Författare: veronicakerr

  • När politiken väcker känslor blir valrörelsen ful

    Det är en annorlunda sommar för egen del där marknaderna avlöser varandra och där jag varit en aktiv del. I denna valrörelse rör jag mig inte bara inom kommunens gränser, men i hela länet eftersom jag i detta val kandiderar till riksdagen. Det är ett fantastiskt stort förtroende som partiet har visat mig och jag är både stolt och ödmjuk inför vad ett riksdagsuppdrag innebär.

    Jag är barnfödd Västerbottning med rötterna i Ånäset, men sedan slutet av 70 talet umebo. Jag har bott utomlands ett par år, men att lämna Västerbotten ”på riktigt” har aldrig lockat. Under pandemin talade man om ”hemester” eftersom det var omöjligt att resa längre sträckor och semester blev just på hemmaplan. I år blir det Västerbotten för hela slanten eftersom jag har lovat att besöka Västerbottens alla kommuner innan valet i höst och jag har fortfarande några kvar. Det har blivit en del företagsbesök i Dorotea, Vindeln och Norsjö för att nämna några. Marknaderna avlöser varandra och under veckan som gått har jag varit i Storuman, Bjurholm och Burträsk där jag har fått möta människor som vill prata politik. En del mer intresserade än andra, men helt klart är att politik väcker känslor. Min vardag dokumenterar jag i bilder på Instagram för den som är intresserad, följ gärna och kommentera om du vill.

    Sociala media är en naturlig del av valrörelsen och en naturlig del i vardagen för väldigt många. Det är lätt att dela med sig av händelser, åsikter och känslor och ibland går det för fort. Det som sker i stundens ingivelse kan leva kvar på nätet och i värsta fall ta andra former beroende på vem som tagit del av det. Rykten sprids och händelser vantolkas och missförstås. Ju fler som deltar i spridningen desto större risk för att det blir rena lögner. Det har länge talats om att en riktigt ful valrörelse väntar där det blir viktigare att smeta på andra uppfattningar på dina politiska motståndare än att tala om vad du själv vill göra. Eller så går det alltid att dra fram tio år gamla videoklipp med uttalanden som personen idag tagit avstånd från och påstå att människor aldrig ändrar sig eller uppfattning. Kanske är vi mer överseende med ungdomsförbund, men när statsråd beter sig som Twitter troll blir jag ledsen och tänker att det var bättre förr. Eller så var det inte det, men det blev aldrig känt eftersom ingen hade mobilkamera eller internet. Ibland är det bra att bli påmind om vad ett rykte egentligen är och vad man istället bör lägga fokus på.

     

  • Värdighet har ingen åldersgräns – det handlar inte bara om fler händer

    Det är ingen nyhet och har inte heller varit det under många år, men nu när så många olika yrkeskategorier skriker efter att rekrytera personal blir bristen av densamma i äldreomsorgen än mer akut. När regionen saknar barnmorskor och sjuksköterskor under sommaren så stänger man ner verksamheter för att lösa bristen. Det kanske löser ett bemanningsproblem, men skjuter samtidigt över problemet på andra. Kommunerna kämpar vidare med lösa bristen på personal i omsorgen för det är ändå i kommunerna som alla människor finns. Här går det inte att stänga ner ett äldreboende temporärt för att sjuksköterskor fattas. Det går inte att minska på hemtjänsttimmar när en person som egentligen skulle behöva vård på sjukhus har blivit hemskickad tidigare eller inte alls fått åka in. Det är människors hem och liv som berörs.

    Det talas ofta om ”Fler händer i vården” och uttrycket får mig att rysa. Det är obehagligt och tyder på en okunnighet om att vem som helst kan arbeta inom vården förutsatt att de har händer. Är du arbetslös, bli undersköterska var mantrat redan för 20 år sedan när jag själv var arbetslös under en tid. Utan jobb-arbeta i äldreomsorgen. När jag var 20 fick jag jobb som vårdbiträde på ett sjukhem i Stockholm, norrlänningar ansågs vara pålitliga och punktliga. Hur kunde vi vara annat med den dialekten? Jag valde Umedalens sjukhus istället, insåg att Stockholm inte passade mig. Under tio år, till och från, arbetade jag som vårdbiträde på sammanlagt tre olika boenden i två kommuner. Jag vet att den erfarenheten har påverkat mig, men jag vet också att det inte går att jämföra den vård som gavs då med den som sker nu.

