Etikett: Kristdemokraterna

  • Vad var det som hände?

    "Akut brist på boende för de nya studenterna!" Dagens huvudnyhet i VK. Det är inte första året det är tufft för nyinflyttade studenter att få tak över huvudet i Umeå, men i år förvånar nyheten mig betydligt mer än tidigare.

    I mitten av augusti fick jag ta del via mail en debattartikel undertecknad av Bostadens VD Ann-Sofie Tapani och Universitetsdirektören Lars Lustig. Rubriken var Finnes: Studentbostäder i Umeå! Debattartikeln var ett svar på vad de ansåg var en onyanserad debatt om bristen på studentbostäder som bostadsministern Stefan Attefall (Kd) stod bakom. "Det som oroar oss mest är att debatten är onyanserad och att man gärna applicerar de problem som storstäderna har till att även gälla exempelvis Umeå."
     
    I dagens VK och även i dagens Folkbladet kan vi läsa om studenter som erbjudits boende i campingstugor i Nordmaling och Vännäs. Prislappen för en liten campingstuga är 1000 kr/vecka.
     
    Min stora fråga blir vad var det som hände? Har studenterna varit naiva och trott att i Umeå är det lätt att få bostad eller har planeringen från kommunen brustit? Varför stämde inte Bostadens och Universitetets bild av situationen? Kan den artikeln ha felaktigt lugnat bostadssökande studenter? Just nu fler frågor än svar, min förhoppning blir att svaren kommer i god tid till nästa år så att detta inte behöver upprepas.
      

  • Medborgarförslag antaget!

    Under gårdagens sammanträde i Socialnämnden var det för ovanlighetens skull inte en enda punkt på dagordningen där våra uppfattningar skiljde sig åt. Det var i och för sig mest bara remissyttranden, men ett ärende skiljde sig från mängden medborgarförslaget att införa obligatoriska anhörigråd inom kommunens samtliga äldreboenden.

    Medborgaren skriver i sitt förslag att ett beslut om "obligatoriska anhörigråd skulle öka den enskildes inflytande över boendemiljön, möjliggöra att både boende och anhöriga kommer till tals och därmed öka delaktigheten". Hon menar också att även arbetsglädjen hos personalen skulle kunna öka genom ökat engagemang från anhöriga.

    Socialnämnden beslutade igår att under en försöksperiod inrätta brukar- och närståenderåd vid fyra äldreboenden för att sedan göra en utvärdering. Jag tycker att förslaget om anhörigråd är ett utmärkt förslag som kommer att vara till god hjälp när de lokala värdighetsgarantierna i äldreomsorgen ska arbetas fram. Värdighetsgaranti i äldreomsorgen är en fråga som Kristdemokraterna arbetat länge med. Engagerade anhöriga kan nu lättare lyfta fram förbättringsförslag och synpunkter vilket förhoppningsvis kommer att leda till en bättre och tryggare äldreomsorg i Umeå. Det känns bra!

  • Hemarbete

    Efter gårdagens mötesspäckade dag på stadshuset arbetar jag idag hemma. Med en någorlunda bra internetuppkoppling, laddad mobiltelefon och med barnen på skolan fungerar det utmärkt att använda köket som arbetsplats. Nära till både kaffe och lunch..

    Arbetsuppgifter för dagen är att läsa in handlingarna inför måndagens fullmäktige där Kristdemokraternas motion om sällskapsdjur ska behandlas. Redan för tre år sedan hade Helén Edlund (Kd) en motion i frågan och det är nu dags att följa upp frågan vad som har hänt samt än en gång lyfta fram de positiva effekterna sällskapsdjur kan ha inom äldrevården. Och inte bara där.

  • Synen på sjuksköterskor och civilsamhället

    Under den senaste veckan har media än en gång uppmärksammat det löneuppror som startades i våras om sjuksköterskestudenters lönekrav på 24000 kr/mån i ingångslön. Det ansågs vara ett misslyckande eftersom inget av de största sjukhusen i något av landstingen hade anställt någon med ingångslön på 24 000 kr.

