Författare: veronicakerr

  • Fullmäktige igen

    Oj vad tiden går fort, redan dags för fullmäktige igen. Trots att vi har tid mellan 9-18 är det många gånger som tiden inte räcker till för alla ärenden. Inga nyheter förstås, nu är det mer oj kors i taket om vi är klara med allt innan klockan sex.

    Jag har en interpellation kvar sedan förra månaden som handlar om psykisk ohälsa och drogproblematik hos ensamkommande barn. Jag känner lite extra för frågan efter att ha besökt HVB hem och även talat med personal, fältgruppen och polis. Lyssna på webben eller kom förbi..

     

    Psykisk ohälsa och drogproblematik bland ensamkommande barn

    Under de senaste åren har Umeå kommun tagit emot ett stort antal ensamkommande barn och unga från bland annat Syrien och Afghanistan och trots att vi inte alltid vet vad dessa barn har med sig i sitt bagage är det förståeligt att upplevelser i tidigare hemland och under flykten till Sverige har satt sina spår. Rapporter om stor psykisk ohälsa bland dessa unga blir allt vanligare och droger förekommer. Många gånger kanske det handlar det om självmedicinering, men risken för självmord har ökat drastiskt.

     

    Detta bekräftar Socialstyrelsen som i dagarna genomfört en rundringning till 50 kommuner för att höra om antalet självmordsförsök bland ensamkommande samt om den psykiska ohälsan har ökat. Resultatet av dessa samtal visade att kommunerna kände till 68 självmordsförsök samt tre fullbordade självmord under 2016 och 2017! Kopplingen till asylprocessen är mycket stark.

     

    Det är mycket oroande siffror när unga människor inte ser någon annan väg ut än att ta sitt eget liv eller som i andra fall börja använda droger som en flykt från verkligheten. Individ och familjenämnden har en nollvision mot självmord för unga under 18 år och självklart ska det även gälla ensamkommande barn.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

     

    1. Anser du som ordförande för Individ och familjenämnden att verksamheten ensamkommande barn har tillräckliga kunskaper om effekter av trauma och stress? Om inte hur kan kunskaperna förbättras?
    2. Finns det några dokumenterade fall i Umeå kommun där unga ensamkommande försökt att begå självmord under 2016?
    3. Har Umeå kommun och Västerbottens landsting ett fungerande samarbete i dessa frågor som rör psykisk ohälsa hos barn och unga med drogproblematik?

     

  • ”Fake news” och sentimental vänster

    Jag har varit oerhört irriterad under det senaste dygnet på hur fjädrar blir hönor och egna ”sanningar” anpassas till att passa den egna versionen av verkligheten. Jag talar om Brännbollscupen och alkohol. Det har blivit uppenbart att journalister har blandat ihop Brännbollsyra och brännbollscup och att ett remissyttrande skulle innebära ett totalförbud av försäljning av alkohol på hela festivalen. Den frågan har inte varit uppe i Individ och familjenämnden, men sen är det inte heller IF nämnden som ger tillstånd utan det är Miljö och hälsoskydd.

    Det anmärkningsvärda är att Folkbladet skriver fel, skapar en gigantisk proteststorm och nästa dag skriver VK en artikel där de fortsätter att hänvisa till Folkbladets felaktiga artikel. Lite mer källkritik hade varit klädsamt. Om det låter för otroligt för att vara sant så är det mest troligt inte sant. Självklart är det också vi politiker som ska be om en korrigering när det blir fel och här kanske jag var passiv.