    Jag har aldrig gått en vårdutbildning förutom kortare kurser på arbetsplatsen. Det var personal på plats som lärde upp oss vikarier. Vi tog efter och gjorde som de övriga sa. Personalen på plats var sjuksköterskor, undersköterskor och skötare med lång erfarenhet. Så ser det inte ut överallt. Idag har endast drygt 55% av omsorgspersonalen i Umeå kommuns äldreomsorg adekvat utbildning. Språkkunskaper är bristfälliga och arbetet är en genomfart till något annat. Man blir inte kvar för orken finns inte när man måste utföra andras arbetsuppgifter för att de saknar behörighet. Omsorgen behöver personal och personer utan utbildning eller tillräckliga språkkunskaper får tills vidare tjänster eftersom det ändå inte finns utbildad personal att anställa. Det snurrar på och procentsiffran för utbildad personal fortsätter att sjunka.

    Alla dessa tankar poppar upp när jag läser rubriken i VK ”Larm om grova övergrepp ignorerades”. Det är för mig ofattbart hur personal kan ha anmält en kollega för övergrepp och där ledningen ignorerat det som hänt. Vi talar ibland om en tystnadskultur, men här är det inte personalen som varit tyst utan det är ledningen som inte lyssnat. Det skär i mig när jag läser: ”NN sliter och kastar hen från sida till sida. Tvättar nedre hårdhänt och med massor av tvål som NN inte sköljer bort. Det luktar ju skit, säger NN. Blickar i panik och stön från omsorgstagaren.” Det handlar om misshandel och övergrepp och det är obegripligt att det sker. Jag vet ingenting om varken boendet, de boende eller de som arbetar där, men något har gått riktigt fel. Respekten för yrket eller medmänniskan finns inte där och om vi fortsätter att vänja oss vid att det är på det viset så betyder det att det som finns av värdigt bemötande kommer att försvinna. Så kan vi inte ha det och just därför kommer jag att fortsätta arbetet med att garantera en trygg och värdig äldreomsorg samt arbetet med att göra vårdyrket mer attraktivt.

     

  • Debatter i TV och i fullmäktige och beslutet om ung omsorg

    Det är dagen efter årets första TV sända partiledardebatt som jag vet kommer att följas av betydligt fler. Denna gång var det TV4 som arrangerade debatten och jag vet inte om det var formatet som spelade in eller om det fanns en kraftig överpepp att få komma till tals på riktigt på bästa sändningstid som gjorde att tonläget skruvades upp. Riksdagens partiledardebatter TV sänds, men några tittarsiffror har jag aldrig sett presenterade och här är det kanske endast journalister och politiker som är intresserade. Det är faktiskt synd att de debatterna inte ses av fler för där får varje talare tala till punkt och klart och tydligt begära replik på andra. Inte bara räcka upp handen och hoppas på att en programledare anser att det är din tur.

    Dagens Nyheter kallade gårdagens debattformat för ”TV debating” där nedräkningen av tid orsakade stresspåslag hos tittaren. Själv blev jag irriterad för att vissa partiledare pratade betydligt längre än sina 30 sekunder utan att få en tillsägelse eller ännu värre vägrade sluta prata när ordet gått över till en annan partiledare. Tydligen delade jag den känslan med många andra visade det sig vid en snabbkoll på Twitter. Politik väcker känslor. Jag tycker att det var en spänstig debatt trots att det fanns en del klyschor och floskler. Kanske var även deltagarna ovana vid debattformatet och programledarna likaså.

    En debatt som jag själv deltar i varje månad är den som pågår i fullmäktige. Vid det senaste sammanträdet var Kristdemokraternas motion om Ung Omsorg uppe till beslut. En hjärtefråga som jag har lyft flera gånger tidigare för att unga människor ska komma in i äldreomsorgen tidigt vilket skapar ett intresse för vårdyrket. Motionen lämnades in under våren 2020 och var faktiskt uppe i fullmäktige i augusti då den återremitterades till Äldrenämnden för komplettering av underlaget. Ung Omsorg är ett företag som startade 2007 och har idag ca 2000 ungdomar knutna till verksamheten. Det är unga människor som åker ut till äldreboenden på helger
    och skollov och som skapar aktiviteter för de äldre. De ersätter inte ordinarie personal utan är extra resurser. Verksamheten är populär, den ger mer guldkant och omsorg samtidigt som det är ett meningsfullt extraarbete. Det bästa av allt är att dessa jobb skapat ett större intresse för att arbeta inom omsorgen och fler har valt vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Förslaget skulle kosta drygt 500 000 kr för en pilotverksamhet på tre äldreboenden under ett år. En liten kostnad med tanke på att Äldrenämnden har en budget på drygt 1,2 miljarder kr.

