Etikett: Umeå

  • S + V och deras hatkärlekförhållande

    Söndag morgon, strålande dag. Trädgårdsarbete väntar, igen. Klagar inte för det är faktiskt både avstressande och meditativt. Värken i axlar och armar efter krattande känns också på något märkligt vis härlig. Jag lever!

    Några som inte haft tid till meditativt krattande är Vänsterpartiets delegater som varit på kongress denna helg. Jag har inte följt TV sändningarna (trädgårdsarbetet prioriterat), men i morse blev det en dryg halv timme. Jag såg presskonferensen med Jonas Sjöstedt som summerade kongressens beslut och att han var tacksam för att få leda partiet två år till. Det som fascinerar mig allra mest med Vänsterpartiet är att de är i ständig opposition mot regeringen, de är bla utesluten från flera partiöverskridande överenskommelser, men samtidigt tar de åt sig äran för stora reformer som regeringen nu ska genomföra. Bla. de tio miljarderna som regeringen lovat till kommunerna. Hur kan Stefan Löfvén och övriga socialdemokrater acceptera detta? Varför ha Vänsterpartiet med i båten, det är som att ha en fripassagerare som kritiserar kaptenen, men samtidigt tar åt sig äran när båten når land.

    Det kanske är en galen jämförelse, men det är mycket som är galet på vänstersidan. Stor risk råder för kantrad båt om Sjöstedt får för mycket att säga till om. Tydligen fanns det motioner om att lämna samarbetet med S vilka inte röstaddes igenom och varför skulle de göra det? Vänsterpartiet verkar få det de vill ändå. För en utomstående är det obegripligt att förstå detta hat-kärlek förhållande som existerar mellan S och V.

    I Umeå skriver S ordföranden i nämnder gemensamma debattartiklar med Vänsterns gruppledare och vid senare tillfällen kritiserar de öppet varandra för att de har fel. Vänsterpartiet kör med märkliga yrkanden i nämnder, yrkanden som faller och sedan skickas pressmeddelanden om att de är den enda oppositionen. Många gånger skickas pressmeddelanden redan under sammanträdet vilket har varit en oskriven regel att så gör man inte. Vänsterpartiet gör som de vill, men hur länge kommer Socialdemokraterna acceptera det?

  • Granskning av politiker med aktiva fritdsliv

    Det är en mycket intressant granskning som pågår just nu om topp politikers medlemskap i Frimurarna och om detta påverkar politiken och besluten i Umeå. Kommentarerna har överraskat och det är intressant att höra hur de har förändrats allteftersom granskningen pågår. Från total ”diss” och påståenden om att VK lider av nyhetstorka till att eftersom att de som kritiserar inte är medlemmar (och kan aldrig bli?) är det egentligen avundsjuka. Någon vanlig förening är det i alla fall inte. Politiker ska tåla granskning oavsett vad de gör på fritiden (om de har någon).

    Jag läste i Dagens samhälle för länge sedan om problemet en kvinna hade som hade fått ett toppjobb i kommunen någonstans i norra Sverige. Rättare sagt männen hade problem eftersom att bada bastu var nästan en arbetsuppgift eftersom det var där beslut diskuterades och förbereddes. Och hur skulle det gå med en kvinna i bastun? Informella beslutsplatser finns, men att bevara dem kan inte vara något att eftersträva. I synnerhet inte de som utesluter halva befolkningen eller mer.

    Igår kväll intervjuades Mikael Berglund (S) i Västerbottensnytt om behovet av att bygga nya idrottshallar på Umedalen för att bla elevantalet på skolorna ökar. En kommande kostnad på ca 10 milj kr. Berglund är ordförande i Umedalens IF, men också ordförande i Byggnadsnämnden i Umeå kommun. Om detta sades inte ett ord. Varför? Är beslutet klart? Har Berglund rotat bifallsbeslut bland tjänstemän i förväg? Finns det risk för jäv?

    Politiker har rätt till ett aktivt fritidsliv, absolut, men när fritidslivet påverkar politiska beslut då ska media och allmänhet vara på sin vakt. Det är en del av demokratin.