    Ser att Vänsterpartiet har överklagat beslutet om att sälja Scharinska villan och jag är inte förvånad. Jag kan känna stark nostalgi när jag ser bilderna av Scharinska villan eller GK (gamla kåren) för där har jag upplevt många roliga kvällar. Som 22 åring stod jag på scenen och ”teatersportade” improviserade när Humlans teatergrupp hade tio årsjubileum. Roliga konserter och spännande möten, men det är omöjligt att gå tillbaka till gamla minnen för att hindra en försäljning av en fastighet. Scharinska villan är fantastiskt vacker och jag är övertygad om att de som förvärvat villan planerar att förvalta den väl. Oavsett hur goda minnen så har inte kommunen eller kommunala verksamheter behov av den. Istället kommer medel in till kommunen och som förtroendevalda politiker har vi ett ansvar att se till att dessa pengar används på bästa sätt. Det är där Vänsterpartiet borde lägga sitt fokus.

     

     

     

  • Bortslarvad kompetens i kommunen

    Det absolut viktigaste en kommun har det är dess befolkning och de som arbetar för dem, dvs de som är anställda av kommunen för att ge service oavsett om det är skola, äldreomsorg eller fastigheter. Självklart behövs pengar, men finns det inte kompetent personal kommer varken service att ges eller pengarna att räcka.

    Umeå är en stor kommun och med närmare 11000 anställda blir det den största arbetsgivaren. I politiken brukar vi tala om hur viktigt det är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare för att locka personal och för att vår personal ska stanna kvar. Det är inte minst vanligt när vi talar om bristyrken som inom vård och omsorg, men även bland till exempel bygglovshandläggare. Med tanke på hur ofta vi talar om det tycker jag att hela kommunen borde lärt sig mer. Visst ibland behövs förändringar, men de ska vara genomtänkta och inte genomföras i all hast. Det gäller såväl nyrekryteringar som när anställningar ska avslutas.

    I dagens VK läser vi om politiker som reagerat på att tidigare socialdirektör senare utvecklingsdirektör Ewa Klingefors har fått gå och även jag reagerade starkt på nyheten. Jag känner Ewa från förra mandatperioden när jag var vice ordförande i socialnämnden tillsammans med Eva Andersson som var ordförande och oavsett politisk tillhörighet var förtroendet mycket stort för socialdirektören. En direktör som visade respekt för politiskt tagna beslut, men som aldrig var otydlig med vad besluten skulle kunna innebära om de genomfördes. Det är precis som det står i tidningen, kommunen fullständigt slarvar bort kompetens och en person som har förmågan att få organisationen att gå i takt mot gemensamma mål. Vi har i Umeå en gemensam förvaltning som ska utvärderas och mitt under pågående utvärdering avskaffas utvecklingsdirektörens ansvarsområde vilket leder till konsekvensen arbetsbrist. Varför nu och varför så förbaskat bråttom? Snabba beslut innebär inte alltid handlingskraft och rätt beslut.

    Nej, jag har inte talat med stadsdirektören om beslutet och som jag har förstått det har det inte heller varit så mycket dialog mellan beslutsfattare och politik. En kort notis på intranätet när beslut är klart ger inte mycket utrymme till dialog. Nej, jag har inte hela bilden av vad som har hänt – jag talar bara om det som är känt, vad jag sett och vad jag tycker. I artikeln ifrågasätts inte andra chefer som dåliga utan det är beslutet att avskaffa de chefer som gjort ett fantastiskt arbete som är det anmärkningsvärda. Eva Andersson (s) lyfter att Ewa Klingefors har alltid haft förmågan till ett helhetsperspektiv för kommunen och jag önskar att fler tjänstemän (och även politiker) hade den förmågan.

     

  • Astridgården

    Redan i december lyfte jag frågan om äldreomsorgen i Hörnefors i en interpellation till fullmäktige om det fanns en möjlighet till undantag för de äldres bästa, men debatten fick inte mycket uppmärksamhet. Det skulle ju bli bra, kommunen hade en planering för hur övertagandet av nattinsatser skulle ske. Jag har tidigare bloggat om det/ och i dagens VK kan vi läsa vad som har hänt.

