Etikett: Kommunfullmäktige

  • Om ord och handling gick hand i hand

    Jag är nog inte den ende som har uppmärksammat att bloggarna på VK har blivit lite färre och tidigare aktiva bloggar har blivit mer passiva. Har bloggarna förlorat sin roll i debatten och vem sjutton läser dem? Själv är jag som ni vet lite av en periodare med bloggen. Andra saker prioriteras än att skriva, men när tiden finns kommer jag med mina tankar. I dagens horoskop för Kräftan (om det är någon som tror på dem) står det ”Att vädra vissa åsikter du företräder tycks vara ett säkert sätt att bli osams med någon i din nära omgivning.” Så kan det vara och idag tar jag risken.

    Det börjar nu märkas på riktigt att kommunen har gått in för det besvärliga budgetarbetet, för jag har inte träffat någon som säger att det kommer att bli lätt. Behoven är större än resurserna och jag märker att de som är kritiska till nämnders ”behov” menar att det många gånger bara är önskningar. Hans Lindberg (s) har uppmanat oss som sitter i nämnder att inte bli partinämnder utan försöka att se till hela kommunen. En uppmaning som måste vara menat till de (s) märkta ordföringarna i synnerhet. Miljöpartiet vars åsikter jag har efterlyst på bloggen tidigare verkar nu försöka göra sin stämma hörd genom att skriva att Umeå måste investera mer http://blogg.vk.se/nassermosleh/2016/05/18/mer-investering-i-umea/  och verkar ha glömt fullständigt hur mycket kommunen har investerat tidigare år. Nasser Mosleh skriver också att det behövs fler bostäder och skolor. Citat: ”Umeå växer och växer snabbare än räknat. När vi har satt en vision på 200.000 invånare år 2050, måste vi jobba och uppfylla kraven till detta. Det behövs fler bostäder, skolor etc. för att dessa människor ska kunna leva i ett samhälle med kvalité. ”Vackra ord, men som i Miljöpartiets värld betyder mindre och färre skolor på landsbygden (Botsmark och Bullmark) och nu senast på gårdagens Byggnadsnämnd avslag (tillsammans med Vänsterpartiet) bygglov för 230 mindre studentlägenheter. Studentlägenheter som alla varit överens om tidigare är något som behövs i Universitetsstaden Umeå.

    I budgeten för 2014 yrkade Miljöpartiet på en skattehöjning för Umeå på 20 öre, något som de följande år skippat. Så konsekvent har de verkligen inte varit. Klart att det blir lätt att höja investeringstak och utgifter så länge som andra betalar. Med den attityden förvånar det mig inte om tidigare utlovad skattehöjning gör en comeback i Miljöpartiets budget. Jag har efterlyst vad Miljöpartiet verkligen vill och nu när de lägger korten på bordet verkar ord och handling inte gå hand i hand.

    För övrigt fortsätter hatkärleksförhållandet mellan S och V och idag sträcker Vänsterpartiet fram handen till Socialdemokraterna med en önskan om att lägga en gemensam budget för 2017 (insändare i både Folkbladet och VK). Oavsett vad vi tycker om själva budgetarbetet så ser jag fram emot budgetfullmäktige i juni för det är då partiernas politik blir som allra tydligast hur illa jag än må tycka om politiken.

  • Granskning av politiker med aktiva fritdsliv

    Det är en mycket intressant granskning som pågår just nu om topp politikers medlemskap i Frimurarna och om detta påverkar politiken och besluten i Umeå. Kommentarerna har överraskat och det är intressant att höra hur de har förändrats allteftersom granskningen pågår. Från total ”diss” och påståenden om att VK lider av nyhetstorka till att eftersom att de som kritiserar inte är medlemmar (och kan aldrig bli?) är det egentligen avundsjuka. Någon vanlig förening är det i alla fall inte. Politiker ska tåla granskning oavsett vad de gör på fritiden (om de har någon).