    Det må så vara, men många av dessa nyutexaminerade sköterskor sökte sig istället till andra arbetsgivare som t ex kommunen där man har fått sina krav tillgodosedda. Det är omöjligt för mig att säga vilken lön som är lämplig oavsett yrkesgrupp, men för mig är det absolut självklart att har man högre utbildning ska det synas i lönekuvertet. Synen på sjuksköterskan har i många avseenden varit att det är ett kall och inte ett yrke och att lönen på så vis skulle vara mindre viktig. Kanske var det så förr, men vi får inte fastna i den bilden.

    Det är inte bara tack vare löneupproret som sjuksköterskan har uppmärksammats i nyheterna på sistone. Socialstyrelsen skriver i ett PM från 2011 att "det finns mycket litet utrymme att insatser som ges av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedöms som annat än hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta även om legitimerade personal utför uppgifter inom den s k frivilligverksamheten".
    Detta betyder i klartext att en sjuksköterska alltid är sjuksköterska och yrkesutövande på sin fritid. Detta även om hon eller han arbetar som volontär i frivilligorganisationer utanför ordinarie anställning. I praktiken innebär det att varje gång en legitimerad sjukvårdare nyttjar sitt yrkeskunnande så ska de dokumentera sina insatser – oavsett var och när. Även om de "bara" utför första hjälpen utan läkemedel och medicinsk utrustning. Detta gäller förstås även läkare.
    Alla som är engagerade i Röda Korsets första hjälpen grupper har samma utbildning och utför samma uppgifter, men är man sjuksköterska eller läkare kan man inte arbeta ideellt med olycksfallsberedskap. Konsekvensen av Socialstyrelsens pm och strikta tolkning blir nu att ca 150 av 600 frivilliga i Röda Korsets första hjälpen gruppen slutar i höst eftersom organisationen inte åtar sig vårdgivaransvar. Med vårdgivaransvar kommer skyldighet att föra journaler och att utöva tillsyn vilket organisationen inte klarar av.
    Röda Korset och frivilligorganisationer är en viktig del av det civila samhället och stor resurs inte minst inom idrottsrörelsen och en avlastning för sjukvården. Det må vara att tanken bakom tolkningen var god, men konsekvensen blir en byråkratisk tungkloss och ett hinder för den vårdpersonal som vill arbeta och hjälpa andra på sin fritid.
    Det är bra att orimliga konsekvenser uppmärksammas och socialminister Göran Hägglund lovat se över regelverket. Jag hoppas på ändring, onödiga hinder i det civila samhället ska elimineras.
     
     
       

  • Tillbaka efter semestern

    Första dagen på stadshuset efter semestern och det känns riktigt bra. Datorn startade utan problem, alla lösenord fungerade och det har varit ovanligt lugnt på mailfronten medan jag har varit borta. Förutsättningarna för en bra jobbstart finns där.

    Semestern växlades mellan hemmaplan i Holmsund och i stugan vid Bjuröklubb. Det blev en lugn sommar med fokus på vila och tid med barnen. Jag vet inte hur många böcker jag har läst eller hur många olika spel vi har spelat, men klart är att antalet dopp i havet har varit betydligt färre jämfört med förra sommaren.

    Det har dock inte bara varit helt ledigt i sommar. Under den större delen av juli månad var jag ansvarig för ordförandebeslut i socialnämnden vilket innebar att jag var tillgänglig på telefon dygnet runt. Det är en telefon som man aldrig vill ska ringa och när den gör det vet man att det är ett ärende som berör. Trots att vi är många som har haft en fin semester eller barn som har härliga sommarlov så är det långt ifrån alla som får uppleva samma sak.

    Jag har inte varit speciellt aktiv med att blogga tidigare eftersom det ibland känts som en stressbelastning och någonting som man bara måste hinna med. Andra gånger när jag har läst bloggar har känslan av sandlåda infunnits där endast bloggförfattarens "sanningar" om sakfrågor och politik får stå oemotsagda. Det må väl vara, men när andra politiker eller personer skriver felaktigheter om Kristdemokraterna då blir bloggen ett utmärkt verktyg. Återstår att se hur ofta det blir.

     

  • Annons i dagens tidning

    Ikväll är jag med på ett seminarium om lungcancer som lungcancerförbundet Stödet arrangerar på initiativ av Kristdemokraterna i landstinget. Ämnet kanske skrämmer en del, men det är min övertygelse om att man har allt att vinna på att lära sig mer om sjukdomar och den cancervård som erbjuds oavsett om man är drabbad eller ej.