    Det är mycket bra att det nu blir känt vilka konsekvenser ett beslut som togs i socialnämnden för mer än två år sedan har lett till. Med orden att kommunen ska behandla alla lika har kostnaderna för nattpersonal ökat och personalen mår dåligt. Dålig kommunikation och information har lett till ilska, otrygghet och sämre arbetsmiljö för personalen – så kan vi inte ha det. Det behövs ett omtag i frågan om nattinsatser på Astridgården och om detta skriver vi alliansledamöter på dagens debattsida.

    Slå vakt om Astridgården

    Denna mandatperiod delades socialnämnden i Umeå i två nämnder. Äldreomsorgen fick en egen nämnd – äldrenämnden. En av anledningarna till att socialnämnden delades var att äldreomsorgsfrågorna försvann i mängden ärenden och förtroendevalda politiker upplevde att det var en omöjlighet att kunna hålla sig insatt inom alla verksamhetsområden.

    En annan förändring är att de tre kommundelsnämnderna Sävar, Holmsund-Obbola och Hörnefors har lagts ner. Dessa tre nämnder hade tidigare eget ansvar för äldreomsorg, men som nu övertagits av äldrenämnden. Det har visat sig att det är skillnader mellan var i kommunen medborgarna bor och visst är det så att äldre oavsett var de bor ska ha rätt till en god äldreomsorg. Samtidigt såg kommunen möjligheter till effektiviseringsvinster.

    Umeå kommun har länge haft valfrihet och fler utförare inom hemtjänsten, vilket är något att vara stolta över. Det var redan 2005 som eget val i hemtjänsten infördes och fem år senare kom lagen om valfrihet (LOV). Under dessa år har hemtjänsten utvecklats och vi i politiken, i synnerhet de av oss som värnar om varje människas rätt att välja, har blivit bättre på att ställa kvalitetskrav på utförarna.

    Vänsterpartiet skyr valfriheten inom hemtjänsten och har öppet sagt att de vill avskaffa den rättigheten. Det finns även socialdemokrater som delar den uppfattningen. Men fortfarande är valfriheten i hög grad begränsad eftersom den endast gäller hemtjänst. Den dag någon är redo att flytta till ett vårdboende är det inte möjligt att välja eftersom kommunen är enda utförare och beslutar var den enskilde får en plats. Här vill man inte se andra vårdgivare. Det är bara att beklaga.

    I Hörnefors finns Astridgården, ett äldreboende med särskild vårdfilosofi och som varit verksamt sedan tidigt 1990 tal. Kommundelsnämnden i Hörnefors visade en betydligt större öppenhet till privata initiativ och Astridgården har i dag 27 platser.

    Avtalet med kommundelsnämnden har förändrats och eftersom kommunen inte är öppen för andra vårdboenden än de kommunala har Astridgården sedan ett par år funnits som ett alternativ inom hemtjänsten. Socialdemokraterna kallar detta en ”särlösning” och menar att de särlösningar som skiljer sig från övriga delar i kommunens äldreomsorg ska bort. Detta trots att det inte varken gynnar kommun eller den enskilde. Det har också visat sig bli dyrare!

    Vi förordar inte särlösningar. Äldreomsorgen ska vara trygg och jämlik över hela kommunen. Den politiska majoriteten med Socialdemokraterna och Miljöpartiet saknar vår övertygelse om att äldrenämnden har mer att lära av privata initiativ i kommundelarna än att ständigt tvångsmässigt arbeta för att de ska göra exakt likadant som i stan.

    Umeå har inte råd att låta principer och prestige förstöra de goda exempel som finns inom äldreomsorgen bara för att dessa inte finns överallt i kommunen. Det har också blivit tydligt att den politiska majoriteten grovt underskattat hur lätt det är att ta över verksamheter och hävda att det är enligt kommunens likabehandlingsprincip om man inte har med sig de det berörs på tåget.

    Informationen till dem som berörs på Astridgården har varit dålig, kommunikationen än värre. Äldrenämnden borde kunna göra ett omtag i frågan om nattinsatser för de äldres bästa.