    Trots att kommunfullmäktige fick en andra chans att debattera motionen och trots att motionen gjorde två vändor i kommunstyrelsen blev det tydligt att många ledamöter inte tagit tiden till att verkligen läsa på om vad vi fattade beslut om. Det var antaganden och påståenden om vart annat och som vanligt vänsterpartiets intresse för att läsa företagens årsbokslut och kritisera om de eventuellt gör vinst. Där pengar blir viktigare än målet och det resultat vi som kommun vill uppnå – fler utbildade undersköterskor i äldreomsorgen. Idag har endast 55 % av all vård och omsorgspersonal (1497 personer) utbildning som undersköterska. 

    Andre vice ordförande i Äldrenämnden ojade sig över att lönerna till dessa ungdomar som är 14-15 år är så låga. Hennes googling sa att Ung Omsorg endast betalar 67 kr/timme, men gjorde ingen större reflektion om att den uppgiften var 13 år gammal. Inte heller att Umeå kommun betalade 56 kr/timme under 2021 till de som fick sitt första kommunala sommarjobb som 17 åring var hon tyst om. Lite högre om ungdomen valde vård och omsorg där lönen ligger på 67 kr. Jämställdhetsutskottets ordförande menade att det tar så lång tid att knyta an till en äldre person på ett boende och att det skulle ge personalen extra arbetsbelastning. Med det tankesättet kan vi aldrig ta in vikarier och här ignorerar man det faktum att det inte är personalen som tar ansvar för de unga medarbetarna, de har egna ledare. Är volontärer från Röda Korset och andra organisationer också en belastning för personalen när aktiviteter för de boende anordnas?

    Sverigedemokraterna sa nej för att de inte vet vad de får in för folk, som om ungdomarna skulle vara ansvarslösa och bara komma in från gatan som kreti och pleti. Miljöpartiet sa nej, trots att deras egen ledamot i Äldrenämnden tidigare både yrkat bifall och reserverat sig mot beslutet. Jag ser det inte som något annat än att det var i stöd till Socialdemokraterna, det går inte att vara hur illojal som helst för de som har en budget ihop. Resultatet för Äldrenämnden 2021 var +55 miljoner kronor så argumentet om pengar håller inte. Socialdemokraterna håller fast vid argumentet att det är omöjligt att genomföra medan pandemin pågår som om de aldrig ser ett slut på eländet och använder pandemi kortet när det passar dem. Det finns faktiskt inget som säger att beslut som tas idag måste genomföras omedelbart utan självklart kan vi avvakta tills dess att pandemin är över. Men att inte erkänna att fler insatser måste göras för att rekryteringen till vårdyrket ska öka är att stoppa huvudet i sanden. Lösningen är inte att bara anställa fler händer och sedan hoppas på att de vill utbilda sig på arbetstid, målet måste vara att fler är utbildade redan vid anställning.

    Ung Omsorg är inte lösningen till allt, men deras resultat är goda. I en enkätundersökning bland tidigare anställda i Ung Omsorg (2018) blev resultatet att ” 76 procent av anställda i tidigare kommunprojekt uppger att de fått en mer positiv inställning till äldreomsorgen genom arbetet hos Ung Omsorg.” ”32 procent av tidigare anställda uppger att de arbetar eller studerar inom vård och omsorg eller planerar att göra det inom kort.” Jag beklagar att kommunfullmäktige sa nej, men frågan kommer tillbaka. Om det finns ingen tvekan.

  • Hälsoschema till vilket pris?

