån minutjakt, men det kommer inte vara på plats förrän tidigast nästa höst. Högre hemtjänstersättning är fantastiskt, men det löser inte allt om vi inte ändrar schablontiderna för hur lång tid en insats/hjälp ska ta. Mer pengar för varje insats, men om insatsen fortfarande tar dubbelt så lång tid som det utföraren får ersättning för kan vi då vara säkra på att arbetsmiljön blir bättre för hemtjänstpersonalen?

    En höjning av hemtjänstersättningen borde varit på plats för länge länge sedan och det var också planerat. I december 2022 beslutade nämnderna (ÄN och IFN) att förfrågningsunderlaget för LOV utförarna skulle komma att revideras. Ett nytt förfrågningsunderlag stod klart tidigt 2024, men S och Mp bromsade helt plötsligt (se äldre blogginlägg) och tillsatte därefter utredning om välfärdskriminalitet.

    Företagen fick fortsätta att verka under ett avtal som ingen var nöjd med. S var heller definitivt inte nöjd med befintligt avtal, men i stället för att vara öppen med att förändringar måste göras övertygades Upphandlingsbyrån om att det var fullt möjligt att göra en helt ny tolkning av paragraf 34. Och vips så var ”schabloniserad tid” infört. Eller rättare sagt det infördes i tysthet redan ett halvår tidigare.

    Det var sagt att det nya avtalet skulle varit på plats redan under 2023 och förvaltningen hade tagit höjd för att ett nytt avtal kommer kräva högre ersättning. Nu när avtalet fortsatt (under helt andra förutsättningar än de som var när det tecknades)har det inte varit möjligt att höja ersättningen tydligen. Stora förändringar och undantag i ett befintligt avtal kräver att ett nytt avtal skrivs. Men här tror jag att det är en selektiv tolkning.

    På måndag om två veckor ska kommunfullmäktige ta beslut om att avskaffa Lagen om Valfrihet och något nytt LOV avtal blir därmed inte aktuellt. Höjd hemtjänstersättning är bra, men att besluta om det fyra dagar innan fullmäktige väntas besluta om att avskaffa LOV blir ingenting annat än ett hån och en käftsmäll till de företag som lämnat.

  • S vill inte ta i frågan – svaret på mitt nämndinitiativ

    I slutet av maj, tre dagar efter det att S och Mp presenterat sitt budgetförslag för 2026 och tre dagar innan fullmäktige där frågan om att avskaffa LOV i hemtjänsten stod på dagordningen, sammanträdde Äldrenämnden. Varför det är intressant att lyfta de två delarna är att S och MP på tisdagen meddelat att: Äldrenämndens budget förstärks med 5 mnkr för att utreda förutsättningarna för införande av sk ramtid inom hemtjänsten.

    Ett par veckor tidigare inför Kommunstyrelsen i samband med att frågan om att avskaffa LOV och ersätta det med LOU skulle upp till beslut lade S tilläggsyrkanden i KSNAU. Ett av dem var:

    att ge nämnderna i uppdrag att utreda förutsättningarna för att övergå till en modell med ramtid inom hemtjänsten, samt att ta fram förslag på hur samplanering av hemtjänst på landsbygden kan utvecklas och i översynen se över fördelningsnycklarna för hemtjänst på landsbygd.

    Redan innan Äldrenämndens sammanträde på torsdagen stod det klart att Socialdemokraterna har beslutat att utreda ett införande av ramtid och därmed gå ifrån fasta schablontider. Det kommer dock inte att ske förrän vi har avskaffat LOV (min tolkning). De vet att dessa förhatliga schabloner är kritiserade, men grymt effektiva och kostnadsbesparande. Att utförare försvinner verkar inte vara något bekymmer.

    Längre ner ser ni förvaltningens förslag till beslut. Det finns fortfarande inget politiskt beslut om att fasta schabloner ska gälla i hemtjänsten, här säger man att det ligger på delegation. Jag menar att fasta schablontider påverkar service och kvalitet samt att förutsättningarna för kommun som utförare och de privata skiljer sig åt. Det är inte längre konkurrensneutralt. Om det någonsin varit.

    Jag, tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet reserverade oss mot beslutet enligt följande:

    Det är anmärkningsvärt att en så genomgripande förändring som fasta schablontider kunde införas utan vare sig politiskt beslut, risk- och konsekvensanalys eller öppenhet. Det politiska ansvaret för införandet saknas och tydligen saknas även intresset av att få reda på hur dessa schablontider har påverkat brukare och personal. En utredning är i högsta grad nödvändig så att politiken får mer kunskap om de konkreta konsekvenserna. Med tanke på att Socialdemokraterna har beslutat att utreda ett införande av ramtid så blir slutsatsen att även de har insett att fasta schablontider ska bort.”