    En upphandling enligt LOV är en upphandling där kvaliteten får styra medan en LOU upphandling styrs av prislappen. Största skillnaden är att urvalet kan bli så mycket större när kvalitet styr i stället för att bara en eller två vinner.

    Om Astridgården fick räknas som ett vårdboende för äldre skulle problemet med att avskaffa ”särlösningar” aldrig ha uppstått. Därför är det viktigt att värna om de som vill arbeta för en god äldreomsorg och de som kan ”se utanför boxen”.

    Här har många inom den politiska majoriteten mycket att lära.

    Veronica Kerr
    Vice ordförande (KD) i äldrenämnden, Umeå
    Greger Knutsson
    ledamot (M) i äldrenämnden, Umeå
    Lotta Holmberg
    ledamot (L) i äldrenämnden, Umeå
    Eric Bergner
    ledamot (C) i äldrenämnden, Umeå

  • Det handlar inte om svek, Lindberg!

    Hans Lindberg (s) angriper Vänsterpartiet i sin blogg http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2017/03/09/vansterpartiet-sviker-glesbygden/ och det må väl stå honom fritt att göra så, men när han i samma andetag drar med Kristdemokraterna i sin slutsats om att vi sviker glesbygden måste jag säga ifrån. Det handlar om Holmön och det absolut viktigaste vi har – tillgången till dricksvatten.

    Jag är sedan i höstas ny ledamot i Byggnadsnämnden (comeback efter att ha varit borta från den nämnden under ett par år) och för ett par månader sedan var detaljplan för Holmön på dagordningen. I Hans Lindbergs blogg får han det att låta som att bara socialdemokrater är för glesbygdsutveckling och att det är bara att anta en detaljplan utan att tänka på konsekvenserna. För mig är inte det ansvarsfull politik. Sen har jag inte heller varit speciellt imponerad av socialdemokraterna och hur de hanterat Botsmark och Bullmark tidigare.

    I Byggnadsnämnden var diskussionen livlig vid två sammanträden eftersom ärendet först bordlades för att inhämta Miljö och hälsoskydds yttrande på det slutgiltiga förslaget. Det är inte vilken detaljplan som helst utan det handlar om en ö långt ifrån land och där vattenförsörjningen inte är helt tryggad eftersom den lösning Umeva hade planerat inte fungerade. Vi talar om dricksvatten, det absolut viktigaste livsmedlet för människan. Det handlar inte om att det är fel att bo på en ö i havet som Lindberg verkar tro att vi tycker.

    När beslutet togs i Byggnadsnämnden reserverade jag mig skriftligt.

    Reservationen lyder:

    Kristdemokraterna motsätter sig inte en vidare utveckling av Holmön, men de uppgifter som har framkommit i arbetet med att ta fram detaljplanen om att vattenförsörjningen inte till fullo är löst gör att jag inte kan ställa mig bakom beslutet att anta planen. Det handlar inte om en smärre avvikelse utan istället gäller det absolut viktigaste som finns- en säker tillgång till dricksvatten. De risker som har påtalats i detaljplanen kan också leda till betydande kostnader för kommunen och de boende på ön. Eftersom det i slutändan betyder att ett antagande av detaljplan kan leda till stora kostnader är det bra att kommunfullmäktige får det sista ordet i frågan. Om nya uppgifter framkommer där ovanstående risker minimerats finns det en öppning för ett annat ställningstagande.


    Veronica Kerr

    Kristdemokraterna.

    Jag vill att alla beslutsunderlag ska vara grundliga och att politiken vågar ta ett helhetsperspektiv för hela kommunen. Inför beslut i kommunstyrelsen på tisdag har jag därför bjudit in en sakkunnig jurist för att informera min partigrupp om vad beslutet om detaljplan kan innebära och vilka summor det kan röra sig om. Det är precis som det står i min reservation att om nya uppgifter framkommer så finns det en öppning för ett annat ställningstagande i fullmäktige. Kan glesbygden vidareutvecklas till vilket pris som helst?!