    Jag läste i Dagens samhälle för länge sedan om problemet en kvinna hade som hade fått ett toppjobb i kommunen någonstans i norra Sverige. Rättare sagt männen hade problem eftersom att bada bastu var nästan en arbetsuppgift eftersom det var där beslut diskuterades och förbereddes. Och hur skulle det gå med en kvinna i bastun? Informella beslutsplatser finns, men att bevara dem kan inte vara något att eftersträva. I synnerhet inte de som utesluter halva befolkningen eller mer.

    Igår kväll intervjuades Mikael Berglund (S) i Västerbottensnytt om behovet av att bygga nya idrottshallar på Umedalen för att bla elevantalet på skolorna ökar. En kommande kostnad på ca 10 milj kr. Berglund är ordförande i Umedalens IF, men också ordförande i Byggnadsnämnden i Umeå kommun. Om detta sades inte ett ord. Varför? Är beslutet klart? Har Berglund rotat bifallsbeslut bland tjänstemän i förväg? Finns det risk för jäv?

    Politiker har rätt till ett aktivt fritidsliv, absolut, men när fritidslivet påverkar politiska beslut då ska media och allmänhet vara på sin vakt. Det är en del av demokratin.

    Här kan du se klippet: http://www.svtplay.se/video/8329885/svt-nyheter-vasterbotten/svt-nyheter-vasterbotten-svt-20

  • Mer idrott och fysisk aktivitet

    Det är mycket tal om att det behövs mer idrott i skolan och TV hakade på frågan desto mer tack vare TV serien Gympaläraren som just nu visas i SVT. Det är definitivt ett problem att barn och unga inte är med på idrotten i skolan och konsekvenser av för lite fysisk aktivitet leder ofta till fetma. Jag har själv endast sett delar av tv programmen, men jag vet att det finns mycket att göra när det gäller att vidareutveckla idrottslektionerna samt det som händer runt omkring. Dvs det som händer i omklädningsrummen före eller efter.

    En idrottslektion är inte bara sport, det ger så mycket mer och här är min personliga åsikt att det ska inte vara fokus på att alltid vinna, springa fortast eller den som gör flest mål i fotboll. Idrott bygger självkänsla och stärker kocentrationen. Med mer idrott i skolan förbättras inte bara fysiken utan även skolresultaten. Detta har vi kristdemokrater lyft i en motion till fullmäktige 2014.

    Kristdemokraterna vill ha mer idrott i skolan

    Motion
    Kristdemokraterna i Umeå vill att kommunen ska utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor. Syftet är att förbättra hälsan och skolresultaten bland våra barn och ungdomar.

    I Bunkeflostrand utanför Malmö har forskare studerat effekterna av mer idrott i skolan. En grupp elever fick fysisk aktivitet under 45 minuter varje skoldag. Kontrollgruppen fick däremot nöja sig med vanlig idrottsundervisning, det vill säga två gånger per vecka. Sammanlagt ingick över 200 barn, från första till nionde klass, i undersökningen.

    Resultatet talar sitt tydliga språk. Eleverna som hade daglig fysisk aktivitet fick bättre skelett, motorik och betyg. 96 procent av barnen i denna grupp klarade grundskolans mål och blev behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 89 procent.

    Frågan om mer idrott i skolan berör i allra högsta grad även en annan viktig aspekt. Undersökningar visar att fetman bland barn och ungdomar har ökat. Orsaken är att många pojkar och flickor rör sig för lite och har dåliga kostvanor. Det leder i sin tur till att de löper större hälsorisker.

    Genom att införa mer idrott blir barnen friskare och på sikt får vi även friskare vuxna. De som motionerar som barn är nämligen mer benägna att vara fysiskt aktiva även senare i livet.

    Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Det är beklagligt. En del barn och ungdomar får nämligen inte tillräckligt stöd hemifrån när det gäller att bygga upp goda levnadsvanor. Därför är det viktigt att skolan får ett större ansvar.

