Kategori: Uncategorized

  • Det som är viktigt i livet

    Ett par dagars ledighet med vila och god mat gör verkligen under för kropp och själ. Det är påsk och jag har försökt att hålla igång traditioner här hemma, men också samtidigt försökt skapa nya. Oavsett vad de är eller blir så är ändå tid med familjen under påsken det absolut viktigaste för mig.

    En av de människor som har betytt allra mest och som är min stora förebild är min mormor. Min mormor har fött nio barn, men räknas som mamma till fler. Hon är mormor/farmor till 25 barn och gammelmormor/farmor till elva barnbarnsbarn. Hon har lärt mig att man alltid ska göra rätt för sig och man ska hjälpa de som har det svårt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Den starka gudstro som min mormor har är också något jag har med mig och som har gett mig en grundtrygghet i livet. Att måttet på rikedom är inte bara pengar utan att mat på bordet och en fylld frys är också rikedom har min mormor lärt mig.

    Jag tycker om att tala med min mormor och jag vill veta hennes åsikt i viktiga frågor. Politik är roligt och det är kanske inte någon slump att flera av hennes barn blivit eller varit politiker och nu även barnbarnen. Det är så härligt att veta att inget är för svårt att tala om, men att humor också finns med hela tiden. Vi kan ibland skämtsamt kalla henne sambandscentralen. Vill vi veta något om vad som händer i släkten så ringer vi mormor och vill vi att släkten ska veta något gäller samma sak. 

    Jag hade först tänkt skriva något om häxjakt, drev, påhopp och näthat, men det känns inte viktigt eller rätt en dag som denna. Det är min mormors födelsedag och jag hoppas att hon är med oss länge till. De andra frågorna återkommer jag till när påsken är över, något säger mig att de frågorna finns kvar även efter påsk.

    Från mobilen

    Jag och mormor Maj-Britt.

  • Interpellationer i dagens kommunfullmäktige

    Kommunfullmäktige pågår för fullt och det var mycket länge sedan det var ett så stort antal interpellationer på dagordningen. Tio interpellationer och tre enkla frågor, men det som har fångat den största mediala uppmärksamheten är de två interpellationerna om kvinnohistoriska museet. Jag har refererat till interpellationen om budgeten för museet tidigare och vi är många som väntar på klart och tydligt besked om vad ett kvinnohistoriskt museum får kosta.

    Jag har tidigare lämnat in en interpellation till Lasse Jakobsson (v) och det är just nu oklart om vi kommer att hinna med den idag. Så här lyder den i alla fall…


                                

     
     Interpellation
    2013-03-06
     
     
     
     
     
     
    Till Tekniska nämndens ordförande Lasse Jakobsson (V)

    Bortglömda fastigheter för ej prioriterade verksamheter?
     
    I Sörmjöle ligger behandlingshemmet Sörgården (tidigare Länkebo). Det är idag ett behandlingshem som vänder sig i första hand till män över 35 med missbruksproblematik. Boendet erbjuder återhämtning och motivationsarbete och är drogfritt.
     
    Hemmet ligger i en mycket naturskön miljö utanför stan och det är en möjlighet för de som varit aktiva i missbruk att bryta vanan och få hjälp till nykterhet. Det är periodvis ett stort tryck på boendet och man har emellanåt flera personer i kö.
     
    På samma tomt står Umeå barnensdagsförenings Sommargård vilket idag har förfallit och är i mycket dåligt skick. Det är oklart om den överhuvudtaget går att rädda eller om den måste rivas. Behandlingshemmet önskar utöka verksamheten med ”utslussningslägenheter” och ser en potential i att nyttja sommargården.
     
    I ett interpellationssvar i januari om kommunens fastigheter sa du följande:
    ”I dagsläget har vi inga fastigheter där vi har en långsiktig politisk inriktning om ägande som är i sådant skick att rivning är enda alternativet maa bristande underhåll. Vi slutar aldrig heller att underhålla i avsikt att rättfärdiga rivning av en fastighet.”  
     