     

  • Kommunfullmäktige och en ny ordning

    Jag är inne på sjunde året som kommunfullmäktigeledamot och jag kan fortfarande återkalla känslan hur fantastiskt roligt och spännande det var som nyvald. Det var en ära att få vara vald av folket i ett demokratiskt val och jag minns hur nerverna spelade med mig innan jag hade gjort mitt första anförande i talarstolen. Budgetfullmäktige var ännu större och till mitt första tio minuters anförande hade jag arbetat i flera dagar.

    Jag är också av den ”gamla skolan” att jag tror på att klä upp mig till fullmäktige av respekt för detta fina demokratiska uppdrag. Precis som de gör i riksdagen, blåjeans passar mig inte. En del kallar mig konservativ och fånig för inte kan väl kläderna vara viktigare än politiken?! (Det är de inte om det är någon som undrar..) Kommunfullmäktige var roligt, något jag såg fram emot och höll på mellan kl.9:00 och ca kl.16 som längst.

    Idag är det inte så. Jag har skrivit tidigare om hur späckad dagordning vi har till fullmäktige. Partier tävlar i hur många motioner, interpellationer, frågor de har samtidigt som ointresset lyser igenom för andra partiers frågor. Det är mycket sällan vi hinner med alla frågor/interpellationer och att mötet pågår till kl.18 är mer regel än undantag. Det är så stor skillnad mellan landsting och kommun hur beslut tas och jag tror att kommunpolitiker kan ha en del att lära.

    Insändaren i VK igår ger en skrämmande bild av ett fullmäktige och det kan inte vara så att allt fler ledamöter anser det vara OK att sitta ute i foajén än i fullmäktigesalen för att det inte är ”deras fråga som debatteras”? Här behövs skärpning, samtidigt som det är vuxna människor som agerar under eget ansvar. Kanske kan insändaren bli en ögonöppnare och leda till förändring och förbättring.

    http://www.vk.se/1949883/vad-sysslar-ledamoterna-med

  • Späckad dagordning

    Dagen innan kommunfullmäktige och en snabb blick på dagordningen får mig att konstatera att det blir nog en lång dag. Ytterst tveksamt om vi hinner med alla interpellationer och antalet enkla frågor har ökat avsevärt eftersom vi inte heller hann med frågorna vid förra fullmäktige. Konsekvensen blir att frågorna blir inaktuella och svaren därmed totalt ointressanta.

    Det är stor skillnad på landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige när det gäller interpellationer och motioner. I landstinget är interpellationer prioriterade och debattlustan och engagemanget stort. Motioner däremot kan klubbas på mindre än tio minuter, medan det i kommunfullmäktige kan ta flera timmar för en enda. Talartiden är begränsad, men antalet tillfällen du kan gå upp är det inte. Vilket betyder att samma person kan gå upp fem gånger i samma ärende för att yrka bifall till sin egen motion. Detta leder till att dagordningen inte hinns med.

    Till morgondagens fullmäktige har jag en interpellation och en enkel fråga. Frågan skickade jag in i slutet av januari och får jag inte svaret till min fråga imorgon ska jag leta upp svaret på annat vis. Så här lyder den:

     

     
     

    Till Personalutskottets ordförande Christer Lindvall (s)

     

    Vaccinationer för kommunanställda

    Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen fortsätter att stiga och i årsbokslutet för Äldrenämnden visade sjukfrånvaron 9 % på vård och omsorgsboenden. Generellt för Umeå kommun så ökar sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa, men inte inom äldreomsorgen där det fortfarande är jämnt mellan psykisk ohälsa och fysisk ohälsa.