    Med anledning av ovanstående yrkar Kristdemokraterna i Umeå att kommunfullmäktige beslutar
    att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att utreda möjligheten till mer idrott i Umeås skolor.

    Veronica Kerr (KD)
    Anders Sellström (KD)
    Helén Edlund (KD)  
    Sture Eriksson (KD)

    Svaret i fullmäktige lydde:

    Motion 2/2014 – Mer idrott i skolan

    Beslut

    Kommunfullmäktige beslutar

    att bifalla motionen om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan

    att förslaget att Umeå Kommun skall besluta om att tillföra ytterligare

    undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden i enlighet

    med Skolförordningen 9 kap 3§ hänskjuts till kommunens ordinarie

    planeringsprocess med reviderade uppdragsplaner där man bör ta

    fram den totala kostnaden inklusive hallkostnader om man skulle

    utöka undervisningstiden.

    Nu i dessa planeringstider och budgetprocess passar det utmärkt att lyfta frågan igen. Beslut fattade i kommunfullmäktige får inte glömmas bort och samtidigt får inte skolan fastna i gammalt tänkande om att Idrott och hälsa är längdskidor på vintern och brännboll på sommaren. Fysiska aktiviteter ska vara inkluderande och se till varje elev för vi är många som har med oss olustiga berättelser om hur idrottslektionerna (gympan) var i skolan. I dagens Folkbladet skriver Jonas Bergström en intressant ledare i ämnet. http://www.folkbladet.nu/1598458/jonas-bergstrom-rorelse-ar-medicinen-mot-stillasittande

  • Kostsamt halkskydd

    Idag sammanträder kommunfullmäktige och det är klart att man undrar emellanåt vad besökare tänker, men det är roligt att se en välfylld åhörarläktare. Arbetsordningen lyder att enkla frågor alltid behandlas först och med tolv enkla frågor på dagordningen blir det inte mycket debatt eftersom det är bara mellan frågeställare och svarande debatten sker. Kan vara både frustrerande och tråkigt att inte ta del av den mer, i synnerhet när ledamöter gärna inflikar andra frågor för att sätta fokus på någonting annat än den fråga som ställts. Blodtryck och pulshöjande ibland, men så kan det ofta vara i politiken om det är frågor som berör.

    Tolv enkla frågor, åtta interpellationer, men bara två motioner som ska beslutas om. Sverigedemokraternas motion om att subventionera halkskydd med 50 kr för personer 55 år och äldre är en av dem. Jag vet att fallolyckor bland äldre är ett problem, men det är inte ute på isen som det största antalet fall sker utan det är i hemmet. En generell subvention till alla 55 år och äldre slår därför alldeles fel. Fel och oerhört kostsam eftersom det idag finns 32 000 människor i Umeå kommun som är 55 år eller äldre. Om detta skulle genomföras med 50 kr/person kostar det 1,6 miljoner kr, sen hur subventionen ska administreras är heller inte gratis. Förslaget är avslag till motionen och jag är övertygad om att så blir fallet när beslutet senare tas idag. Det finns andra sätt att värna om äldre från att falla än att föreslå en slant till halkskydd.

  • Säker hantering av morfin

    På måndag är det kommunfullmäktige igen och även om jag efter förra fullmäktigesammanträdet förfärades över de hårda ord som sades och den emellanåt låga debattnivån ser jag på nytt fram emot en dag i demokratins tjänst. Jag har idag lämnat in en enkel fråga ställd till Äldrenämndens ordförande Janet Ågren (s) ”Har vi en säker hantering av morfinplåster inom hemtjänst och hemsjukvård?” Det är en fråga som jag har funderat på under lång tid och jag har även hört mig för bland tjänstemän för att få reda på om det varit några problem. Ingenting har dock kommit fram, men å andra sidan har inte hemsjukvården varit ett kommunalt ansvar speciellt länge. Bakgrunden till frågorna finns med och den enkla frågan lyder:

     

    Har vi en säker hantering av morfinplåster inom hemtjänst och hemsjukvård?