    Här kan du se klippet: http://www.svtplay.se/video/8329885/svt-nyheter-vasterbotten/svt-nyheter-vasterbotten-svt-20

  • Skönt att första maj är över

    Tidig morgon, steg upp redan halv fem för att ta mig ut till flyget. Jag tycker om att ha gott om tid på mig på morgonen och vill hinna läsa morgontidningarna annars känns inte dagen komplett. Det är också en speciell känsla att vara den enda som är vaken och uppe därhemma. Tillhör inte vanligheten.

    Den andra maj och strålande vackert vårväder, ja det var strålande vackert väder igår med vilket säkerligen gladde alla som demonstrerade. Jag håller mig vanligtvis borta från stadskärnan när det är första maj inte för att undvika demonstrationerna utan bara för att jag inte behöver vara i stan när jag är ledig. Igår var ett undantag. Det var problem när jag skulle skicka in deklarationen (varför väntade jag till sista stund) bliagorna strulade och alla köplatser till Skatteverket var slut när jag ringde dem vid tvåtiden på eftermiddagen. Det blev till att köra in till stan och lämna in deklarationen på det gamla sättet.

    Härhemma är det dags för dottern att ta körkort och alla tillfällen tas till övningskörning. Det gick hur bra som helst att köra till stan, problemet är bara att jag ständigt glömmer bort att Skatteverket inte ligger på Storgatan längre. Denna övningskörning gör att jag själv  blir bättre på stadskörning och veta var allt finns. Jag får också träna tålamod, vilket självklart dottern också får med mig bredvid sig som handledare.

    Det var många i farten på söndagen, trafikköer från IKEA över Tegsbron (längtar efter västra länken) och flaggorna fladdrade i vinden. Det var just dessa knallröda flaggor på Tegsbron som fick min uppmärksamhet. Umeå Universitet kallas ibland det röda universitetet och med gårdagens röda flaggor fick jag starka associationer till de forna öststaterna och socialism där ingen opposition fick existera. Det blev som en klump i magen, jag hade aldrig sett dessa röda flaggor tidigare mitt i Umeå, men det förvånar mig inte om de är återkommande varje första maj. Umeå – den röda staden. När kritiska röster påtalat att det ser illa ut med de röda flaggorna på Tegsbron säger ledande socialdemokrater att det ser maffigt ut och att de får dem att känna stolthet. Varför skulle vi vilja ta ifrån dem deras stolthet?! Första maj är deras dag (och ingen annans?).

    Det finns ingen annan helgdag som är så politisk som just första maj, men varför ska socialisterna ha ensamrätt på manifestationer denna dag? Kristdemokraterna anser det inte och i Linköping talade både Ebba Busch Thor och Lars Adaktusson i en manifestation för familjen. Det var första gången i Linköping, tidigare år har Kristdemokraterna tågat i Uppsala där tåget många gånger haft fler som vandrat än de som vandrat i socialdemokraternas tåg.

    Idag är jag i Stockholm och arbetar med familjefrågor i en arbetsgrupp utsedd av partistyrelsen. En spännande utmaning, glad måndag till er!

  • Historien får inte upprepa sig…

    ”Nämen det där är ju historia, det behöver vi väl inte tala om. Det kommer ju inte att hända igen, vi vet ju bättre nu!” Vanliga citat när historiska händelser diskuteras och vi säger att det var så annorlunda, människorna då hade inte samma kunskap som vi har nu. Det har varit min attityd till så mycket av det som har hänt tidigare oavsett hur fruktansvärda händelser, att det kan ju inte hända igen för vi är kunnigare om vår omvärld och vi vet ju att varje människa är värd lika mycket som en annan. Eller vet vi det?

    Det är just sådan ignorans och naivitet som kan låta främlingsfientliga rörelser att gro i tysthet när vi inte talar om det och låter Förintelsen falla i glömska. På nätet florerar fruktamsvärda konspirationsteorier som menar att det har aldrig hänt och att en hel värld blivit lurade. Förintelsens sex miljoner offer menar de inte var offer utan en lögn. Sidorna är för mig obegripliga och skrämmande, vi får inte glömma och vi får inte vara tysta.

