Författare: veronicakerr

  • Glad och hedrad!

    Det är mycket som händer just nu och i fredags blev det klart. Detta är pressmeddelandet som har gått ut från partiet och jag är otroligt glad och stolt för förtroendet!

    Här kan du läsa mer.

     

    Pressmeddelande
    Umeå 15 mars 2013                                                      
     
     
    Veronica Kerr utsedd att arbeta i den nationella utvecklingsgruppen om det civila samhället inför 2014
     
    Kristdemokraterna tillsätter fem nya grupper inom områdena: det civila samhället, sjukvård, äldreomsorg, landsbygd samt bostadspolitik. Veronica Kerr, gruppledare för Kristdemokraterna i Umeå kommun, har av Kristdemokraternas partistyrelse blivit utsedd att delta i utvecklingsarbetet om det civila samhället.
     
    Det civila samhället
    För Kristdemokraterna är civilsamhället en av samhällets grundbultar. Det fria föreningslivet och ideella engagemanget måste erkännas för dess betydelse i samhället. Därför är det av stor vikt att utveckla en politik som betonar politikens gränser och respekterar gemenskapernas egna kompetensområden.
     
    – Jag har sett med egna ögon vad ideella föreningar betyder t ex inom det sociala området. Umeå behöver dessa krafter och jag är oerhört glad och stolt för förtroendet jag har fått av partiet att få arbeta med frågan, säger Veronica Kerr. 
     
    Ordförande för arbetsgruppen: David Lega, andre vice partiordförande samt kommunalråd i Göteborg. Övriga medlemmar är Lennart Koskinen, Sofia Modigh, Veronica Kerr, Johan Davidson.
     
     
    Arbetsgruppernas politiska arbete ska vara framtaget innan hösten 2013 och kommer med redan tillsatta grupper ligga till grund för Kristdemokraternas valmanifest 2014.

  • Vårstämma i Umeå

    Från mobilen

    Idag talar Maria Larsson på vår distriktsstämma om barn och ungas uppväxtvillkor.

  • Minister Maria till Umeå idag

    Idag kommer vår barn och äldre minister Maria Larsson till Umeå för att bland annat ta del av det arbete som pågår för att bekämpa ungdomars droganvändning. Besök i olika verksamheter är inplanerade och jag är glad för att jag också får vara med vilket kommer att hjälpa mig mer i mitt arbete som vice ordförande i socialnämnden. Min förhoppning är att jag ska kunna bildblogga från dagen om tekniken är med mig..

    Innan jag åker till stan för att möta upp Maria Larsson vill jag dela med mig av hennes debattartikel som publicerades i dagens VK. Vi kan bekämpa droger på många olika sätt via insatser från stat och kommun, men föräldrakraften är stark och något vi inte får glömma bort. Det kommer att bli en spännande dag.

    @MinisterMaria är Maria Larssons namn på Twitter och henne kan du följa här.

  • Sprutbytesprogram eller ej?

    Efter att ha läst dagens VK känner jag att det kan vara bra med ett förtydligande. Det var i torsdags morse som jag blev uppringd av en journalist på VK som ställde frågan kring sprutbytesprogram. Man hade ställt frågan till gruppledarna i landstinget och ville nu ställa samma fråga till gruppledarna i kommunen.

    Eftersom jag inte läst artikeln ännu den morgonen fick jag tio minuter på mig innan han skulle ringa upp igen. Tvärtemot vad vissa personer verkar anse tycker jag INTE att det är en tvärenkel fråga. För mig är det inte antingen vård eller fria sprutor. När jag satt i landstinget under förra mandatperioden var jag övertygad om att sprutbytesprogram var ett fel sätt att gå. Jag ansåg att det var ett första steg till att legalisera eller bara ge upp för knarkets makt över brukaren och det vill jag aldrig vara med om.

    I torsdagens artikel i VK fick vi en tydligare bild av vilken smittorisk som finns och att i länet finns det omkring 1500 personer som lever med hepatit C och att dessa personer har en större risk att utveckla leversvikt och levercancer. En större spridning av HIV är också något som kan hända.

    Jag vill veta mer om vad ett sprutbytesprogram kan innebära innan jag dömer ut hela tanken. En missbrukare är människa och det är viktigt att vi ser varje människa som unik. Det är viktigt att varje möjlig insats som kan få en människa att bryta upp med sitt missbruk görs. Därför sa jag att jag vill se en större utredning, men just den raden kom visst inte med i tidningen.. 