    Det är mycket som har hänt efter beslutet om en nationell cancerstrategi. Idag finns det sex regionala cancercentrum i Sverige och RCC Norr finns här i Umeå. Onkolog Mikael Johansson och lungläkare Anneli Behndig kommer att berätta om utredning och behandling av lungcancer. Stödets film om lungcancer kommer också att visas, en film där jag själv för övrigt berättar om hur det är att vara lungcanceranhörig. En och en halv timme är avsatt, men det finns tid för frågor. Hoppas att vi är många som ses där ikväll.

    Varmt välkommen!

  • Attitydförändringar

    Häromkvällen fick jag en inbjudan till ett evenemang på Facebook där man skulle gå med för att protestera mot att höja pensionsåldern till 75 år. Bakgrunden till detta var en intervju med Reinfeldt i Dagens Nyheter tidigare i veckan där han sa att vi kan komma att se ett arbetsliv som sträcker sig till 75 års ålder, där man också kan vara beredd på att byta karriär mitt i yrkeslivet. Detta kan bli nödvändigt om vi förväntar oss en skälig pension.

    Studier visar att vartannat barn som föds nu förväntas leva tills dess att de är 100 år, att den naturliga pensionsåldern skulle vara 65 år blir i det perspektivet absolut vansinnigt. Uttalanden om höjd pensionsålder från statsministern har väckt kritiska röster och provocerat ett stort antal människor där ett uttalande i en intervju har förvanskats till ett nära förestående lagförslag och tvång. Jag anser att när man vågar tänka nytt och ställa de frågor som människor egentligen inte vill tala om, då har man sått första fröet till förändring. Och här behövs det attitydförändringar.

    Jag var själv arbetslös under ett par år och gick då en arbetsmarknadsutbildning där flera av deltagarna var kring 50-55 år. Den fråga som de absolut oftast fick vid intervjuer eller ansökningar var den om ålder. En man visade en ansökan som han fått tillbaka med noteringen 55 år!! incirklad. Nej han fick varken intervju eller samtal trots att han var mer än kvalificerad för arbetet. Han var för gammal, erfarenheten var ingenting värt. Varför är vi i Sverige så fixerade vid ålder och glömmer bort att uppmärksamma vad varje människa kan ge av sin förmåga och erfarenhet?

    Rent spontant vet jag inte om jag jobbar till dess att jag är 75, men jag vet att om jag lämnar arbetslivet tidigare kan jag inte räkna med att pensionen blir så stor. Kristdemokraterna uppmuntrar människor att jobba längre och tycker att det är rimligt att alla har rätt att arbeta tills de är 70 år istället för att höja pensionsåldern. Jag vet att jag har ett ökat personligt ansvar för min egen ekonomi och pension därför är det för mig självklart att eget sparande också är välfärd.

    P.S. Den observante ser att protestaktionen på Facebook avslutades redan 23:30 igårkväll….

  • Göran briljerar!

    Eftersom jag hade svårigheter med att länka till Görans tal tidigare, kommer här ett nytt försök. Jag har denna gång valt ut en godbit ur talet, se längre ner.

    "Dag två av Kristdemokraternas kommun och landstingsdagar har precis börjat. Tolvhundra kristdemokrater har samlats i Västerås för att delta i seminarier och lära oss mer. För mig känns dessa dagar som en kickoff för det politiska året. Det är roligt och inspirerande och det var verkligen Göran Hägglunds inledningstal igår. Kärnan av kristdemokratisk politik och värden belystes och Göran var både skarp och rolig. I eftermiddag har vi vårt Riksting där vi väljer partiledare och för mig har inte valet varit svårt.

    Göran Hägglunds tal kan du se här"

     

  • Tankar om 2011 och året som kommer..

    Det nya året står och väntar runt hörnet och i denna tid blir det lätt att man tar en stund till att summera året som gått. Mitt första år som gruppledare för Kristdemokraterna i Umeå har varit fantastiskt, roligt och lärorikt. Jag har lärt mig mycket, men är långt ifrån färdiglärd. Som förtroendevald politiker måste man ta sig tid till att tänka över vad man vill åstadkomma med sitt uppdrag och vilka förväntningar väljare kan och bör ställa.