    Det finns de som menar att vi snart ser slutet på pandemin, men självklart ska vi inte ropa hej förrän vi har kommit över bäcken. Pandemin och dess konsekvenser fortsätter att dominera i äldreomsorgen. Idag på Äldrenämnden fick vi veta att det just nu är fler än 70 medarbetare frånvarande från sina arbetare pga Covid, VAB eller familjekarantän. Sjukfrånvaron ligger på 30-40% och personalsituationen är extremt ansträngd. Pensionärer med vårdutbildning och människor som idag arbetar med något annat än vård har kommit till hjälp och för att stärka upp. Det är svårt att sätta sig in i hur det måste vara för det är inte en verksamhet som bara kan stänga ner eller reducera öppettiderna. Dygnet runt vård på vårdboenden och hemtjänstinsatser till sammanlagt 4000 personer kräver stora personella resurser. Resurser som inte alltid finns.

    Att arbeta ständigt under stress och med hög arbetsbelastning för att täcka upp för frånvarande kollegor för att vården ska fungera det tar på både fysiskt och psykiskt. Lägg sedan till arbete varannan helg, delade turer och ev även ett större ansvar för medicindelegering för att dina kollegor saknar det, ja då blir arbetsbelastningen orimlig. Arbetstider påverkar och det är här kan vi tala om det kritiserade begreppet hälsoscheman. I det avtal som SKR och Kommunal tecknade i november 2020 finns frågan om arbetstidsförkortning med för den personal som arbetar ständig natt. Enligt avtalet sänks heltidsmåttet till 34,2 timmar/vecka från dagens 34,2 timmar.

    Det är en positiv förändring för de som berörs, men avtalet säger inte hur det ska genomföras eller hur det ska finansieras. Tanken är att det ska ge tid för återhämtning och det kommer det att göra i synnerhet om antalet nätter blir färre under en sex veckors period. Arbetstidsförkortningen ska vara genomförd senast 1 april. Det som låter bra är många gånger långt ifrån enkelt att genomföra. Den planerade förändringen som Umeå planerar är att korta ner nätterna genom att den personal som arbetar kväll ska stanna en timme längre till kl.22:00. Avtalet påverkar i stor grad schemaläggningen inte bara för nattpersonalen, men också för de som arbetar dag eller kväll. Den som arbetar till kl.22, kan inte börja arbeta kl.07:00 eftersom det blir för få timmar arbetstidsvila. Om arbetstidsförkortningen genomförs genom att ta bort nätter, ja då behöver vi rekrytera fler personer som arbetar natt. Kostnaden beräknas till ca 10 miljoner vilket inte är mycket i en budget på 1,3 miljarder, men när det inte finns utbildad personal som vill arbeta natt. Hur gör vi då?

    Vänsterpartiet lyfte idag ärendet genom ett nämndsinitiativ om vad som sker med införandet av arbetstidsförkortningen. De ställde också krav på att beslut skulle tas på dagens nämnd. Beslutet blev att ärendet ska beredas och kommer upp på nästa arbetsutskott.

    Kristdemokraterna tillsammans med de övriga allianspartierna anser att frågan är viktig och vi vill fördjupa oss och ta reda på vilka konsekvenser den kommer att ge. Vi har också tagit del av rapporter som säger att personal säger upp sig pga arbetsvillkor och de försämringar som de ser med förändrad schemaläggning. Någonting drastiskt måste göras och det kan aldrig varit tänkt att ett avtal mellan SKR och Kommunal skulle bli både ohälsosamt och avskräckande för personalen. Jag har också ställt frågan om vilka konsekvenser vi kan vänta oss om vi inte inför förändringen den 1 april eller om det är möjligt att avvakta tills dess att pandemin är över. Något konkret svar har vi inte fått. Oavsett vad som än händer så har vi definitivt en kompetensrekryteringsutmaning som heter duga!!

    **********************************************************************************************************************************************************************

    Vårt yrkande från tidigare idag:

    De fyra allianspartierna Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna, yrkar avslag till att ärendet ska beslutas idag och yrkar på att ärendet istället ska beredas och tas upp på kommande arbetsutskott.

    Inför kommande beredning av ärendet ett delvis bifall till Vänsterpartiets tredje yrkande

    – att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett eller flera alternativa förslag till implementering av det förändrade heltidsmåttet för nattarbetande omsorgspersonal på vård- och omsorgsboende och där ett av alternativen ska vara färre nätter.