  • Om ändringar i kulturväven

    Det hinner gå en tid mellan inläggen, men nu är det dags igen. Det var kommunfullmäktige i måndags och det tidigare omdiskuterade kvinnohistoriska museet var ämnet för två av interpellationerna som lämnats in. Tyvärr fanns ingen tid till debatt för dessa utan de får vänta till fullmäktige i nästa månad. Det kvinnohistoriska museet finns dock fortfarande med i debatten utanför fullmäktigesalen.

    Ibland är det så att när något oväntat händer så kan det få en förlösande effekt på debatten och vi är inte längre ensamma om att ifrågasätta placeringen av det nya kvinnohistoriska museet. Ja jag vet att i beslutet om byggandet av Kulturväven som togs i december 2010 står det klart och tydligt: att ett Kvinnohistoriskt museum ingår som en del av Kulturens Hus.
     
    I höstas diskuterades Dansens Hus som hade blivit lovad lokal i Kulturväven, men som blev petade för att deras verksamhet inte skulle rymmas på den våning som erbjöds efter det att man bytt våning i planeringen. Kristdemokraterna och Folkpartiet tog tidigt ställning i frågan att en befintlig verksamhet som engagerar tusentals personer måste prioriteras före ett museum som ännu inte är uppstartat och inte heller varit efterfrågat av allmänheten.
     
    Andra ändringar i planeringen är att det blir ingen fullmäktigesal i kulturväven som det först var planerat. Detta kan man läsa i ett pressmeddelande från kommunen utan man tänker utveckla befintlig fullmäktigesal i stadsbiblioteket istället. Ibland blir saker och ting inte som man har tänkt sig för att verkligheten inte stämde överens med tanken av vad man ville ha. Då måste man revidera beslut, det är självklart och det tyder på ansvar.
     
    Det är förstås alltid svårare att veta var en verksamhet ska vara när man inte ens vet vad det är. Inte vet jag om man blir klokare av detta inslag heller. Ett inslag från Västerbottensnytt i december om ritningarna för det 700m2 stora kvinnohistoriska museet.
     

  • Vad vill Lennart?

    Idag har jag sammanträtt med det kommunala pensionärsrådet och på eftermiddagen med handikapprådet. Det har varit många intressanta frågor på dagordningen (ex nytt badhus och hemsjukvård) så är det ändå frågan om vad som händer med det kvinnohistoriska museet som väckt störst intresse både bland politiker och allmänhet. Det är många som har ställt frågan vad händer och vad vill man?

    Ikväll noterar jag att Lennart Holmlund i sin blogg skrivit att han blivit full i skratt kring Alliansens reaktioner. Vem som har fått honom att skratta är oklart. För honom är det självklart att det är och ska vara vänsterpolitik som bedrivs i styrgruppen. Själv  fick jag höra idag att projektledaren Charlotte Gustavsson var handplockad av Tamara Spiric för arbetet. En projektledare tidigare anställd av Vänsterpartiets kansli. En ny uppgift för mig trots att jag tidigare varit en del av styrgruppen.

    Jag håller med Lennart om att en politisk uppfattning ska inte vara ett hinder för anställning, men lika självklart borde det vara att en politisk uppfattning inte heller ska vara en förutsättning. Vänsterpartiet har inte ensamrätt på kvinnors historia! Det finns många frågor och alltfler bubblar upp till ytan. Jag är glad för att det är flera interpellationer i frågan till nästa fullmäktige, kanske vi kan få klarhet i några.

    Lennart Holmlund har iklätt sig försvarsställning kring projektet och Tamara Spiric i synnerhet. Är det något jag skulle vilja veta så är det svaret på frågan vad vill kommunstyrelsens ordförande egentligen med det kvinnohistoriska museet? Lennart var trots allt den enda som yrkade bifall till motionen den 29 november 2010.

  • Framtiden för kvinnohistorisk styrgrupp?

    Nu börjar saker flyta upp till ytan och komma till mer allmän kännedom om vad det är som händer i styrgruppen för kvinnohistoriskt museum. Projektledaren Charlotta Gustafsson hoppar av i protest mot den starka politiska styrningen från kommunalrådet Tamara Spiric kan vi läsa i dagens VK.