    Beredning nämndinitiativ: Utredning av konsekvenser av fasta schablontider inom hemtjänsten

    (KD) har i ett nämndinitiativ på äldrenämnden den 27 mars 2025 lagt ett nämndinitiativ avseende konsekvenser av fasta schablontider inom hemtjänsten. Äldrenämnden beslutade att nämndinitiativet skulle beredas för beslut om fortsatt hantering.
    Initiativet lyfter viktiga frågor för äldrenämndens verksamhet, alldeles oavsett schabloner.

    En fördel för den enskilde avseende fasta schabloner är det är tydligt vilken avgift som den enskilde ska betala för insatserna. Fasta schabloner påverkar inte rätten till insats – socialtjänstens insatser är frivilliga och en biståndshandläggare kan inte bevilja insatser som den enskilde inte vill ha eller har ansökt om. De insatser som ska utföras är de som framgår av beslutet och verkställighet av insatserna ska sedan tydliggöras i den enskildes genomförandeplan.

    Schabloner är inte detsamma som servicenivåer. Servicenivåer är den procentsats av befolkningen som vi beräknar ska komma ha behov av våra insatser och som ligger som underlag i budgetarbetet. Schabloner är en genomsnittlig tid av vad en insats kan ta att utföra. Schabloner är, och har även sedan tidigare varit, en del av handläggningsprocess och beslut – något som är delegerat till enhetschef och de av enhetschef utsedda medarbetare inom myndighetsutövningen inom både äldrenämnden och individ-och familjenämnden.

    Frågorna som lyfts i nämndinitiativet är som nämndes inledningsvis angelägna och bör hanteras. Förvaltningens förslag är att ta med dem i arbetet med nytt förfrågningsunderlag för hemtjänst, oavsett upphandlingsform. Det blir naturligt att fånga upp hemtjänsttagares och medborgares syn på kvalitet inom hemtjänsten och vad som är viktigast för dem, så även en dialog med utförare och inhämtande av medarbetares synpunkter.

    Detsamma gäller om schabloner fortsatt ska tillämpas eller om det ska vara ett rambeslut för insatser eller någon annan typ av modell. Ny socialtjänstlag som träder i kraft 1 juli 2025 kan komma att spela in samt självklart de synpunkter som redan har inkommit till förvaltning och politik avseende schabloner och hemtjänstpersonalens förutsättningar. När nytt förslag ska tas fram ingår också att göra en jämförelse med andra kommuner. Hur det färdiga underlaget slutligen ska se ut kommer sedan att bli ett gemensamt beslut för äldrenämnden och individ-och
    familjenämnden.

    Med ovanstående arbete i planeringen är förvaltningens förslag till beslut att inte gå vidare med nämndinitiativet i en separat utredning. Om nämnden gör en annan bedömning behöver nämndinitiativet även hanteras i individ-och familjenämnden då det i så fall påverkar även den nämndens verksamhet.

  • Semester är inget hinder

    Vissa yrken sägs vara ett kall. Dvs där den som utövar yrket känner sig kallad till det och ser en annan mening med det än att bara utföra ett arbete. Det talas om Florence Nightingale eller om de som oväntat byter yrke och omskolar sig till präst. Att vara kallad till att göra något utan att tänka på att det är dåliga karriärmöjligheter eller löneutveckling. Att känna att det jag gör har betydelse för någon annan.

    Det är egentligen märkligt hur ofta referensen till att ha ett kall nämns när det kommer till äldreomsorgen. I synnerhet när det kommer till att rekrytera personal. Du måste ha ett kall för vården och känna starkt för att arbeta med människor för att kunna ge en god omsorg.

    Senast detta med att ”ha ett kall” kom upp i ett samtal var i morse. Det var efter ett tidigt träningspass på Storsjöhallen som jag hamnade i samspråk med en person. Inga stora saker direkt, lite väder, semesterplaner och inte ett samtal menat bli varken längre eller djupare. Så blev det inte.

    Semester där du får åka långt bort kan vara underbart särskilt om det varit en tung period innan. Så var det för denna person. Hen berättade om sin kamp som anhörig mot biståndshandläggare för att hens förälder skulle få plats på ett särskilt boende. Där handläggare säger att de inte har medicinsk kompetens samtidigt som de ifrågasätter läkares utlåtanden.

    Det var ett bra samtal även om jag inte kunde ge svar till allt. Det är klart att vi behöver fler anpassade boenden för äldre och allt fler måste börja planera för hur man vill bo den dagen du inte kan bo kvar i villan. Men vi pratade också om problemen med rekrytering och var överens om att det måste finnas ett driv, ”ett kall” hos fler att vilja arbeta inom omsorgen. Självklart måste även status höjas.

    Det är tungt när en anhörig blir allvarligt sjuk och smärtsamt att se en förälder drabbas av demens. Den oro som anhöriga känner för den sjuke kan i sin tur orsaka andra sjukdomar. Du blir sjuk av oro. För den jag talade med verkar det ha ordnat sig, men kampen har varit slitsam. Det blir slitigt när kommunen inte står på din sida.