    En manifestation mot nazism sker på torget ikväll och jag har av olika anledningar tidigare tackat nej till att vara med. För att vara säker på att alla vet att detta inte betyder att är jag inte med så är jag för nazism. Ett förtydligande var viktigt att göra och detta lade jag ut på Facebook tidigare i helgen. För de av er som inte är vän med mig på Facebook och som har undrat vad tycker Kristdemokraterna lägger jag ut det även här:

    När jag läser mitt flöde ser jag många inlägg om manifestationen som är planerad på torget på måndag kväll; Umeå mot nazism till minne av Kristallnatten. Jag fick en inbjudan att stå som medarrangör för drygt tre veckor sedan, men tackade nej. Inte för att det skulle vara en typisk vänstergrej eller för att jag inte bryr mig om Kristallnatten vilket representanter från yttersta vänstern insinuerat, utan för att jag vill uppmärksamma antisemitism och minnet av Kristallnatten på annat vis. Ola Nordebos krönika i dagens VK tar upp frågor på ett lysande tänkvärt sätt och jag tar till mig orden: När man är upptagen med att påpeka allt som andra kan lära av en själv, blir man blind för allt man själv kan lära av andra. Jag är tacksam för den inbjudan jag fått till Judiska föreningens minnesstund på måndag. Det är där jag vill vara och det är där jag får lära av andra. Inte på torget.

    Idag skriver jag tillsammans med övriga alliansgruppledare på debattsidan i VK. http://www.vk.se/1566947/lat-oss-aldrig-glomma-vad-som-hande

  • Hemlängtan

    Nu längtar jag hem. Resväskan är packad, redo för morgondagens ca 17 timmar långa resa. Visst har jag haft en härlig resa där fokus varit främst på familjen och inte på turistattraktioner.

    Hösten är min favoritårstid och jag har mycket att se fram emot. De uppdateringar som jag har läst på VK.se och på Facebook talar om att det ännu är sommar hemma och det låter fantastiskt! Den här veckan börjar jag att arbeta igen och tack vare digitala handlingar har jag all läsning med mig på flyget.

    Ja jag längtar hem och till allt som händer i höst. Jag har flera verksamhetsbesök inom äldreomsorgen inplanerade, jag längtar efter debatt i fullmäktige och till Kristdemokraternas riksting i oktober. Vi har en ny partiledare och trots en viss nyhetstorka i sommar har det börjat att märkas för de av er som läst nyheterna.

    Ja jag är utvilad och redo för Umeå politiken. Vad vill medborgarna med äldreomsorgen i kommunen? Vad kan vi göra bättre? Jag har idéer, men jag vill höra vad andra tycker, maila gärna eller kommentera.

  • ”Du är ett arbetsmiljöproblem”

    ”Du är ett arbetsmiljöproblem”, tänk dig att få höra de orden. Det du gör och det du säger, det gör att vi andra inte klarar av vårt arbete och du försämrar vår miljö. Visst är det ord som sårar, men hur får man någon att förstå att deras beteende inte är acceptabelt och att det måste till en förändring utan att såra?

    Vänsterpartiet är under attack enligt gruppledare Ulrika Edman, starka ord men kanske enligt devisen att slå tillbaka är bästa försvar? Det är tydligt att ödmjukheten saknas hos Vänsterpartiets ledamöter när de själva väljer när de är politiker med förtroendeuppdrag och när de är privatpersoner med stort civilkurage. Det funkar inte så. Förtroendeuppdraget som politiker och ledamot i kommunstyrelsen tar inte ledigt under sommaren eller under helgerna.

    Det är klart att polisanmälningen mot Daniel Kallos har väckt uppmärksamhet och jag själv flämtade till när jag läste brevet från stadsdirektören. Det är mycket allvarligt och även om de flesta av oss har principen att inte lägga sig i hur politiska partier arbetar internt hoppas jag att detta blir en riktig väckarklocka för Vänsterpartiet, dess väljare och i synnerhet deras förtroendevalda. Detta är trots allt inte första gången arbetsmiljöproblem och Vänsterpartiet nämns i samma mening. Förra mandatperioden var det mer regel än undantag.

