Etikett: Interpellation

  • 2. Om schablontider: Frågor möts av (s)vaga svar

    Nedanstående inlägg publicerades första gången på VK bloggen 5 december 2024.

    I förra inlägget skrev jag om nyhetsinslaget i TV4 från torsdag i förra veckan vilket blev för många en ögonöppnare om vad som sker inom äldreomsorgen. Det är en fråga som har diskuterats frekvent på sammanträden under hösten samt debatterats i fullmäktige, men det är klart för att ha riktigt koll på vad som händer behövs ett särskilt intresse för kommunpolitik. Vad beslutas och vad står i protokollen?

    I oktober lämnade jag in en interpellation ställd till Carin Nilsson, ordförande i Äldrenämnden, men några svar i oktober blev det aldrig eftersom jag blev ombedd att dra tillbaka den. Beskedet var att äldreförvaltningen hade ärendet under beredning tillsammans med Upphandlingsbyrån och att inga besked därmed kunde ges. Det hela var mycket märkligt. En månad senare när interpellationen kom upp var svaren inte mycket längre. Det intressanta i svaren blir vad som utelämnats.

    **************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

    Interpellation inlämnad 17 oktober – besvarad och debatterad på kommunfullmäktige 25 november

    Till

    Äldrenämndens ordförande
    Carin Nilsson (S)


    Är schablontider förenligt med personcentrerad vård?

    I december 2022 beslutade Individ och familjenämnden och Äldrenämnden att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten i samband med att IFN beslutat om kostnadsfritt boendestöd. Beslutet fastslog att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram under 2023. Ännu snart två år senare saknas nytt förfrågningsunderlag och hemtjänstföretagen väntar fortfarande på besked om vad kommunen vill och planerar.

    Under våren har Socialdemokraterna gång på gång lagt nya utredningsuppdrag som berör privata utförare i hopp om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men när den företagsfientliga synen kompletteras med rena lögner passeras en ny gräns. Ett nytt avtal, om nu Socialdemokraterna vill ha ett, ligger antagligen ytterligare år bort med tanke på den utredning som nu pågår.

    Kvarboendeprincipen innebär att människor ska bo hemma så länge som möjligt och att vårdbehov löses med hemtjänst. Vårdboenden läggs ner eftersom behovet av dem minskat, men vad gör vi när vi får höra att Umeå har fler än 500 personer för många med hemtjänst jämfört med jämförbara kommuner? Eller att privata hemtjänstutförare har beviljats för många timmar?

    Det cyniska svaret blir att reducera den beviljade tiden till ett absolut minimum och därefter begränsa möjligheten till utökad tid om behoven hos den som ansökt om hjälp blivit större. Det kallas schablontid och förutsätter att behoven är någorlunda lika och att en dusch på morgonen tar lika lång tid för alla. Kortaste tiden för en beviljad insats är idag 4,8 minuter. Här ska vi vara noga med att den som får hemtjänst beviljas en insats (hjälp med något) och inte en tid. Det betyder att städning av lägenhet eller dusch på morgonen ska utföras lika bra oavsett hur mycket tid som är beviljad. För mig som kristdemokrat blir det uppenbart att den personcentrerade vården riskerar att fallera när individuella bedömningar frånses. Äldre människor ska inte betraktas som ett kollektiv.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • När skedde dessa förändringar och har det skett med politisk vetskap?
    • Anser du att dessa förändringar av schablontider är i enlighet med gällande LOV avtal?
    • Sker uppföljningar av biståndsbeslut regelbundet för både intern och extern hemtjänst?
    • Kan ett tidigare gynnande biståndsbeslut korrigeras ner till schablontid?

     

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

    Carin Nilssons (s) svar:

    Veronica Kerr har ställt fyra frågor till mig i sin interpellation. Jag vill besvara dem i tur och ordning enligt följande.