    Jag lyssnar gärna till de som har kritik eller frågor om kommunens äldreomsorg. Kanske finns det något jag kan göra eller svara på, men i det här fallet uppmanade jag till att hen skulle kontakta bistånd och där lämna in ett klagomål. Kritiken måste fram för hur ska vi annars veta om allt fungerar som det ska? Klagomål ska få svar och leda till förbättring och förbättring behövs absolut med tanke på att Umeås biståndsbedömning rasat i Hemtjänstindex från plats 51 till plats 187 under förra året. Bemötande är en svag punkt.

    Semester är inget hinder för mig när det kommer till att diskutera eller skriva om politik. Faktum är att det är när andra som jag skulle vilja ha kontakt med har semester som det blir ett problem.

  • 1. Om schablontider: Schablontider är ett hot mot personcentrerad vård

    Detta publicerades första gången på min VK blogg 4 december 2024, men eftersom frågan om fasta schablontider fortsätter att vara aktuell publicerar jag den igen.

     

    Alla kan inte gilla alla politiska beslut – det var rubriken på mitt senaste inlägg. Det var i och för sig ett tag sedan jag skrev, men orden är lika sanna idag när det gäller just politik.

    När en politisk majoritet fattat ett beslut om vare sig det är avgifter eller servicenivåer så är det ändå tydligt vem som tagit beslut och av vem man ska kräva ansvar när det blir fel. Gillar man inte resultatet av den förda politiken så kan politiken prövas när det är val. Det är väljarna som avgör om förtroendet finns för politiken eller inte. Beslut tagna på delegation däremot blir svårare eftersom det inte finns någon tydlighet i vem som har tagit beslutet och majoriteten kan gärna gömma sig bakom det när kritiken kommer genom att säga att de ”inte var med och tog beslutet”.

    För ungefär en vecka sedan rapporterade TV4 Nyheterna att hemtjänsten i Umeå kommun har infört fasta schablontider vilket har lett till kraftigt minskad tid till insatser. I nyhetsinslaget berättade Kurt att han oväntat fått sin beviljade tid sänkt från 30 timmar till 19 timmar/vecka. Han hade inte heller fått något besked från kommunen om förändringen utan det var hemtjänstpersonalen som skulle ”arbeta snabbare” . En person med hemtjänst ska kunna förvänta sig samma service och kvalitet på insatserna trots att tiden minskats. Räcker inte tiden till så är det inte längre möjligt att begära mer tid som tidigare. I stället om personen behöver mer tid så ska utföraren planera sin tid så att mer tid kan tas av någon annan. Det kan vara av den tiden som en person har, men där hon eller han är inlagd på sjukhus eller att vissa insatser går fortare hos en annan person så det blir ”tid över” att nyttjas för den som har större behov.

    Det är inte Äldrenämndens ledamöter som har beslutat att förändra biståndsbesluten eller som har avgjort hur mycket tid en insats ska ta utan det är ett beslut som har tagits av förvaltningen. Förändringen började redan under våren utan att någon information gavs till varken politik, utförare eller de som berördes av besluten. Det skedde efter att man konstaterat att personer med extern hemtjänstutförare hade fler antal timmar beviljade jämfört med de som har kommunen som utförare. I slutändan är det kommunen som beslutar om bistånd och som beviljar tid, men enligt Myndighet hade man upptäckt att besluten såg mycket olika ut beroende på vem som tagit dem. En förändring menade man var nödvändig för att skapa mer rättssäkerhet (!) dvs genom att besluta lika för alla (?!).

    Myndighet talar om rättssäkerhet och likvärdighet, men för mig innebär rättssäkerhet att ge den enskilde det den har rätt till utifrån dennes specifika behov både i typ av insats och tidsåtgång. Det är en absolut förutsättning för en personcentrerad vård som vi säger att vi ska ha. Hur rättssäkert blir det när vi överlåter till utföraren att avgöra från vem tid ska tas när tiden inte räcker till? Genom att dra åt besluten ordentligt och göra lika för alla så blir det rättvist och de privata hemtjänstföretagen får mindre tid. För den cyniske och för den som vet att Socialdemokraterna vill avskaffa LOV är det lätt att inse att om något företag dukar under kan det vara en ren bonus. Snäva schablontider är en erkänd svältkur och metod för den som vill försämra villkoren för hemtjänstföretagen. Resultaten är också mycket tydliga när antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter att sjunka varje månad.

    I september ställde jag frågan i Äldrenämnden om det var så att kommunen har infört fasta schablontider utan att informera politiken. Jag var mycket frustrerad eftersom i ärende efter ärende fastnar vi i siffror och statistik. Det är medel före mål och hur når vi mål utan medel. Droppen den gången var uttalandet om att Umeå har 500 för många personer med hemtjänst i jämförelse med jämförbara kommuner. Detta betyder att färre ska ha hemtjänst samtidigt som alla ska bo hemma så länge som möjligt med hjälp av hemtjänst. Vi lägger ner vårdboenden och satsar på hemtjänst. Cynisk igen. Svaret till min fråga den gången från äldreomsorgsdirektören var ett icke-svar om praxis och att förvaltningen ska återkomma i frågan.