    Med anledning av detta ställer jag följande frågor till Lasse Jakobsson:
     
    ·        Vilket ansvar har Umeå kommun och tekniska nämnden för denna byggnad?
    ·        Hur kommer det sig att Umeå kommun låter en byggnad förfalla när det finns stora närliggande behov av den?
    ·        Kan du tänka dig att låta andra renovera byggnaden till exempel genom socialt företagande för att tillgodose behovet av vårdplatser?  
     
     
     
    Veronica Kerr                  
    Kristdemokraterna

  • Del 2 Avhopp från styrgruppen KHM

    Stödet till Finlandsfärjan och förbindelsen över kvarken är inte den enda nyheten jag reflekterat över denna förmiddag. I går morse nåddes jag av nyheten att Moderaterna lämnat sin plats i styrgruppen för det kvinnohistoriska museet. Det är samma plats som Kristdemokraterna ställde till förfogande när jag lämnade styrgruppen i september förra året.

    Kritiken som jag framförde då är i stort sett den samma som Tina Lindsten (M) nu framfört, kvinnohistoriska museet är ett projekt som växer med oklar budget. Budgeten har växt från fem miljoner till åtta miljoner, till elva miljoner, till..? Vad är en rimlig kostnad för ett kvinnohistoriskt museum? Elva miljoner var dock ingen kostnad som varken Tamara Spiric eller Andreas Lundgren (S) (ledamot i styrgruppen) känner igen vilket för mig är både märkligt och obegripligt. Projektplanen från september med siffror för drift 2014 visade tidigt betydligt högre siffror än de åtta man talar om idag. I en ännu ej uppstartad verksamhet borde det vara betydligt lättare att rätta mun efter matsäck. Här ska det vara enklare att styra utgifterna än i de verksamheter där behoven finns först och man därefter beräknar kostnaden som t ex barnomsorg eller de flesta av socialtjänstens verksamheter.

    I svaret på Folkpartiets interpellation om budget för det Kvinnohistoriska museet som lämnades in i februari skriver Lennart Holmlund i svaret att det är mer än åtta miljoner, men han ger ingen total siffra. Debatten blir på måndag, kanske beskedet blir tydligare då?

  • Nyhetsreflektioner. Del 1 Finlandsfärjan

    Förstasidan på dagens VK slår på stort med rubrik understruket i rött: Regeringens besked inte en krona till färjan. I den andra morgontidningen Folkbladet läser man den mycket lilla rubriken att regeringen skjuter inte till pengar. Samma besked, men tydligt är att man har lagt olika tyngd i rubriken.

    Vad är då sant? För de som är mer insatt i frågan är det allmänt känt att man har lagt ner ett stort arbete med att skapa förståelse på nationell nivå för att en förbindelse över kvarken är nödvändig. Jag vet också hur riksdagsmän från länet har arbetat hårt för att skapa tryck i frågan och ledamöter i trafikutskottet har besökt Umeå. Regeringen har nu visat sitt stöd till EU ansökan, men det är min övertygelse om att det inte är slut där. Första steget är avklarat, men att inte satsa hårt på även nästa steg vore ren idioti. Jag är därför förvånad över att Bertil Hammarstedt nu väljer att hoppa av, intrycket jag får är att det görs i stor besvikelse och vredesmod och att vi andra kanske inte förstår varför.
     
    Jag har alltid gillat Bertil Hammarstedt (även om jag inte känt honom speciellt länge och inte känner honom speciellt väl heller) och kan inte mer än säga att jag tycker att det är tråkigt att han ger upp. Mitt motto och i det här fallet uppmaning till Hammarstedt är att allt blir bra till slut och blir det inte bra, ja då är det inte slut än.
     

     

  • Glad och hedrad!

    Det är mycket som händer just nu och i fredags blev det klart. Detta är pressmeddelandet som har gått ut från partiet och jag är otroligt glad och stolt för förtroendet!

    Här kan du läsa mer.