     

    Veronica Kerr, Kd

    Lotta Holmberg, M

    Stina Fahlgren, C

    Marianne Normark, L

     

     

  • Dieselpriset och dess orimliga konsekvenser

    Läser att 25 länspolitiker för Centerpartiet tycker att drivmedelspriserna är alldeles för höga vilket vi kristdemokrater också påtalade under förra veckan. Kristdemokraterna vill sänka dieselpriset med tre kronor per liter vilket betyder att det inte endast är landsbygden som får ta del av sänkningen. Det handlar inte bara om att sänka priset utan att komma med alternativ och här kan du läsa mer om våra förslag. Det är bra att betydligt fler reagerar när lagstiftningen går fel. Frågan är hur kunde det gå fel och varför?

    Kravet på reduktionsplikt var en del av Januariavtalet från 2019, ett avtal som Centerpartiet var högst delaktig i. Reduktionsplikt innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel och det var det inget parti som motsatte sig. Det är nivåerna, målet och hastigheten på hur snabbt det ska genomföras som vi reagerar mot. De ekonomiska konsekvenserna för företag, hushåll, barnfamiljer i synnerhet de som bor på landsbygden har blivit stora och riskerar att bli än större. Visste man inte detta när propositionen antogs?

    I propositionen står det klart och tydligt att de ökade inblandningskraven innebär högre pumppriser på bensin och diesel vilket påverkar hushåll, företag och andra drivmedelsköpare. Lantbrukarnas riksförbund, Skogsindustrierna, Svemin, Sveriges bussföretag, Näringslivets transportråd, Transportföretagen och Svenskt näringsliv efterlyste en bättre analys av vad de föreslagna reduktionspliktsnivåerna innebär för drivmedelskostnaderna för näringslivet. Särskilt i jämförelse med andra länder i och utanför EU och därmed påverkan på konkurrensförhållanden mellan svenska och utländska företag. Skogsindustrierna ansåg att förslaget kan leda till ett fördubblat dieselpris (!!) Tillväxtverket saknade också en analys av hur företag påverkas i olika delar av landet.

    Vidare står det klart och tydligt att: ”Små företag inom skogs- och jordbruk samt åkerinäringen kommer särskilt påverkas av de ökade drivmedelskostnader som reduktionsplikten ger upphov till. Ökade kostnader för jord- och skogsbruket kan ge påverkan på andra samhällsmål som till exempel en levande landsbygd.”

    Remissinstanser som Hela Sverige ska leva och Svenskt näringsliv menade att propositionen saknade ett helhetsperspektiv i frågan om vilken påverkan förslaget får för hushållen. Höjda drivmedelspriser slår mot både mobilitet och tillgänglighet, speciellt i de delar av Sverige där bil är det enda realistiska transportalternativet.

    Det är flera antaganden eller spekulationer på hur priset skulle komma att påverkas, men man är tydlig med att marknaden för flytande biodrivmedel är beroende av global tillgång och efterfrågan. Det betyder inte att bara för att Sverige ökar sin produktion kommer priserna att sjunka om det samtidigt finns en stor efterfrågan. I konkreta siffror finns det ett förmodat prisexempel på vilken konsekvens reduktionsplikten kan få.

    ”För diesel ökar reduktionsnivån från 2020 med i genomsnitt 4,8 procentenheter per år till 2024. Detta bör motsvara en prisökning på ca 40–60 öre per liter per år. För bensin ökar reduktionsnivån med i genomsnitt 2,1 procentenheter per år till 2024, vilket bör motsvara en prisökning på ca 15–25 öre per liter per år. Osäkerheten rörande kostnaden för att uppfylla reduktionsplikten kommer troligtvis att öka över tid. Med samma antaganden som anges ovan, dvs. att priset ökar med mellan 8 och 12 öre per liter exklusive mervärdesskatt för varje procentenhet som reduktionsnivån ökar, skulle prisökningen till 2030 vara 3,6–5,4 kr per liter för diesel och 1,9–2,9 kr per liter för bensin, exklusive mervärdesskatt.”

    Göteborgsposten skrev i förra veckan om dieselprisets nya rekordnivå som är dryga sex kronor mer per liter än för ett år sedan. Här är det tydligt att propositionens ekonomiska kalkyl sprack ordentligt.