    Under förra sommaren rapporterade media om att fyra unga människor dött av morfinplåster. Fentanylplåster är ett morfinbaserat plåster som skrivs ut till patienter för att motverka kraftig smärta, ofta till cancerpatienter. Där plåster hamnat i orätta händer tror polisen att ungdomarna antingen rökt eller ätit plåstren, så mycket som 20-40% av medlet finns kvar i plåstren efter att patienten förbrukat det.

    Sommarens dödsfall var inte enskilda händelser. För ett par veckor sedan rapporterade TV4 i flera inslag om att dödsfall av just fentanylplåster blivit allt vanligare. Vanligare bland missbrukare och mycket attraktivt eftersom det är 100 gånger starkare än morfin och 50 gånger starkare än rent heroin.

    Kristdemokraterna har lyft frågan på landstingsfullmäktige om säker förskrivning och hantering av fentanylplåster. Svaret blev att så skedde inom landstinget, men detta inkluderade dock inte hemtjänst och hemsjukvård i kommunerna.

    Utifrån ovanstående frågar jag:

    • Anser du att Umeå kommun har en säker hantering av fentanylplåster samt vilka riktlinjer finns för information till brukare och anhöriga om hur dessa plåster ska förvaras och hanteras?

     

    Veronica Kerr
    Kristdemokraterna

     

  • Goda hatet från vänster

    Igår var det kommunfullmäktige hela dagen och idag har jag närvarat på landstingsstyrelsens sammanträde. Politiska möten, men en hel värld skilde dem åt, så känns det i alla fall.

    Det blev ett relativt långt fullmäktigesammanträde, men även när det var över så har det stannat kvar i tankarna och känslan av olust likaså. Debatten kring motionen om att införa klimatsmart och hälsofrämjande mat som norm blev lång och mest av allt otrevlig. Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och den politiska vilden slogs hårt i försvaret av motionen, vilket är naturligt, men aldrig förr har vi övriga fullmäktigeledamöter kallats både omogna och dumma i huvudet. Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna, som även de bidrag till en otrevlig debatt i slutet av dagen, är nya i fullmäktige. Kanske är det naiv oerfarenhet från deras sida, men det är definitivt inte ett debattklimat jag vill se igen.

    Det är viktigt att skilja på sak och person, att respektera andras åsikter och i synnerhet andras rätt att tycka annorlunda. När gruppledaren för Fi fick frågan om alla andra som inte tycker som hen är omogna och svaret blev ja, var det många som drog efter andan. När jag idag läser hur Folkbladets ledarskribent http://www.folkbladet.nu/1507092/om-jag-kunde-fa-slippa-denna-idioti spyr galla över både Anders Ågren och Lennart Holmlund inser jag att det jag anser självklart absolut inte är det för alla. Jag har kritiserat ledare tidigare, men idag lades den på en ny lägstanivå. Folkbladets ledare skulle nog i detta fall skrivit av sig ilskan, läsa igenom vad hon har skrivit, kastat bort och sedan börjat om från början.  Det ”goda hatet” från vänster lyste klart igenom. Men det är ju klart, uppmärksamhet har hon fått och det kanske är guld värt…

  • Kommunfullmäktige och Region Västerbotten

    Kommunfullmäktige idag och för ovanlighetens skull har jag varken interpellation, enkel fråga eller motion, men det går nog bra ändå. Fullmäktige började med en interpellation från Arbetarpartiet om ”Hur kan dubbla led av politiker försvaras?” vilket handlade om Region Västerbotten och det icke existerande arbetet med att få till en stor region.

    Interpellationen lockade inte direkt till en större debatt, men självklart var jag uppe i talarstolen när Hans Lindberg skyllde på att det var den gamla regeringens fel att arbetet med en fyra läns lösning inte kommit igång. Detta trots att Socialdemokraterna är störst i länet, styr största kommunen och landstinget sedan mer än 30 talet år. Min uppfattning är att S har varit feg i frågan.