    Svar på fråga 1
    Schablontider är inte något nytt. Det har alltid funnits i förhållande till beviljad insats – för att ligga till grund för den avgift som den enskilde ska betala samt för att reglera ersättning till utförarna. Schablontider för insatser ses återkommande över och jämförs med andra kommuner. Vägledning för schablontider tas fram av förvaltningen och är inte ett politiskt beslutat dokument.

    Svar på fråga 2
    Svaret är ja. Det är som sagt inget nytt utan har tillämpats i alla år med LOV.

    Svar på fråga 3
    Svaret på denna fråga är också ja. Under sommaren påbörjades en intensifiering av uppföljning av biståndsbesluten. Särskild avsatta handläggare arbetar med detta för att säkerställa likvärdig bedömning.

    Svar på fråga 4
    Biståndsbeslutet avser beslutade insatser. Vid uppföljning kan insatser förändras – avslutas eller tillkomma (eller kvarstå som tidigare) utifrån den enskildes behov. Det är inte en förändrad beslutsform.

    Min respons till dessa (s)vaga svar lägger jag ut i nästa inlägg.

     

  • Interpellationsdebatt del 2 ”Jag vill se fler raka puckar”

    Den här mandatperioden har vi en annan arbetsordning i fullmäktige vilket har förändrat interpellationsdebatterna ordentligt. Som interpellant får jag läsa upp interpellationen och har därefter maximalt två inlägg 2×2 minuter. Övriga, förutom interpellant och svarande, har ett inlägg på 2 minuter. Det är inte mycket tid och ibland kan debatten kännas korthuggen. Vid det här tillfället deltog tio personer i debatten om schablontider i hemtjänsten.

    Detta sa jag:

    Tack ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

    Först konstaterar jag att svaren är oerhört korta och undvikande. Efter att tidigare ha vägrat att svara på frågorna i oktober hade jag sannerligen förväntat mig mer till detta fullmäktige.

    För en månad sedan fick ledamöterna i IFN och ÄN information om att en helt ny tolkning av gällande LOV avtal ska införas fr o m 1 januari 2025. Något som kallas för schabloniserade tider. Där tid till insats ges enligt schablon, men om tiden inte räcker hänvisas hemtjänstutföraren till att ta tiden från någon annan eftersom för vissa kan en schablontid på 30 minuter räcka med 20 minuter och då blir det tio minuter till den som behöver mer tid.

    Det påstås att förändringen med schablontider ska göra hemtjänsten mer rättssäker – dvs att alla får lika mycket tid oavsett om insatsen hinns med under den tiden eller ej. Det blir snarare mer rättsosäkert eftersom ”tid” ska tas från någon annan. Rättssäkerhet ska vara att ge den enskilde vad den har rätt till utifrån dennes specifika behov. Både insats och tid. Inte lika till alla och dessutom låta utförare avgöra vem som ska ha mindre.

    Enligt 6 kap.38§ i Kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras när det gäller ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

    Detta innebär att sådana beslut måste fattas av nämnden i dess helhet och kan inte delegeras till enskilda tjänstemän och mindre grupper inom nämnden.

    Ordförande hänvisar till att hon inte hade möjlighet att svara på interpellationen vid tidigare fullmäktige eftersom nämnden skulle informeras först. Äldrenämnden fick information 24 oktober och fullmäktige sammanträdde 27 oktober. Företagen däremot fick inte information förrän 15 november.

    Äldrenämnden informerades 24 oktober om en förändring som skulle börja gälla fr om 1 januari, senare har vi fått veta att förändringen började redan i våras i mars med ett skarpare läge i maj. Dvs ändringen är redan genomförd utan att nämnden blivit informerade.

    Schablontider är till för att standardisera och effektivisera beslutsfattandet för individer med små behov. Brukare ska passa in i mallen. Fasta schabloner – kommunen upphör helt med individuella bedömningar av tid.

    Bistånd följer upp och pressar ner tiden för dessa till schablon, trots att det tidigare tagits beslut. Schablontiderna är INTE anpassade till personer med komplexa behov. Förändringen kunde ha gjorts i ett nytt avtal -men smygs istället in under pågående avtalstid. Förändringen har inte heller föregåtts av en risk och konsekvensanalys. I praktiken är det en kraftig nedskärning av hemtjänsten som inte beslutats av politiken. Mitt svar till frågan jag själv ställer – schabloniserade tider är definitivt ett hot mot en personcentrerad vård!