    December månad var för övrigt en sjuk månad med både vinterkräksjuka och influensa som slog till med full kraft betydligt tidigare än förväntat. Förutom att sjukfrånvaron ökade har vikariesituationen varit ytterst besvärlig för flera vårdboenden och på sjukhusen. För en del har även dessa sjukdomar orsakat en tidigare död.

    En del arbetsgivare erbjuder anställda möjligheten eller rättare sagt uppmanar sina anställda till att vaccinera sig mot influensa och står även för den kostnaden. Inte för att de tillhör riskgrupper utan för att de arbetar nära människor som riskerar så mycket mer om de blir sjuka som inom äldreomsorgen. Det är förutom ett stort obehag att bli sjuk mycket kostsamt för arbetsgivaren om personalen blir borta länge.

     

    Med anledning a v detta ställer jag följande enkla fråga: 

    • Erbjuder Umeå kommun subventionerade influensa vaccinationer för alla anställda och iså fall är det ett erbjudande som många använder sig av?

     

    Veronica Kerr

    Kristdemokraterna

     

     

  • En dag i hemtjänsten

    För er som läst min blogg tidigare vet att jag har avgett nyårslöften, både privata och politiska, och jag tänkte ge en liten uppdatering. Det privata nyårslöftet finns inte så mycket att orda om, förhoppningen om att bli både mindre och mer hälsosam detta år men influensa, förkylningar och alltför många kvällsmöten har gjort att träningen aldrig kommit igång. Finns stort utrymme för förbättring!.

    Det politiska löftet var att genomföra fler verksamhetsbesök och vara en mer närvarande politiker för att vara mer insatt i de områden politiken ansvarar för. I torsdags ägnade jag en stor del av dagen till den kommunala hemtjänsten. Det verkar som om vissa tror att jag inte skulle vara lika mycket ”för” den kommunala hemtjänsten eftersom jag är för valfrihet och att det ska finnas privata hemtjänstutförare. Självklart är det fel.

    Från 07:30-14:30 fick jag följa med personal i deras arbete och jag älskade det. Mina egna erfarenheter från äldreomsorgen kommer från särskilda boenden i både Umeå och Skellefteå kommun, men det är stor skillnad jämfört med hemtjänsten som är mer ensamarbete. Det krävs mer av personalen eftersom du inte vet i förväg vad som händer och där det inte finns fler personal i närheten. Självständighet, initiativförmåga och ansvarstagande är viktiga förmågor inom vården och kanske i synnerhet inom hemtjänsten.

    Min dag med ”vännerna från kommunhjälpen” som en person kallade hemtjänsten för gav mig många frågor att arbeta vidare med samt också en övertygelse om att à priset per timme bör höjas eftersom Umeå kommun har en av de lägsta ersättningarna jämfört med andra kommuner. Jag fick också tala med en person om dåligt bemötande som hen upplevt från kommunen och det var tråkigt att höra. Det är kommunen som är till för sina medborgare och inte tvärtom.

    Jag vill göra fler verksamhetsbesök som har koppling till mina uppdrag i nämnderna, Äldrenämnden, Individ och familjenämnden eller i Byggnadsnämnden. Har du tips på verksamheter eller möjlighet att ta emot besök kontakta mig gärna: veronica.kerr@umea.se

     

  • Grattis Ebba!

    IMG_0217.large

     

    Ebba Busch Thor har blivit mamma igen till en liten dotter och visst är det absolut fantastiskt härligt när barn föds, små mirakel som föräldrar vill göra allt för att de ska få växa upp till trygga ansvarstagande individer. Det var många som tyckte att hur kan Kristdemokraterna ge förtroendet och partiledarposten till en ung kvinna, dessutom höggravid och hur kan det stämma överens med partiets politik att kvinnor ska stå hemma vid spisen och föda barn. Partiets politik?! Nej, till er säger jag att ni inte kan ha mer fel och de som tror något sådant vet inte alls vad kristdemokrati står för.