    Det finns flera exempel på hur kostnaderna påverkar företag och privatpersoner som är beroende av bilen som enda transportmedel. Jordbruk och skogsbruk där det blir omöjligt att ta ut de ökade kostnaderna för drivmedel genom att höja priserna för kunderna. Det är mycket bra att Centerpartiet reagerar på de fullständigt orimliga konsekvenser som lagen har fått och jag vill se att fler ser att en ändring måste till. Min förhoppning är att även regeringen besinnar sig och att förändring kan ske snarast. Idag är Socialdemokraterna inte bunden till varken Miljöparti eller januariavtal så förutsättningarna för förändring finns.

     

     

     

  • Att granska och syna är rätt i tiden- om Revisionen i region och kommun

    Det är med ett stort intresse jag har följt rapporteringen av det arbete som revisionen just nu utför i regionen. Med mer än tjugo års erfarenhet av kommunpolitik och inte fullt lika lång tid av politik i landsting och region har jag aldrig upplevt att revisionen blivit lika uppmärksammad som nu. Det är möjligt att deras arbete tidigare inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar eller så har inte andra förstått vilken betydelse och funktion revisionen kan ha. Det är helt klart att granska och syna ligger rätt i tiden och jag välkomnar det. I synnerhet när makten granskas.

    Regionens revision har det senaste halvåret uppmärksammat flera brister som slarv med betalkort, brott mot kommunallagen och att politiker ”korrigerat” i beslutsunderlag som verksamhetschefer tagit fram. När sedan direktörer i regionen reagerar och känner sig behandlade som kriminella ja då blir det ytterligare en aspekt på att en granskning kan vara känslig.. Jag följer denna fråga med stort intresse för det är fullständigt oacceptabelt att underlag från tjänstepersoner ändras av den styrande majoriteten bara för att de själva ska undgå kritik. I det här fallet var det i Hälso och sjukvårdsnämnden som rapporten skulle presenteras. I kommunen när nämnderna beslutar om motioner så är tjänsteskrivelsen alltid undertecknad av den som tagit fram underlaget. Det händer att Socialdemokraterna har ändrat i yttrandet när de varit oense med utredaren, men såvitt jag vet har det skett under pågående sammanträde och under ”öppen ridå” och förhoppningsvis noterats i protokollet. I regionen (landstinget) däremot har jag många gånger funderat på vem det är som skrivit yttrandet eftersom namn på ansvarig person saknats och tänker att kanske har Socialdemokraterna tagit fram underlaget själva.

    I ovanstående exempel är det politiken som ändrat obekväma uppgifter i en rapport, men vad händer om politiken inte får rätt underlag och information inför beslut i nämnd? Det är en av flera frågor som kommit upp i samband med VKs granskning av Umeås socialtjänst. Granskningen har väckt starka känslor och många frågor och jag vet att det finns de som inte uppskattat det stora antalet artiklar i frågor som har sekretess. Men när kommunens verksamheter får kritik av Inspektionen för vård och omsorg finns det alltid ett stort intresse av att veta att allt görs för att komma till rätta med problemen för att inte förtroendet för socialtjänsten ska försvinna. Det gäller i synnerhet verksamheter med myndighetsutövning och för den myndighet som har stor makt att göra ingripande i enskildas liv. Det gäller oavsett den som hamnat i missbruk eller de familjer som splittras när ett barn omhändertas. Ingen människa ska heller behöva känna skam eller rädsla i kontakt med socialtjänsten när problem blivit för stora.

    Det finns olika uppfattningar om vem som ska granska socialtjänsten och en del menar att det räcker med att IVO gör det och att företagshälsovården kan vara behjälplig med arbetsmiljön. Andra menar att det bör vara en extern revisionsbyrå för att verkligen säkerställa oberoendet och att det inte blir verksamheten själva som granskar att det blir rätt. Att anlita en extern revisionsbyrå är ingenting extremt med tanke på att IVO själva anlitade KPMG när de ville granska sina egna beslut som blivit mycket kritiserade. Därför blev jag mycket glad över beskedet om att kommunrevisionen kommer att ta ett helhetsgrepp om socialtjänsten och granska verksamheten under 2022. Med flera insatser är jag övertygad om att rättssäkerhet kan tryggas och förtroendet för socialtjänsten kan stärkas.

     

     

     

  • Slopat fribelopp är en självklarhet!

    Idag kom beskedet att regeringen slopar fribeloppet för studenter. En sanning med modifikation eftersom det är en temporär åtgärd som har förlängts med ett halvår i taget. Senaste beskedet är att fribeloppet slopas till sista juni i år.