    Kristdemokraterna har varit engagerad i frågan om ett direktvalt fullmäktige under många år och har både interpellerat och motionerat om regionbildning och ett direktvalt förbundsfullmäktige därför var jag uppe i debatten. Jag refererade bland annat till denna debatt artikel som har ett par år på nacken. Publicerad i VK 2012-06-27 Arbetarpartiet ifrågasätter kostnader, men visst är det så att demokrati ska få kosta. Det som är hälsosamt för demokratin är att emellanåt se över kostnaderna för att verkligen se att pengar används på rätt sätt.

     

    Västerbotten behöver äkta regionbildning

    När Regionförbundet i Västerbotten bildades i januari 2008 var det en tillfällig lösning. Syftet var att inom en snar framtid nå en större äkta regionbildning i Norrland.

    Kristdemokraterna anser fortfarande att en storregion där de fyra nordligaste länen ska ingå är den bästa lösningen för framtiden. Nu blir det inte så. I stället står vi nu med en organisation vid sidan av landstinget med indirekt valda politiker.

    Detta är varken kostnadseffektivt eller demokratiskt. Vi tycker att varje västerbottning själv ska ha möjlighet att rösta fram eller bort de politiker som ska styra Region Västerbotten.

    Kristdemokraterna i regionfullmäktige föreslår därför att Region Västerbotten tar initiativ till att driva frågan om att i samverkan med länets kommuner och landstinget bilda ett äkta Region Västerbotten med direktvalt fullmäktige. Och det är bråttom. Frågan måste snarast beslutas om en regionbildning ska kunna ske före valet 2018.

    Landstinget och samtliga 15 kommuner som är medlemmar i Region Västerbotten måste alla vara överens om beslutet innan en ansökan kan lämnas till kammarkollegiet och regeringen. I Norrbottens läns landsting togs beslut i frågan redan den 12 april i år. Där ställde sig samtliga partier, förutom moderaterna, bakom en ansökan om att bilda egen region.

    Bakgrunden till ansökan är att lokala och regionala angelägenheter bäst hanteras av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till svars i politiska frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, målsättningar finns, prioriteringar görs och resurser fördelas.

    Att bilda en regionkommun med ansvar för den regionala utvecklingen är också ett naturligt steg för att stärka Västerbotten i den globala konkurrensen men också i konkurrensen gentemot andra regioner i Sverige.

    Den regionala utvecklingen blir mer effektiv och legitimiteten stärks då det förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun i Västerbotten flyttas också rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionen. Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas.

    Dags att förverkliga en äkta regionbildning i Västerbotten.

    Veronica Kerr
    vice ordförande i förbundsfullmäktige (KD)
    Maria Wiksten
    förbundsfullmäktigeledamot (KD)
    Birgitta Nordvall
    förbundsfullmäktigeledamot (KD)
    Anders Sellström
    distriktsordförande för KD Västerbotten
    Hans-Inge Smetana
    ombudsman för KD Västerbotten

  • Kompetensbrist och vänsterns konstiga argument

    Stor kompetensbrist råder hos kommunerna är rubriken i dagens VK. Det är allvarligt och jag vet inte hur många gånger frågan har lyfts i kommunfullmäktige hur vi ska rekrytera personal och när vi väl har rekryterat, hur får vi vår personal att vilja stanna i kommunen? För ett par år sedan satt jag i Byggnadsnämnden och där var det emellanåt långa handläggningstider på bygglov, till viss del beroende på att det var stor personalomsättning bland handläggarna och det tog tid innan erfarenhet byggts upp.

    Problemet på detta område uppmärksammades och lyftes upp, så högt som till KSAU som beslutade om en extra satsning på området. När byggandet står stilla i kommunen pga handläggningstider i kommunen är långa då hände något. Under mina år i socialnämnden som vice ordförande och nu som ledamot i Individ och familjenämnden har arbetsmiljö problem och svårigheter med att rekrytera kvalificerade och erfarna socialsekreterare alltid varit aktuellt. Jag upplever det som om frågan inte fått samma tyngd eftersom konsekvenserna av att ständigt behöva rekrytera ny personal inte varit lika tydlig för kommunledningen.