    Schabloner kan vara ett bra verktyg att utgå från, men idag är de alldeles för snävt tilltagna och inte anpassade för människor som är multisjuka och som kanske också har en kognitiv svikt. Personalen får springa snabbare när en insats kan vara så kort som 4,8 minuter. Hemtjänsttagare riskerar att kvaliteten på insatserna som de får blir sämre och vi riskerar att färre vill arbeta i hemtjänsten. Schablontiderna handlar inte om att ta vara på personalresurser som ordförande Carin Nilsson (S) säger i intervjun. Vore det så, ja då har vi verkligen ingen koll på varken arbetsmiljö eller personalvård. Det är dags att politiken tar ett ordentligt grepp i frågan och tydliggör vad som menas med kvalitet och vilken omsorg Umeå kommun ska erbjuda.

     

  • Hem eller arbetsmiljö?

    Jag vet inte var bilden kommer från förutom att den en dag fanns i mitt medieflöde. Bilden ger mig inte någon härlig känsla och texten är så självklar att jag tänker att den är rätt meningslös. Det vet väl alla att kan man inte vara trevlig och snäll mot de som man är menade att hjälpa, ja då finns det ingen mening med att dyka upp på arbetet.

    Det är här vi har det stora problemet. Äldreomsorgen behöver personal, men alltför få vill arbeta inom omsorgen. Det talas hela tiden om arbetsvillkor, löner och att göra yrket attraktivt. Det är debatter om delade turer, arbetsskor, helgtjänstgöring och avvikelser. Bemanningstal som är för låga och vårdbiträden som inte kan språket. Det är viktiga frågor, men innan de är lösta så måste vi prata mer om de vi ska ge omsorg till. Vad kan de förvänta sig?

    För en tid sedan rapporterade SVT om en person vid ett vårdboende som blivit utsatt för misstänkt misshandel av en ur personalen. Händelsen skedde våren 2024, vårdbiträdet blev till en början avstängd, men därefter utköpt med sex månaders lön. Kommunen hade inte ”tillräckligt på fötterna” dvs bevis för att personen var skyldig och avråddes från att avskeda. Det är svårt att avskeda i Sverige, det minns jag från mina studier i Arbetsrätt 1995. Jag ifrågasatte det då och gör det än idag, den som missköter sig och skadar andra på jobbet ska inte vara kvar.

    Alla ska ha rätt till en värdig ålderdom och om texten egentligen är självklar så måste vi ständigt påminna oss om att ett vård och omsorgsboende är hem för många.

  • En förmiddag i hemtjänsten

    Blev mycket tid i bil mellan besöken i flera olika byar. Vägar i varierande skick.

    I morse hade jag ställt larmet på 05:00 och 05:15 för att vara säker på att vakna i tid. Det är inte semester ännu och tack och lov känner jag att med åren har det blivit lättare att vakna tidigt trots att jag sällan lägger mig tidigt.

    Idag hade jag bokat in ett verksamhetsbesök i den kommunala hemtjänsten i Tavelsjö, något som jag länge funderat över eftersom deras förutsättningar skiljer sig en del från övriga områden. Det är landsbygd 3 mil från Umeå. Ett oerhört vackert område och bygd och i Tavelsjö finns kommunens minsta vård och omsorgboende, Sjöbacka. Nedläggningshotat ett otal gånger, men tidigare i vår beslutat att det ska bli kvar som intraprenad tillsammans med den kommunala hemtjänsten.

    Det är helt fantastiskt – en seger – att Socialdemokraterna ändrat uppfattning eftersom Carin Nilsson (S) tidigt i processen sa att intraprenad inte alls var någon lösning. Detta efter att vi i alliansen lyft just detta för att säkerställa att Sjöbacka ska vara kvar. Att hemtjänsten skulle inkluderas var däremot ett helt nytt förslag.

    Jag välkomnar alternativa lösningar och har länge förordat intraprenader, men det blir förstås inte en lösning om de som ska genomföra förändringen varken vill ha den eller känner att deras åsikt är viktig. Detta var en av anledningarna till varför jag frågade om jag fick komma ut, följa med hemtjänstpersonalen ut på besök, se arbetet, ställa frågor och förstås lyssna till hur man uppfattar beslutet om att bilda intraprenad. I det stora hela kan jag summera det med, hur gör vi hemtjänsten bättre?