    Kvinnohistoriskt museum för framtidens skull var motionen som ett enat fullmäktige biföll i november 2010. Det var det första fullmäktige sammanträdet denna mandatperiod och vi var många nya ledamöter i församlingen. Lennart Holmlund biföll motionen och Tamara Spiric var den enda som yttrade sig. Ingen debatt, ingen kritik, bara tyst bifall. Motionens att sats var den att Umeå kommun arbetar för att inrätta ett kvinnohistoriskt museum. Sedan dess har mycket hänt!
     
    Motionären är idag kommunalråd och ordförande i styrgruppen för kvinnohistoriskt museum. En styrgrupp som jag och Kristdemokraterna kritiserade under hösten och därefter lämnade. Det är mycket märkligt att motionären själv idag är den som ska bestämma hur museet ska utformas och var det ska vara placerat. Det är för mig ingen tveksamhet om att Tamara har en alltför stark känslomässig koppling till hur projektet ska utformas och där vänsterpartiets tolkningar har företräde.
     
    ”Ett kvinnohistoriskt museum för framtiden” har blivit ett projekt som svällt och museet förväntas nu få en driftskostnad på mer än 8 miljoner kronor per år. Det blir ett helt nytt museum trots att Västerbottens museum uttryckt att det skulle kunna rymmas inom deras verksamhet. En kunnig projektledare är vad styrgruppen behöver, inte ett kommunalråd som detaljstyr och skapar en orimlig arbetsmiljö för våra anställda.

  • Berörd i hjärtat

    Sitter just nu och väntar på flyget till Umeå efter en dag i Stockholm. Vi har idag från Socialnämndens presidium tillsammans med ett antal tjänstemän varit på en konferens om det nationella utvecklingsarbetet gällande samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk. Konferensen arrangerades av Socialstyrelsen och Umeå kommun var en av fem kommuner som fick presentera det arbete som pågår lokalt.

    Det händer att jag har deltagit i konferenser där jag efteråt undrat varför var jag med, men idag blev jag djupt berörd och de föreläsningar som gavs följer med mig hem i hjärtat. Frid Hansen är psykoterapeut från Norge och har varit verksam under mer än 30 år i yrket. Hon berättade på klingande norska om hur synen och behandlingen av vuxna med alkoholmissbruk har förändrats och att det var i mitten av 1980 talet som man började att tänka bredare och även inkludera anhöriga i vården. Det är sant att missbruk av narkotika och alkohol inte bara påverkar den som använder utan självklart också de som lever nära. Detta har VK också skrivit om i artikelserien om droger i Umeå. Idag fokuserade vi på barnen som lever i familjer med missbruk. Vi ska se dem och vi ska bekräfta dem.

    Frid Hansen berättade att när hon frågade alkoholister som var i behandling hur länge de hade varit alkoholister blev svaret oftast ca 2-4 år. När hon frågade den anhöriga (oftast en fru) hur länge hon upplevde att alkoholen varit ett problem i familjen blev svaret 10-12 år!! Hur många barn finns det som lever i familjer där alkoholmissbruk är tabu och en familjehemlighet och barn skyddar sina föräldrar? Oro och ångest för mammas eller pappas mående, men där barnens oro inte blir uppmärksammad i tillräcklig grad. Oro som ger symptom som oro, huvudvärk, koncentrationssvårigheter i skolan, men där vi hellre vill utreda om det är funktionsnedsättning än att verkligen fråga barnet om hur det mår och hur det är i hans eller hennes familj.

  • Dagens föreläsare

    Från mobilen

  • Bifall till motionen!

    Det är mycket glädjande att Umeå kommun nu erbjuder anställning för elever med godkända betyg från vård och omsorgscollege. Detta gäller för de som påbörjar utbildningen hösten 2013. Detta är något som Kristdemokraterna har motionerat och arbetat för, men som trots intensiv debatt inte fick bifall i kommunfullmäktige förra året.

    Det är idag alltför få som väljer vård och omsorg på gymnasiet trots att personalbehoven kommer att vara mycket stora inom en snar framtid. I april förra året bloggade jag om motionen. Vad som har hänt sedan dess är bla att personal från Fridhemsgymnasiet (fd Östra gymnasiet) varit på studiebesök i Skövde kommun och lärt sig mer om hur de arbetar där och nu har tjänstemän arbetat fram att det är möjligt och att kommunen SKA erbjuda anställning efter det att elever avslutat utbildning med godkända betyg. 

    Motionen i fullmäktige ansågs besvarad, men idag vet vi bättre. Bifall till andra att satsen!  Detta bådar gott, både för våra elever och för en tryggare vård och omsorg i Umeå kommun.