    Personligen tycker jag att det är positiva nyheter och något som vi ska förvänta oss att staten fortsätter att underlätta för de studenter som kan och vill kombinera studier med arbete. Något annat är bara att misstro studenters förmåga att själva inse vad som är en rimlig arbetsbörda för just dem.

    Åtgärden med att slopa fribeloppet skulle vara temporär när den först infördes 2020. Det var för att underlätta för studenter att arbeta inom samhällskritiska områden som till exempel vården utan att de ska behöva tänka på risken att tjäna för mycket. Åtgärden har förlängts sedan dess i omgångar och efter mer än två år fortsätter den att vara temporär. Det är definitivt dags att ta bort det temporära och inte sätta hinder för de studenter som kan och vill kombinera studier med arbete.

    Jag är bekymrad för de konsekvenser som pandemin har fått för de studenter som de senaste två åren studerat på universitet och högskola. I stället för föreläsningar i stora hörsalar har det blivit att sitta hemma framför Zoom, hemtentor ersätter salstenta och tentafester har blivit till en myt för ingen minns längre hur det kunde vara eller hur det borde vara. För de som har valt en utbildning med praktik har det också blivit svårare för hur gör man egentligen när även praktiken ska utföras hemifrån? Allt detta i kombination med att man har tagit ut studielån och skuldsatt sig.

    När Anna Ekström säger att hon vill att det ska vara fullständigt tydligt att utbildning på distans inte ska vara på heltid, väcks frågorna. Om en utbildning är på heltid, men ska utföras på distans betyder det att det bara är färre timmar undervisning med mer självstudier eller kommer utbildningen att förlängas med en termin? Svaret är troligen att regeringen ger klartecken till att det finns mer tid för studenterna till annat än studier och att en kurs på helfart inte betyder 40 tim/vecka i studier. Det slopade fribeloppet gäller alla studenter som arbetar i kombination med att de tagit studielån och är inte heller begränsat till de studenter som arbetar inom samhällskritiska områden. En sådan begränsning skulle vara både omöjlig och olämplig. Vi har Umeå Universitet att vara stolt över och kommunen bör se alla studenter som en enorm resurs oavsett om det gäller sjukvård, äldreomsorg eller handel. Varje student som stannar kvar i kommunen efter avslutade studier är en vinst och om studenter ges goda möjligheter att arbeta i kommunen under studietiden ökar möjligheterna att hen blir kvar. Det blev jag.

  • Nytt år- nya förutsättningar

    Nytt år, nya förutsättningar och förresten, hur länge ska man önska någon god fortsättning istället för gott nytt år? För egen del blev julen mycket lugn och slutet på 2021 likaså. Med gott om tid till vila, promenader och filmer känner jag mig rätt nöjd. Jag är redo för ett nytt arbetsår och efter hela tre månaders frånvaro på bloggen gör jag åter en comeback. Det har på sistone hänt så mycket både i kommunpolitiken såväl som på regionen och nationellt. Istället för att endast dela med mig till närstående eller närvarande arbetskamrater vill jag skriva av mig. Vem vet kanske finns det de som vill debattera genom att kommentera eller kanske skriva ett mail. Bloggen blir ett utmärkt verktyg för dagsaktuella frågor, men också ett arkiv att gå tillbaka till när jag vill se vad som var aktuellt under förra eller förr förra mandatperioden.

    Förutom att det är ett nytt år så är det främst äntligen valår och även om jag har förmånen att arbeta med politik på heltid så är det under valet som allt prövas. Vilka lösningar finns till de problem som du ser och vilka partier prioriterar de frågor som är viktiga för just dig? Det handlar inte bara om vad politiker vill göra om de vinner valet utan det blir kanske än viktigare att granska de partier som styr för att se hur de förvaltat makten och om vallöften genomförts eller inte. Att vara förtroendevald är ett av de absolut finaste uppdragen du kan ha och jag har alltid försökt vara ödmjuk till det eftersom det inte finns anställningstrygghet eller liknande. När partiet inte längre har förtroende för mig i mina uppdrag kommer jag att lämna politiken, något annat vore för mig absolut främmande.