    Den sista frågan fick många svar om vad som behövs, men hur det ska genomföras gick vi inte närmare in på. Hemtjänsten i Tavelsjö har ca 60 kunder spridda över ett stort område och 15 mil om dagen i bilen är inte ovanligt. Dubbelbemanning blir allt vanligare vilket innebär att två personer måste närvara vid hjälp som t ex vid förflyttningar och då är kollegan inte direkt i huset bredvid.. Svårigheter med personalrekrytering var också en punkt som går hand i hand med frågan att göra hemtjänsten bättre.

    Varje besök ska dokumenteras, dvs registreras vid ankomst och sluttid. Ibland registreras inte allt eftersom mobiltäckning saknas. Besöken är korta, ibland kortare än restiden, eftersom varje insats som ges har en ”fast schablontid”. Socialdemokraterna och Myndighet säger att räcker inte tiden så planera ut tiden från någon annan. Detta resonemang gör mig vansinnig och enormt frustrerad när jag ser hur kritiken rinner av dem som vatten på en gås. När jag är ute och praktiserar får jag känna på lite hur det är och hur ofta klockan och tid kom på tal.

    Restid 11 minuter (resa beräknad enligt Google maps.) Tvätt del av kropp, medicin, stödstrumpa. 09:33-09:43. Väg avstängd pga akut reparation – omvägen spräcker planerad restid. Det är så otroligt många händelser som kan ske som påverkar hemtjänsten och om man kan hinna allt som är planerat. Fasta schablontider satta till ett minimum är en del av det och en hög riskfaktor för samvetsstress och i sämsta fall en risk för sämre kvalitet.

    Jag fick med mig massor av synpunkter och frågor som jag tänker arbeta vidare med. Det var en riktigt bra förmiddag.

  • Interpellationsdebatt del 2 ”Jag vill se fler raka puckar”

    Den här mandatperioden har vi en annan arbetsordning i fullmäktige vilket har förändrat interpellationsdebatterna ordentligt. Som interpellant får jag läsa upp interpellationen och har därefter maximalt två inlägg 2×2 minuter. Övriga, förutom interpellant och svarande, har ett inlägg på 2 minuter. Det är inte mycket tid och ibland kan debatten kännas korthuggen. Vid det här tillfället deltog tio personer i debatten om schablontider i hemtjänsten.

    Detta sa jag:

    Tack ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

    Först konstaterar jag att svaren är oerhört korta och undvikande. Efter att tidigare ha vägrat att svara på frågorna i oktober hade jag sannerligen förväntat mig mer till detta fullmäktige.

    För en månad sedan fick ledamöterna i IFN och ÄN information om att en helt ny tolkning av gällande LOV avtal ska införas fr o m 1 januari 2025. Något som kallas för schabloniserade tider. Där tid till insats ges enligt schablon, men om tiden inte räcker hänvisas hemtjänstutföraren till att ta tiden från någon annan eftersom för vissa kan en schablontid på 30 minuter räcka med 20 minuter och då blir det tio minuter till den som behöver mer tid.

    Det påstås att förändringen med schablontider ska göra hemtjänsten mer rättssäker – dvs att alla får lika mycket tid oavsett om insatsen hinns med under den tiden eller ej. Det blir snarare mer rättsosäkert eftersom ”tid” ska tas från någon annan. Rättssäkerhet ska vara att ge den enskilde vad den har rätt till utifrån dennes specifika behov. Både insats och tid. Inte lika till alla och dessutom låta utförare avgöra vem som ska ha mindre.

    Enligt 6 kap.38§ i Kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras när det gäller ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

    Detta innebär att sådana beslut måste fattas av nämnden i dess helhet och kan inte delegeras till enskilda tjänstemän och mindre grupper inom nämnden.

    Ordförande hänvisar till att hon inte hade möjlighet att svara på interpellationen vid tidigare fullmäktige eftersom nämnden skulle informeras först. Äldrenämnden fick information 24 oktober och fullmäktige sammanträdde 27 oktober. Företagen däremot fick inte information förrän 15 november.

    Äldrenämnden informerades 24 oktober om en förändring som skulle börja gälla fr om 1 januari, senare har vi fått veta att förändringen började redan i våras i mars med ett skarpare läge i maj. Dvs ändringen är redan genomförd utan att nämnden blivit informerade.

    Schablontider är till för att standardisera och effektivisera beslutsfattandet för individer med små behov. Brukare ska passa in i mallen. Fasta schabloner – kommunen upphör helt med individuella bedömningar av tid.

    Bistånd följer upp och pressar ner tiden för dessa till schablon, trots att det tidigare tagits beslut. Schablontiderna är INTE anpassade till personer med komplexa behov. Förändringen kunde ha gjorts i ett nytt avtal -men smygs istället in under pågående avtalstid. Förändringen har inte heller föregåtts av en risk och konsekvensanalys. I praktiken är det en kraftig nedskärning av hemtjänsten som inte beslutats av politiken. Mitt svar till frågan jag själv ställer – schabloniserade tider är definitivt ett hot mot en personcentrerad vård!