    För min egen del var 2011 också ett mycket svårt år personligen med bortgången av två familjemedlemmar. Om man har svårt att ta tid till att tänka vad man vill med sitt liv så blir man verkligen tvungen att ta den tiden när sorgen slår till.

    Vid årets sista kommunfullmäktige ställde jag en interpellation om nya förutsättningar för ett nytt badhus i Umea. Interpellationen väckte stor uppmärksamhet och Lennart Holmlund har även skrivit om debatten på sin blogg. VK har i artiklar fortsatt att skriva om denna långbänk, som började långt innan jag ens börjat med politik.
    Anledningen till varför jag ställde interpellationen var att det i november beslutades att kommunen ska ta över byggandet av badet och inte längre Lerstenen. Ritningar som presenterats har förändrats under året och ett äventyrsbad som man sa skulle kunna locka besökare och dra in intäkter har reducerats till en tredjedel av ursprungsplanen. Byggnadsnämndens ordförande Åsa Ögren uttalade sig i TV4 tidigare att ett nytt badhus "ska vara ett komplement" till de badhus som kommunen har idag och inte tex konkurrera ut Aquarena i Holmsund. Detta var för mig en helt ny beskrivning och inget som jag kände igen.
    Lennart Holmlund skriver att det är viktigt med en central plats för att så många som möjligt ska kunna ta sig till badhuset med kollektivtrafik. Visst, jag håller med om att busstrafik ska vara prioriterat, men jag är inte övertygad om att alla barnfamiljer väljer bussen före bilen för att åka och bada. Östra Kyrkogatan är starkt trafikerad och jag vill vara säker på att denna gata kan “svälja” den trafik som ett badhus kommer att generera.
    Nar vi i planeringsutskottet fick veta att kommunen ska ta över byggandet var det med citatet att världen förändras och därför kan även beslut förändras. Jag tycker att det är en sund inställning som något både politiker och tjänstemän ska ha med sig. Det är dock viktigt att en vilja att förändra inte gör att man står fast i en obeslutsamhet som ingen tjänar pa.
    Tyvärr befinner jag mig långt ifrån VKs utgivningsområde just nu och får endast nöja mig med det som skrivs på webben. Även om vi inte vet vad 2012 har med sig så kan vi vara säkra på att badhuset Nanna följer med oss nästa år.
    Jag önskar alla mina vänner och läsare ett gott slut och ett härligt nytt 2012!

  • Brist på aktiviteter

    Det är inte många dagar kvar till jul och för många är det pyssel och bakning som gäller, ofta kombinerat med en del stress. Lucia står för dörren och det är terminsavslutningar för olika aktiviteter, december är en månad där det händer mycket. För många, men inte för alla.

    Läser idag i tidningen att det råder stor brist på aktiviteter på äldreboenden. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting är det bara fyra av tio äldreboenden i 150 kommuner som uppfyller det. Det är väl känt att social gemenskap som exempelvis musikstunder, dans och bakning ger stor nytta för välbefinnandet. Enkla sätt att bevara hälsa och självständighet längre samtidigt som vårdbehoven kan minska, säger Yngve Gustafsson, professor i geriatrik. Maria Larsson, barn och äldreminister säger att ”..vi kan inte bara betrakta människan som en kropp. Äldre har behov av bra mediciner och god omvårdnad, men också av en rik, rolig och meningsfull vardag.”
    För många kommuner finns det mycket att göra, men det finns de som vill vara med och göra en skillnad i andras vardag. Frivilligcentralen i Umeå som tidigare i veckan fick priset som årets eldsjäl beskriver sig själva som en väntjänst. De är 180-200 volontärer som erbjuder sina tjänster till de som önskar hjälp med något, exempelvis besök av en medmänniska för att umgås eller ta en promenad tillsammans. Men de kan även vara med att stötta vid gruppaktiviteter högläsning och sång i olika äldreboenden. Det är ca 650 umebor som får hjälp av Frivilligcentralen. Detta fick jag berättat för mig om när vi besökte dem på förmiddagen. Intrycken jag fick var glädjande och bestående. Som frivillig ger du av din egen tid, men du får så mycket tillbaka, berättade de. Det är en glädje att hjälpa andra, vilket jag hoppas fler kan ta till sig. Läs mer om Frivilligcentralen här.