    Valrörelsen detta år kommer att bli annorlunda och spännande eftersom jag i höstas tackade ja till att nomineras till riksdagen. Jag är glad och stolt över förtroendet och det känns fantastiskt att det var en enig distriktsstämma som följde valberedningens förslag. Detta betyder att jag är Västerbottens första namn efter Ebba Busch som toppar riksdagslistan. Det betyder också betydligt fler resor runt i länet och förhoppningsvis många verksamhetsbesök därefter om inte smittspridningen blir för stor.

     

  • Ett kliv framåt för en tryggare omsorg

    Det ska vara en självklarhet att ingen människa på något av våra vård och omsorgsboenden ska vara rädd för att svälja mat, en rädsla som kan leda till både lidande och undernäring. Detta var grundtanken bakom Alliansens motion som behandlades i kommunfullmäktige i slutet av förra månaden.

    Samma trygghet som de boende ska känna med att kunna svälja, den tryggheten ska personalen känna att de har rätt kunskap om vad det innebär att ha sväljsvårigheter. Personalen ska inte vara rädd för att mata och hjälpa till vid måltider för att det finns risk för att den du hjälper riskerar att svälja fel. Det innebär en risk för att måltiden blir ”kortare”, i synnerhet om personalen saknar kunskap och erfarenhet.

    I förslaget om nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer står det klart att det finns ett behov av logopeder i kommunernas vård och omsorg av äldre eftersom patienter med kommunikations och/eller ät och sväljsvårigheter får sjukvård utanför sjukhus. Vår motion talar om att anlita logopeder vilket inte nödvändigtvis innebär att anställa. Tyvärr sa majoriteten nej till just det, men beslutet i fullmäktige är ett stort steg framåt för en än tryggare vård och omsorg i kommunens regi. Vi skriver mer om detta i dagens tidning.

     

  • Statsministerns sommartal kickstartade valrörelsen

    Igår var det Stefan Löfvens sommartal och som tidigare presenterats dagen när valåret inleds. Först och främst känns den 22 augusti något sen för att kallas sommar, personligen är jag redan inne i höststämning med flera veckors arbete bakom mig. För det andra kändes det tidigt att säga att valåret startat, men här har jag fel för det har nu definitivt fått sig en kickstart.

    Jag följde inte talet live och först ett par timmar efteråt fick jag veta att statsministern avgått. Beskedet kändes först chockartat, varför och vad var det som gjorde att beskedet kom nu? Aldrig har vi haft en statsminister som har avgått eller hotat att avgå så många gånger som just Löfven under en mandatperiod. Beskedet före sommaren att om inte budgeten får stöd så kommer han att avgå var tydligt. Vänsterpartiet har sedan dess varit tydliga med sina budgetkrav som går fullständigt stick i stäv med Centerpartiet. Centerpartiet har meddelat att de ska lägga fram egen budget och Miljöpartiet kräver enorma miljardinvesteringar för att släppa igenom regeringens nya budget. Dvs samma regering som de själva tillhör, men som de helst verkar vilja stå utanför när det för dem så behagar.

    Löfvens kamrater vill frigöra sig, visa sig självständiga och att de inte är beroende av det (s)tora partiet. Det är varken konstigt eller oväntat, men lätt att glömma i början av en mandatperiod. Vi ser vissa tendenser även här i Umeå mellan Socialdemokraterna och partnern Miljöpartiet. Ett parti som styr en kommun skriver inte motioner om vilka förändringar de vill se, de tankarna finns i budgeten. Därför kan det ibland bli märkligt när Miljöpartiet lämnar in motioner tillsammans med partier som sitter i opposition.

    Statsministern har det inte lätt och med det ”käbbel” som pågår i den ”rödgröna röran” kan jag förstå att krafterna måste tryta och därför känns inte beskedet speciellt chockartat. Hur roligt är det att gå tillbaka till jobbet där du ständigt blir ifrågasatt och kritiserad? Oavsett parti och ledare är det klokt att ge efterträdare tid att etablera sig i rollen som ordförande inför en valrörelse. I det här fallet en än mer betydande roll som statsminister. Pressen på den personen kommer att vara enorm. Valberedningen kanske har en svår uppgift, men ack så viktig för det påverkar inte bara socialdemokrater utan hela Sverige.

    För övrigt tycker jag om ordet käbbel som Stefan Löfven myntade 2014 och minns när Carl Bildt myntade uttrycket rödgrön röra 1991. Idag i det närmaste bevingade ord med en historia som bara politiska nördar känner till.