    Schablontider har funnits, men det som är nytt 2024 är att biståndshandläggare drar ner tiden för redan beviljade insatser.

    *********************************************************************************************

    Tyvärr av debatten att döma så inser inte Socialdemokraterna med Carin i spetsen att schabloniserade tider i praktiken definitivt utgör ett hot mot personcentrerad vård och riskerar både personalförsörjning och arbetsmiljö. En ordförande ska kunna ta obekväma beslut, men i det här fallet har faktiskt inga politiska beslut tagits. Tvärtom har ordförande aktivt sett till så att Äldrenämnden INTE fått ta beslutet trots att vi ser att det som händer påverkar både omfattning och kvalitet av den verksamhet som vi har ansvar för.

    Upphandlingsbyrån är avtalsägare när det gäller LOV, men det är och har alltid varit ett politiskt beslutat och antaget förfrågningsunderlag. Beslut om att godkänna förfrågningsunderlag tas alltid i både Individ och familjenämnden och i Äldrenämnden. Därefter är det upp till varje företag att avgöra om de vill vara verksamma i Umeå eller inte. I våras beslutade majoriteten att skjuta upp beslutet om ett nytt avtal på framtiden, men det har inte hindrat dem från att runda politiken och tillåta en annorlunda ”tolkning” av paragraf 34. EN förändring som inte kan kallas smärre och som absolut bör kräva ett nytt avtal. ”Information” till de politiska nämnderna gavs den 23 och 24 oktober.

    § 111
    Diarienr: ÄN-2024/00017

    Yrkanden
    Veronica Kerr (KD), Åke Gustafsson (C), Lotta Holmberg (M) och Gunvor
    Strömberg (L) yrkar:
    – att ärendet om ändringen av § 34 schabloniserade tider och
    förändringar i gällande LOV-avtal ska återkomma till Äldrenämnden
    för politiskt ställningstagande och beslut efter det att samtal
    genomförts med leverantörer. Detta gäller både externa utförare
    samt den kommunala hemtjänsten som alla berörs av föreslagen
    förändring.

    Carin Nilsson (S) yrkar avslag till Kerrs (KD) m.fl. yrkande

    Reservation
    Efter votering lämnade vi in följande reservation:

    Veronica Kerr (KD), Åke Gustafsson (C), Lotta Holmberg (M) och Gunvor
    Strömberg (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. De
    lämnar följande skriftliga motivering:

    ”Vi anser inte att förändringen av avtalet kan ses som en
    smärre avvikelse och därför ska beslut av denna karaktär
    alltid beslutas av politiken och inte på delegation. Det är
    också oroväckande att ingen risk- eller konsekvensanalys
    tagits fram av Upphandlingsbyrån inför förändringen samt att
    de valt att ignorera §56 (information och samråd) i gällande
    avtal.”

     

    Det krävs fler ”raka puckar”, mer ärlighet och fler beslut där inte demokratin hotas att sättas ur spel. En självklarhet kan tyckas, men efter denna höst (eller detta år) har jag börjat tveka.

  • Schablontider är ett hot mot personcentrerad vård

    Alla kan inte gilla alla politiska beslut – det var rubriken på mitt senaste inlägg. Det var i och för sig ett tag sedan jag skrev, men orden är lika sanna idag när det gäller just politik.

    När en politisk majoritet fattat ett beslut om vare sig det är avgifter eller servicenivåer så är det ändå tydligt vem som tagit beslut och av vem man ska kräva ansvar när det blir fel. Gillar man inte resultatet av den förda politiken så kan politiken prövas när det är val. Det är väljarna som avgör om förtroendet finns för politiken eller inte. Beslut tagna på delegation däremot blir svårare eftersom det inte finns någon tydlighet i vem som har tagit beslutet och majoriteten kan gärna gömma sig bakom det när kritiken kommer genom att säga att de ”inte var med och tog beslutet”.

    För ungefär en vecka sedan rapporterade TV4 Nyheterna att hemtjänsten i Umeå kommun har infört fasta schablontider vilket har lett till kraftigt minskad tid till insatser. I nyhetsinslaget berättade Kurt att han oväntat fått sin beviljade tid sänkt från 30 timmar till 19 timmar/vecka. Han hade inte heller fått något besked från kommunen om förändringen utan det var hemtjänstpersonalen som skulle ”arbeta snabbare” . En person med hemtjänst ska kunna förvänta sig samma service och kvalitet på insatserna trots att tiden minskats. Räcker inte tiden till så är det inte längre möjligt att begära mer tid som tidigare. I stället om personen behöver mer tid så ska utföraren planera sin tid så att mer tid kan tas av någon annan. Det kan vara av den tiden som en person har, men där hon eller han är inlagd på sjukhus eller att vissa insatser går fortare hos en annan person så det blir ”tid över” att nyttjas för den som har större behov.