    Det är en sak att uppmärksamma företag, näringsliv och byggande, men en helt annan att uppmärksamma missbruk, misshandel, vårdnadstvister, hedersvåld och kriminalitet. Jag sätter självklart inte dessa områden mot varandra, men detta är frågor som våra fantastiska socionomer och socialsekreterare kommer i kontakt med och det krävs mycket av dem. Vi behöver dem och det är livsviktigt att vi får behålla dem i vår kommun.

    Från dagens artikel:

    Det är framför allt när det gäller socialt arbete som oron över att inte kunna tillsätta kvalificerad personal har ökat bland kommunerna, enligt barometern – från 48 procent 2012 till 83 procent 2015. Socialsekreterare är en av yrkesgrupperna som anges vara särskilt svår att tillsätta med önskad kompetens.

    – Utmaningarna för framtidens socialtjänst blir att hitta, främst erfarna, socialsekreterare. Redan nu märker vi att det är en kamp om duktig personal, säger Veronica Karlsson.

    Vid förra kommunfullmäktige debatterade vi en motion av Folkpartiet om studentmedarbetare i kommunen. Det var ett förslag som gick ut på att studenter skulle kunna arbeta på kommunen 10-15 timmar per vecka på en arbetsplats som har direkt anknytning till studierna. Studenterna skulle få viktig arbetslivserfarenhet, kontakter och ev möjligheter till fortsatt anställning när studierna var klara. Motionen ansågs besvarad, men Vänsterpartiet gick ut hårt och yrkade på avslag. De hade många argument, men det jag reagerade på mest var att de anser att det är bättre om studenter får studera på heltid utan att behöva arbeta eller att kan inte alla få ett sådant jobb ska ingen få det. Tveksamma kommentarer fanns också om att kommunen skulle bli lockade att utnyttja fattiga studenter och de vägrade att se längre hur kommunen kan ges en möjlighet att visa sig som en god och attraktiv arbetsgivare.

    Kommunen behöver välutbildade och erfarna personer som vill jobba i Umeå kommun. Har de inte erfarenhet så kan de få erfarenheten i kommunen. Från socialtjänstens sida har det funnits önskemål om att bättre påverka socionom utbildningen på universitetet för att bättre förbereda de nyutexaminerade socionomerna. Här skulle det finnas möjligheter. Jag ser en ”win-win” situation, men det är klart jag ser ju annorlunda på saker och ting än vad en vänsterpartist gör. Det gör tydligen även Lennart Holmlund i sin blogg idag. Det är sant man behöver inte bete sig illa åt bara för att man har olika uppfattningar eller rättare sagt man ska inte bete sig illa åt.

     

  • Rättssäkert IT system?

    Imorgon är det kommunfullmäktige och det var väldigt länge sedan vi hade en så lång dagordning till fullmäktige. Själv har jag en interpellation till Individ och Familjeomsorgsnämndens ordförande Andreas Lundgren som vi inte hann diskutera förra månaden, men jag har också lämnat in en enkel fråga ställd till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. För de som läser VK har kanske sett den i tidningen, men här kommer den i sin helhet:

    Enkel fråga till Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S)

    En 16 årig gymnasieelev anklagas av Umeå kommun för skadegörelse av kommunens IT system och avkrävs nu närmare en halv miljon kronor i skadestånd. Eleven var enligt uppgift i kontakt med tekniska nämnden för att påtala de stora säkerhetsbristerna, men när ingenting sedan hände tog han nästa steg och visade på riktigt hur osäkert vårt datasystem är.

    Det är fullständigt klart att ett brott har begåtts vilket han också har erkänt sig skyldig till, men det både allmänhet och IT bransch, nu ställer sig frågande till är skadeståndets belopp. Det kan ändå inte vara menat att en 16 årig ”visselblåsare” som påtalat brister för kommunen ska själv bekosta de nödvändiga åtgärder som kommunen måste ta.