    Vi kristdemokrater har i vårt principprogram ofullkomlighetsprincipen, vilket betyder att INGEN människa är fullkomlig. Människor har brister vilket kan leda till misstag och onda handlingar. Men vi tror också att alla människor förtjänar en andra chans när de har gjort fel, men också att man måste ta ansvar för sina handlingar. Här återstår att se vad som händer näst, men det förstås Vänsterpartiet har inte den principen i sitt partiprogram.

     

  • S tappar kontakt med verkligheten

    Jag ser att bloggandet har minskat här på VK och det menar jag inte bara min egen blogg. Självklart kan jag inte svara för de övriga, men slutet av maj och tiden innan midsommar är antagligen en av de mest arbetsintensiva tiderna på året. Det vanliga arbetet på dagen kompletteras med förberedelser inför skolavslutningar och trädgårdsarbete. Hur roligt det än låter kan det bli för mycket..

    Själv sitter jag idag och förbereder mitt budgetanförande till kommunfullmäktige imorgon. Det blir femte gången för mig och jag känner kanske inte samma nervositet som jag gjorde 2011. Klart är i alla fall att budgetförutsättningarna sedan dess förändrats. Avsevärt. Debatten räknar jag med kommer att bli lång och intensiv. Är det någon gång man ska lyssna till ett fullmäktige så är det just när budget ska antas. Här får varje parti en möjlighet att presentera den politik som de står för. Vad vill vi se i Umeå kommun?

    Budget kommer jag att återkomma till, men jag kan inte låta bli att kommentera denna artikel i VK. http://www.vk.se/1471124/helkvoterad-foraldraledighet-sagas  Vi kristdemokrater har sagt det gång på gång att föräldraförsäkringen ska inte tvångskvoteras och vi har ett brett stöd av befolkningen. Politiskt är det enligt artikeln endast ca 20% av socialdemokraternas väljare som stödjer Socialdemokraternas kongressbeslut. Här har vi ett exempel på ett parti som inte representerar folket. Inga direkta konstigheter i och för sig eftersom den röda tråden i den socialdemokratiska ideologin är attityden och tron att kollektiva beslut tagna av politiskt valda församlingar är höjden av demokrati. Beslut tagna utanför partiet uppmuntras inte, de besluten kan ju gå emot politiska riktlinjer! Socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen har tappat kontakt med verkligheten.

     

  • Bostadsbrist i farmors handväska

    brev

     

    Gårdagens stora nyhet var att det blir inget amorteringskrav från den 1 augusti som det tidigare var sagts. Jag är inte den som är för tvång, det borde inte vara en nyhet, men jag har mycket svårt att förstå när människor köper dyra bostäder väljer att inte amortera. Ja det är dyrt att köpa hus, men att amortera på lån är att ”betala till sig själv” och på så sätt en form av sparande. Att amortera är en självklarhet och har man inte råd (eller lust) att amortera så lite som 200 kr i månaden (vilket jag hörde om ett exempel igår) kanske det inte är dags för ett husinköp.

    Det märkliga i gårdagens beslut från Finansinspektionen FI, (först undrade jag vad Feministiskt Initiativ menade med att slopa amorteringskrav..) är hur mycket bostadsmarknaden påverkats av att amorteringskrav skulle införas. Priserna har varit galna och hus och lägenheter har sålts innan visning. Eftersom jag själv planerar på att sälja så har jag vid flera tillfällen fått frågan att sälja innan den 1 augusti för då blir priset bättre. Bättre för vem och kommer inte bostäder att behövas efter ett amorteringskrav?

    Nu är jag ingen expert på området, det kanske egentligen är den stora bristen på bostäder som är den största anledningen till upptrissade priser. Tidigare bloggar i veckan har lyft ÖN som stadens nya bostadsområde och att politiker längtar till byggstart, men jag har aldrig varit för att ÖN ska stor exploateras med lägenheter och bostadsrätter som ett Umeå Manhattan. Jag ser hellre ett Central Park om vi fortsätter på New York referenser.