    Det är inte Äldrenämndens ledamöter som har beslutat att förändra biståndsbesluten eller som har avgjort hur mycket tid en insats ska ta utan det är ett beslut som har tagits av förvaltningen. Förändringen började redan under våren utan att någon information gavs till varken politik, utförare eller de som berördes av besluten. Det skedde efter att man konstaterat att personer med extern hemtjänstutförare hade fler antal timmar beviljade jämfört med de som har kommunen som utförare. I slutändan är det kommunen som beslutar om bistånd och som beviljar tid, men enligt Myndighet hade man upptäckt att besluten såg mycket olika ut beroende på vem som tagit dem. En förändring menade man var nödvändig för att skapa mer rättssäkerhet (!) dvs genom att besluta lika för alla (?!).

    Myndighet talar om rättssäkerhet och likvärdighet, men för mig innebär rättssäkerhet att ge den enskilde det den har rätt till utifrån dennes specifika behov både i typ av insats och tidsåtgång. Det är en absolut förutsättning för en personcentrerad vård som vi säger att vi ska ha. Hur rättssäkert blir det när vi överlåter till utföraren att avgöra från vem tid ska tas när tiden inte räcker till? Genom att dra åt besluten ordentligt och göra lika för alla så blir det rättvist och de privata hemtjänstföretagen får mindre tid. För den cyniske och för den som vet att Socialdemokraterna vill avskaffa LOV är det lätt att inse att om något företag dukar under kan det vara en ren bonus. Snäva schablontider är en erkänd svältkur och metod för den som vill försämra villkoren för hemtjänstföretagen. Resultaten är också mycket tydliga när antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter att sjunka varje månad.

    I september ställde jag frågan i Äldrenämnden om det var så att kommunen har infört fasta schablontider utan att informera politiken. Jag var mycket frustrerad eftersom i ärende efter ärende fastnar vi i siffror och statistik. Det är medel före mål och hur når vi mål utan medel. Droppen den gången var uttalandet om att Umeå har 500 för många personer med hemtjänst i jämförelse med jämförbara kommuner. Detta betyder att färre ska ha hemtjänst samtidigt som alla ska bo hemma så länge som möjligt med hjälp av hemtjänst. Vi lägger ner vårdboenden och satsar på hemtjänst. Cynisk igen. Svaret till min fråga den gången från äldreomsorgsdirektören var ett icke-svar om praxis och att förvaltningen ska återkomma i frågan.

    Schabloner kan vara ett bra verktyg att utgå från, men idag är de alldeles för snävt tilltagna och inte anpassade för människor som är multisjuka och som kanske också har en kognitiv svikt. Personalen får springa snabbare när en insats kan vara så kort som 4,8 minuter. Hemtjänsttagare riskerar att kvaliteten på insatserna som de får blir sämre och vi riskerar att färre vill arbeta i hemtjänsten. Schablontiderna handlar inte om att ta vara på personalresurser som ordförande Carin Nilsson (S) säger i intervjun. Vore det så, ja då har vi verkligen ingen koll på varken arbetsmiljö eller personalvård. Det är dags att politiken tar ett ordentligt grepp i frågan och tydliggör vad som menas med kvalitet och vilken omsorg Umeå kommun ska erbjuda.

     

  • Vad är ett värdigt liv och rimliga förväntningar?

    Fredag och lördag samlas ca 900 kristdemokrater i Västerås för årets KD dagar, två dagar med kommun och regionpolitiker från hela Sverige. Det är en höjdpunkt och i år när partiet fyller 60 år är det än mer speciellt. Självklart kommer fokus även vara på valet till EU parlamentet den 9 juni.

    KD dagar och EP val ligger nära i tiden, men ändå framför oss. Det jag tänkte ägna inlägget till är en kortare tillbakablick från början av veckan när kommunfullmäktige sammanträdde. Årsbokslut och interpellationer dominerade dagordningen och där vi kristdemokrater lämnat in två. En av dem berörde äldreomsorgen och de värdighetsgarantier som är inskrivna i verksamheternas kvalitetsdeklarationer. Det är löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Problemet är att dessa garantier har idag tio år på nacken. Förväntningarna har ändrats och vad omsorgen kan leverera likaså. Svaret från Carin Nilsson är att vi gemensamt lägger ett uppdrag till förvaltningen att återkomma till Äldrenämnden för att ge förslag på uppdatering vilket är ett mycket positivt svar. Interpellationen i sin helhet:

    Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna?

    Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011, tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta borde vara en självklarhet, men uppfattningen om vad som ska räknas som värdigt eller vad som är skäligt kan gå isär.

    Bakgrunden till att socialtjänstlagen fick detta tillägg var för att den dåvarande alliansregeringen ansåg att det behövdes ett skifte i synen på äldre personer och åldrandet. Det ska vara en självklarhet att äldre personer ska så långt som det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Baserat på detta har Umeå kommun fastställt lokala värdighetsgarantier med löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Det handlar om något utöver lagstadgade rättigheter. Dessa värdighetsgarantier gäller även för externa utförare av hemtjänst eller vårdboende och finns inskrivna i verksamheternas olika kvalitetsdeklarationer.