     

    Pressmeddelande
    Umeå 15 mars 2013                                                      
     
     
    Veronica Kerr utsedd att arbeta i den nationella utvecklingsgruppen om det civila samhället inför 2014
     
    Kristdemokraterna tillsätter fem nya grupper inom områdena: det civila samhället, sjukvård, äldreomsorg, landsbygd samt bostadspolitik. Veronica Kerr, gruppledare för Kristdemokraterna i Umeå kommun, har av Kristdemokraternas partistyrelse blivit utsedd att delta i utvecklingsarbetet om det civila samhället.
     
    Det civila samhället
    För Kristdemokraterna är civilsamhället en av samhällets grundbultar. Det fria föreningslivet och ideella engagemanget måste erkännas för dess betydelse i samhället. Därför är det av stor vikt att utveckla en politik som betonar politikens gränser och respekterar gemenskapernas egna kompetensområden.
     
    – Jag har sett med egna ögon vad ideella föreningar betyder t ex inom det sociala området. Umeå behöver dessa krafter och jag är oerhört glad och stolt för förtroendet jag har fått av partiet att få arbeta med frågan, säger Veronica Kerr. 
     
    Ordförande för arbetsgruppen: David Lega, andre vice partiordförande samt kommunalråd i Göteborg. Övriga medlemmar är Lennart Koskinen, Sofia Modigh, Veronica Kerr, Johan Davidson.
     
     
    Arbetsgruppernas politiska arbete ska vara framtaget innan hösten 2013 och kommer med redan tillsatta grupper ligga till grund för Kristdemokraternas valmanifest 2014.

  • Vårstämma i Umeå

    Från mobilen

    Idag talar Maria Larsson på vår distriktsstämma om barn och ungas uppväxtvillkor.

  • Minister Maria till Umeå idag

    Idag kommer vår barn och äldre minister Maria Larsson till Umeå för att bland annat ta del av det arbete som pågår för att bekämpa ungdomars droganvändning. Besök i olika verksamheter är inplanerade och jag är glad för att jag också får vara med vilket kommer att hjälpa mig mer i mitt arbete som vice ordförande i socialnämnden. Min förhoppning är att jag ska kunna bildblogga från dagen om tekniken är med mig..

    Innan jag åker till stan för att möta upp Maria Larsson vill jag dela med mig av hennes debattartikel som publicerades i dagens VK. Vi kan bekämpa droger på många olika sätt via insatser från stat och kommun, men föräldrakraften är stark och något vi inte får glömma bort. Det kommer att bli en spännande dag.

    @MinisterMaria är Maria Larssons namn på Twitter och henne kan du följa här.

  • Sprutbytesprogram eller ej?

    Efter att ha läst dagens VK känner jag att det kan vara bra med ett förtydligande. Det var i torsdags morse som jag blev uppringd av en journalist på VK som ställde frågan kring sprutbytesprogram. Man hade ställt frågan till gruppledarna i landstinget och ville nu ställa samma fråga till gruppledarna i kommunen.

    Eftersom jag inte läst artikeln ännu den morgonen fick jag tio minuter på mig innan han skulle ringa upp igen. Tvärtemot vad vissa personer verkar anse tycker jag INTE att det är en tvärenkel fråga. För mig är det inte antingen vård eller fria sprutor. När jag satt i landstinget under förra mandatperioden var jag övertygad om att sprutbytesprogram var ett fel sätt att gå. Jag ansåg att det var ett första steg till att legalisera eller bara ge upp för knarkets makt över brukaren och det vill jag aldrig vara med om.

    I torsdagens artikel i VK fick vi en tydligare bild av vilken smittorisk som finns och att i länet finns det omkring 1500 personer som lever med hepatit C och att dessa personer har en större risk att utveckla leversvikt och levercancer. En större spridning av HIV är också något som kan hända.

    Jag vill veta mer om vad ett sprutbytesprogram kan innebära innan jag dömer ut hela tanken. En missbrukare är människa och det är viktigt att vi ser varje människa som unik. Det är viktigt att varje möjlig insats som kan få en människa att bryta upp med sitt missbruk görs. Därför sa jag att jag vill se en större utredning, men just den raden kom visst inte med i tidningen.. 