    • Anser du att det är rimligt att en elev som påtalat kommunens svagheter i IT systemet ska betala kommunens kostnader på en halv miljon för att åtgärda bristerna?

       

    • Är Umeå kommuns IT system idag rättssäkert?

     

    Veronica Kerr                                        

    Kristdemokraterna

    *********************************************************************************

    Det är många som har lämnat in enkla frågor, 11 stycken till antalet vilket är mycket ovanligt. Själv känner jag mycket starkt för min enkla fråga och jag är varken nöjd med den information som jag har fått eller när jag har mötts av attityden att ”aldrig har en kriminell fått så mycket uppmärksamhet” när det är kommunen jag vill syna. T ex är det mindre än ett år sedan kommunfullmäktige beslutade att införa socialrådgivning på nätet när vår allians motion bifölls, för att det ska fungera måste vi ha ett rättssäkert IT system. Det finns mer att säga, men jag väntar till i morgon. Här kan du läsa mer om kommunfullmäktige och även hitta handlingar.

    http://umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/arkiv/artiklarkommun/foljkommunfullmaktigessammantrade.5.4429379114c00ab57da4ff11.html

     

     

  • Om förra måndagen och alkohol i tidig ålder..

    Måndag morgon, och andra dagen på en ny månad. Känns bra att vi har klarat av januari och tar stora kliv mot våren. Jag är ingen vintermänniska och jag vill bara ha snö i små mängder. Detta betyder att jag inte heller är någon skidåkare. När jag var liten och gick i skidskola ringde läraren hem till mina föräldrar och sa att det kanske var en bra ide att jag inte fortsatte. Detta kan ha präglat mitt framtida skidintresse..

    Måndag för en vecka sedan hade vi kommunfullmäktige och på det fullmäktige sammanträdet hade Kristdemokraterna två motioner. En av dem var Alkoholfri klass. Detta är ett koncept som går ut på att skolklasser utmanar varandra att inte börja dricka alkohol när man går i klasserna 6-9. Konceptet kan vidareutvecklas i samarbete med landstinget och det är inspirerat av Tobaksfri duo som började i Västerbotten 1993.

    Debatten i korthet, Allianspartierna stödde motionen, Socialdemokraterna ansåg den besvarad, Vänstern, och Feministiskt Initiativ ville avslå egentligen men anslöt sig till Socialdemokraterna. De absolut mest märkliga argumenten mot motionen kom just från vänsterhåll. Fi menade att motionen saknade normkritiskt perspektiv, var ytlig och att det inte var något som ungdomar skulle nappa på.

    Vänstern menade att det var fel med motionen mot de unga som lever med missbrukande föräldrar och att vi inte kan lägga på dem detta. Ett obegripligt argument. Om man tänker på detta sätt så är det många saker som inte skolan kan göra mot elever eller lägga på dem. I mina barns skola har de läsutmaningar. Klasser utmanar varandra att läsa många böcker. Den klass som vinner får fika. En svårare utmaning för elever med lässvårigheter eller som inte får hjälp hemma. Kanske är det så att barn till akademiker får en orättvis fördel?

    Träna mera. Vår motion i fullmäktige om mer idrott i skolan vann gehör, men alla barn har inte de fysiska förutsättningarna. Orättvist för de barn som inte har föräldrar som idrottar med dem på fritiden och där intresset är minimalt. Jag förlorade intresset för skidåkning när jag gick i skolan och jag har inte försökt att hitta det igen. Men bara för att jag är ointresserad eller okunnig så skulle det aldrig falla mig in att säga att det är fel att mina barn ska åka skidor i skolan.

    Argumentet från vänsterkanten håller inte, men det var glädjande i alla fall att S var mer positiva till motionen. För en sak är säker, det kan inte finnas en enda förälder som vill att barnen börjar dricka alkohol när de är 12-16 år.