    Exempel på löften för den som bor på ett vårdboende är: du får möta personal som har god kunskap isitt yrke och som har relevant inskolning; du ges möjlighet till socialt och kulturellt innehåll, fysiska aktiviteter och utevistelse Vårdboende – Umeå kommun (umea.se) Det är goda löften och bör beaktas som självklara, men enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2023 så utmärker vi oss mycket negativt jämfört med riket när det gäller omsorgspersonal med adekvat utbildning. Samma gäller möjligheterna att komma utomhus. Detta talar vi ofta om, men har ännu inte sett någon
    förbättring.

    Äldreomsorgens värdighetsgarantier beslutades av Socialnämnden i februari 2014, dvs mer än tio år sedan. Mycket har hänt på tio år och det är hög tid att väcka frågan igen om vad som ska betraktas som värdigt liv. Hur når vi dit och vilka förväntningar är rimliga?

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    * Anser du att de beslutade värdighetsgarantierna är väl förankrade och kända ute i
    verksamheterna?

    * Anser du att äldreomsorgen klarar att hålla de löften som har givit för en värdig
    omsorg? Om inte, vilka löften klarar vi inte och vilka löften bör vi revidera?

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

     

     

  • Spanska bemanningsföretag i äldreomsorgen – kreativ lösning eller hot mot patientsäkerheten?

    I politiken brukar jag alltid lyfta hur viktigt det är med omvärldsbevakning. Finns det kommuner som har samma problem, men som hittat en lösning vi kan ta del av? Varför kostar äldreomsorgen mindre i Linköping och varför lyckas Finland locka fler sökande till vårdutbildningar än det finns platser? Ibland är det bara rykten och missuppfattningar, men ibland blir det riktiga guldkorn som vi kan slipa till perfektion för att de ska passa i vår kommun. Som kommunpolitiker anser jag att själv inte är bästa dräng och att det inte är ansvarsfullt ekonomiskt att uppfinna hjulet om och om igen när det redan finns lite längre bort.

    Med risk för att vara tjatig så vet vi att frågan om kompetensförsörjning fortsätter att leva i högsta grad vidare och den börjar bli akut. Det är frustrerande eftersom alla känner till problemet, men ingen verkar veta hur vi ska lösa det. Under senaste sammanträdet i Äldrenämnden vet jag inte hur många gånger vi fick höra att det är för låg arbetslöshet i Västerbotten (fantastiskt!) och att det är därför vi inte täcker rader i bemanningen. Min uppfattning är att äldreomsorgen ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd dit de som inte har ett arbete slussas in, utan en arbetsplats dit man söker sig till och vill vara. Socialdemokrater talar om att vi behöver arbetskraftsinvandring, men talar aldrig om från vilka länder arbetskraften ska tas från. Ska vi locka arbetskraft från länder som kanske själva behöver den, är inte det ett gammalt sätt att tänka som hör hemma inom kolonialism?

    En kommun som har tänkt nytt, men ändå inte är Bodens kommun som har anlitat ett spanskt bemanningsföretag för att klara äldrevården i sommar. I sommar kommer tio personer från Spanien för att arbeta inom äldreomsorgen i Boden. De har sammanlagt fått 48 timmar undervisning i svenska under tolv veckor. Kommer det att räcka? I många andra kommuner, vår egen inkluderad, har vi personer anställda som saknar både vårdutbildning och tillräckliga kunskaper i svenska. Min fundering blir vad är mest prioriterat, vårdutbildning eller språket? Vem kan avgöra om språkkunskaperna är tillräckliga? Har Bodens kommun krävt språktester? Det jag är säker på är att de personer som nu kommer från Spanien till Norrbotten i grunden har en stark motivation och drivkraft som kan ge extra glöd till att lära sig ett nytt språk. Huruvida kunskaperna i svenska är tillräckliga blev sekundärt när det dagen efter blev känt att åtta personer boende i Bodens kommun och anställda på ett äldreboende blir utvisade inom kort. Bemanning för en hel vårdavdelning försvinner, personer som bott länge i Sverige och som lärt sig svenska får inte stanna kvar. Semesterplaneringen i sommar för det boendet måste ses som mycket oklar.

    För mig har det alltid varit självklart att den som arbetar inom äldreomsorgen ska både kunna förstå och göra sig förstådd på svenska eftersom det är en del av en god vård. Språktester borde inte vara nödvändiga, men blir ett verktyg för arbetsgivaren att veta vilken kunskapsnivå personen befinner sig på och sedan veta vilka insatser som kan behövas. I grunden handlar det om patientsäkerhet och den kan inte kompromissas bort, men det är klart att jag undrar om politikerna i Boden tänker på samma sätt.