    Som jag nämnde planerar jag på att sälja mitt stora hus. Innan dess ska det rensas och nyligen hittade jag min farmors gamla handväska inuti en gammal resväska. Den var fylld av minnen från 1940 talet och tidigt 1950 tal. Både en del goda minnen, men också en del sorgliga som var av stark betydelse. I väskan fann jag ett handskrivet brev daterat 17 maj 1953. Det var från en väninna till farmor som flyttat till Umeå (dryga tio mil från var min farmor och farfar bodde). Farmor och farfar var så hjärtligt välkomna att hälsa på, men ..”vi har visserligen bara ett stort kök och hall, men alltid ryms vi ändå. Det är grymt med denna bostadsbrist.” Idag har vi också bostadsbrist, men vi kanske inte använder samma ordval för att beskriva den? Det är alltid bra att se tillbaka för att se hur det var förr, förhoppningsvis lär vi oss något.

     

    kriskupong

    Ransoneringskuponger från 1945

    biljett

    3,50 kr för en tågbiljett från Skellefteå till Stockholm 1951.

     

     

     

  • Ofräscha entreprenörer

    Jag kan bara inte låta bli att kommentera en av helgens stora snackisar från avslutningen av kulturhuvudstadsåret. Jag talar om attacken på Umeås näringsliv som uttalades av bandet Caoticos sångare Joel Dunkels. Det är antagligen lite för starkt ord att tala om attack, VKs ordval, men självklart väcker uttalandet uppmärksamhet.

    Det var på Facebook som jag läste om uttalandet ”Vi hatar entreprenörskap, det är så ofräscht. Vi hatar Umeå näringsliv.” Inlägget hade då kommenterats fler än 150 gånger. Jag var inte på avslutningen och jag lyssnar inte heller på Caotico, men blev inte förvånad för uttalandet eftersom i Umeå verkar det många gånger vara något som förväntas av artister. Att hata kulturetablissemang, men samtidigt förvänta sig stöd och lön för det de utför, i det här fallet ge en konsert. Att näringslivet är det som gör ett rikt kulturliv möjligt blir med ens alldeles sekundärt och glöms bort i hatet.

    Joel Dunkels åsikter om vad som är ofräscht får stå för honom, men när han sätter likhetstecken mellan entreprenörer och ”ryggdunkeri, gubbar som sitter och skålar på Bishops och exkluderar extremt många av våra medborgare” tycker jag att diskussionen hamnar snett. Entreprenörskap är någonting helt annat. Entreprenörer är människor som drivs av en idé, en längtan att skapa något som kan leda till arbete och utveckling. Många gånger inte bara för sig själv utan för så många fler. Det är inte girighet som driver främst vilket alltför många från vänster verkar tro.

    För en tid sedan satt jag på ett sammanträde där vi talade om gymnasieskolan i Umeå. En rektor talade om entreprenörskap och genast ifrågasatte den ledande vänsterpolitikern ordet entreprenörskap och dess betydelse som hen inte förstod. Det var inte ett ord som skulle användas trots att det finns i skollagen menade den politikern. Jag menar att hen missuppfattat ordet och satt in likhetstecken med kapitalism. Kanske är det så att Dunkels i Caotico också dragit samma parallell och ser entreprenörer som kapitalister som dricker öl och dunkar varandra i ryggen. Är det den bilden han har av en entreprenör håller jag med att den är ofräsch och borde uppdateras. Det finns många entreprenörer i Umeå som gärna visar en annan bild.

    http://www.vk.se/plus/1345414/attack-mot-umea-naringsliv?missing-web-product=1

     

  • Se den!

    Igår var jag på vernissage på Umeå Folkets Hus vid öppningen av konstutställningen The art of Zhen Shan Ren. Det  är en konstutställning om det förtryck som pågår i Kina av de människor som är del av Falun Gong rörelsen. Visst hade jag hört talas om förföljelsen och visst har jag hört talas om att organskörd sker, men att se dessa konstverk på plats berörde mig starkt. Konstverken är vackra, otäcka och starka på samma gång. Några av konstnärerna har målat självupplevda händelser och smärtan är påtaglig.

    Konstutställningen har visats i över 50 länder sedan 2004 och nu har vi i Umeå möjligheten att se den. Ta den! Utställningen pågår fram till den 20 november.

    Nedanstående artikel var publicerad i gårdagens Folkbladet.

    IMG_3603.JPG