    Jämställdhet är att ge kvinnor möjlighet att forma sitt eget liv, inte att politiker säger till kvinnor vilka val de ska göra. Partiet säger inte till vem det är som ska vara hemma med barnen eller hur länge utan det är helt och hållet upp till föräldrarna själva. Det är som Ebba säger att hade det varit en helt delad föräldraförsäkring hade inte deras son fått vara hemma med sin pappa lika mycket. Jag är tacksam för att företräda ett parti som företräder familjen samtidigt som det är fullt möjligt att vara både partiledare och mamma.

    När jag började med politiken var min äldsta knappt ett år fyllda och förskolan hade flyttats från socialtjänst till skola och dagmammor var på väg bort. Det fanns ingen maxtaxa i förskolan och jag betalade mer varje månad för dagmamma än vad föräldrar betalar idag och då var månadslönen betydligt mindre. Mitt hjärta var i barnomsorgen och även om det var länge sedan jag behövde nyttja den finns hjärtat ändå kvar där från erfarenheten som nybliven politiker. Barn behöver trygga familjer och en god barnomsorg hjälper familjer, men jag tycker att det är bedrövligt att det finns så lite förståelse för att familjer kan se olika ut. För vissa barnfamiljer är möjligheten att stanna hemma inte bara en möjlighet utan ett självklart val.

     

     

     

     

  • Trump, Löfven, Kinberg Batra och jag

    De stora politiska snackisarna just nu är Trump och Anna Kinberg Batras utspel igår. Eventuellt är det så att den snackisen redan har börjat att rinna ut i sanden, när det blev ett så tydliga ställningstaganden från Liberalerna och Centerpartiet. Det är bra med tydlighet i politiken, det tycker jag inte att Kinberg Batra varit tidigare. Tiden för utspelet kan ifrågasättas, men ser att det har de flesta från ledarskribenter, statsvetare och politiker redan gjort så där är jag sent ute.

    Jag har inte kommenterat varken Moderaterna eller Trump speciellt mycket tidigare, men idag gör jag ett undantag. Idag blir Donald Trump USAs president och säkerhetsbevakningen av eventet blir det dyraste någonsin. Han är impopulär bland många och de som tycker om honom har varit tystare på sistone. Jag läste att VKs krönikör Benny Karlsson efterlyste vänner på Facebook som kunde erkänna att de stödjer Trump. Vet inte om han har några sådana vänner, men kritikerna av Trump fanns där.

    En annan kommentar på Facebook av en av mina släktingar i USA att han hoppades av hela sitt hjärta att trots att Trump inte var hans favorit skulle förvåna världen och göra ett ”great job” som president. För trots allt är vi inne i det alla tillsammans. Dvs en president ska leda landet och vara en ledare för alla som bor där. Om det går dåligt så går det dåligt för landet.

    Det är annorlunda i USA, där det är vanligare att höra människor tala om presidenten som sin president även om de inte röstat för den personen. I Sverige talar vi inte om statsministern på samma sätt. Jag talar inte om Stefan Löfven som ledare eller min statsminister och det är knappt att jag hör erfarna socialdemokrater göra detsamma. En anledning för socialdemokrater är kanske att det inte ska vara klasskillnad mellan statsministern och arbetarna samt att det är så många politiska partier jämfört med USAs två?

    Tydlighet är bra och det är självklart för mig att jag vill se en ny alliansregering i Sverige och om det var möjligt så snart som möjligt. Detta är ingenting konstigt och borde inte förvåna någon  Jag har dock inget förtroende för Sverigedemokraterna och vill heller inte se ett politiskt samarbete med dem. Betyder detta att önskan om att se en ny regering i Sverige är en omöjlighet och ska jag då bara ge upp? Självklart inte, jag önskar en ny regering, men vi väljer våra strider. Tills dess att det är aktuellt ska Kristdemokraterna vara med och arbeta hårt för att stoppa dåliga förslag från S, Mp och V på alla plan.