  • Om ändringar i kulturväven

    Det hinner gå en tid mellan inläggen, men nu är det dags igen. Det var kommunfullmäktige i måndags och det tidigare omdiskuterade kvinnohistoriska museet var ämnet för två av interpellationerna som lämnats in. Tyvärr fanns ingen tid till debatt för dessa utan de får vänta till fullmäktige i nästa månad. Det kvinnohistoriska museet finns dock fortfarande med i debatten utanför fullmäktigesalen.

    Ibland är det så att när något oväntat händer så kan det få en förlösande effekt på debatten och vi är inte längre ensamma om att ifrågasätta placeringen av det nya kvinnohistoriska museet. Ja jag vet att i beslutet om byggandet av Kulturväven som togs i december 2010 står det klart och tydligt: att ett Kvinnohistoriskt museum ingår som en del av Kulturens Hus.
     
    I höstas diskuterades Dansens Hus som hade blivit lovad lokal i Kulturväven, men som blev petade för att deras verksamhet inte skulle rymmas på den våning som erbjöds efter det att man bytt våning i planeringen. Kristdemokraterna och Folkpartiet tog tidigt ställning i frågan att en befintlig verksamhet som engagerar tusentals personer måste prioriteras före ett museum som ännu inte är uppstartat och inte heller varit efterfrågat av allmänheten.
     
    Andra ändringar i planeringen är att det blir ingen fullmäktigesal i kulturväven som det först var planerat. Detta kan man läsa i ett pressmeddelande från kommunen utan man tänker utveckla befintlig fullmäktigesal i stadsbiblioteket istället. Ibland blir saker och ting inte som man har tänkt sig för att verkligheten inte stämde överens med tanken av vad man ville ha. Då måste man revidera beslut, det är självklart och det tyder på ansvar.
     
    Det är förstås alltid svårare att veta var en verksamhet ska vara när man inte ens vet vad det är. Inte vet jag om man blir klokare av detta inslag heller. Ett inslag från Västerbottensnytt i december om ritningarna för det 700m2 stora kvinnohistoriska museet.
     

  • Vad vill Lennart?

    Idag har jag sammanträtt med det kommunala pensionärsrådet och på eftermiddagen med handikapprådet. Det har varit många intressanta frågor på dagordningen (ex nytt badhus och hemsjukvård) så är det ändå frågan om vad som händer med det kvinnohistoriska museet som väckt störst intresse både bland politiker och allmänhet. Det är många som har ställt frågan vad händer och vad vill man?

    Ikväll noterar jag att Lennart Holmlund i sin blogg skrivit att han blivit full i skratt kring Alliansens reaktioner. Vem som har fått honom att skratta är oklart. För honom är det självklart att det är och ska vara vänsterpolitik som bedrivs i styrgruppen. Själv  fick jag höra idag att projektledaren Charlotte Gustavsson var handplockad av Tamara Spiric för arbetet. En projektledare tidigare anställd av Vänsterpartiets kansli. En ny uppgift för mig trots att jag tidigare varit en del av styrgruppen.

    Jag håller med Lennart om att en politisk uppfattning ska inte vara ett hinder för anställning, men lika självklart borde det vara att en politisk uppfattning inte heller ska vara en förutsättning. Vänsterpartiet har inte ensamrätt på kvinnors historia! Det finns många frågor och alltfler bubblar upp till ytan. Jag är glad för att det är flera interpellationer i frågan till nästa fullmäktige, kanske vi kan få klarhet i några.

    Lennart Holmlund har iklätt sig försvarsställning kring projektet och Tamara Spiric i synnerhet. Är det något jag skulle vilja veta så är det svaret på frågan vad vill kommunstyrelsens ordförande egentligen med det kvinnohistoriska museet? Lennart var trots allt den enda som yrkade bifall till motionen den 29 november 2010.