    Schablontider har funnits, men det som är nytt 2024 är att biståndshandläggare drar ner tiden för redan beviljade insatser.

    *********************************************************************************************

    Tyvärr av debatten att döma så inser inte Socialdemokraterna med Carin i spetsen att schabloniserade tider i praktiken definitivt utgör ett hot mot personcentrerad vård och riskerar både personalförsörjning och arbetsmiljö. En ordförande ska kunna ta obekväma beslut, men i det här fallet har faktiskt inga politiska beslut tagits. Tvärtom har ordförande aktivt sett till så att Äldrenämnden INTE fått ta beslutet trots att vi ser att det som händer påverkar både omfattning och kvalitet av den verksamhet som vi har ansvar för.

    Upphandlingsbyrån är avtalsägare när det gäller LOV, men det är och har alltid varit ett politiskt beslutat och antaget förfrågningsunderlag. Beslut om att godkänna förfrågningsunderlag tas alltid i både Individ och familjenämnden och i Äldrenämnden. Därefter är det upp till varje företag att avgöra om de vill vara verksamma i Umeå eller inte. I våras beslutade majoriteten att skjuta upp beslutet om ett nytt avtal på framtiden, men det har inte hindrat dem från att runda politiken och tillåta en annorlunda ”tolkning” av paragraf 34. EN förändring som inte kan kallas smärre och som absolut bör kräva ett nytt avtal. ”Information” till de politiska nämnderna gavs den 23 och 24 oktober.

    § 111
    Diarienr: ÄN-2024/00017

    Yrkanden
    Veronica Kerr (KD), Åke Gustafsson (C), Lotta Holmberg (M) och Gunvor
    Strömberg (L) yrkar:
    – att ärendet om ändringen av § 34 schabloniserade tider och
    förändringar i gällande LOV-avtal ska återkomma till Äldrenämnden
    för politiskt ställningstagande och beslut efter det att samtal
    genomförts med leverantörer. Detta gäller både externa utförare
    samt den kommunala hemtjänsten som alla berörs av föreslagen
    förändring.

    Carin Nilsson (S) yrkar avslag till Kerrs (KD) m.fl. yrkande

    Reservation
    Efter votering lämnade vi in följande reservation:

    Veronica Kerr (KD), Åke Gustafsson (C), Lotta Holmberg (M) och Gunvor
    Strömberg (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. De
    lämnar följande skriftliga motivering:

    ”Vi anser inte att förändringen av avtalet kan ses som en
    smärre avvikelse och därför ska beslut av denna karaktär
    alltid beslutas av politiken och inte på delegation. Det är
    också oroväckande att ingen risk- eller konsekvensanalys
    tagits fram av Upphandlingsbyrån inför förändringen samt att
    de valt att ignorera §56 (information och samråd) i gällande
    avtal.”

     

    Det krävs fler ”raka puckar”, mer ärlighet och fler beslut där inte demokratin hotas att sättas ur spel. En självklarhet kan tyckas, men efter denna höst (eller detta år) har jag börjat tveka.

  • Frågor möts av (s)vaga svar

    I förra inlägget skrev jag om nyhetsinslaget i TV4 från torsdag i förra veckan vilket blev för många en ögonöppnare om vad som sker inom äldreomsorgen. Det är en fråga som har diskuterats frekvent på sammanträden under hösten samt debatterats i fullmäktige, men det är klart för att ha riktigt koll på vad som händer behövs ett särskilt intresse för kommunpolitik. Vad beslutas och vad står i protokollen?

    I oktober lämnade jag in en interpellation ställd till Carin Nilsson, ordförande i Äldrenämnden, men några svar i oktober blev det aldrig eftersom jag blev ombedd att dra tillbaka den. Beskedet var att äldreförvaltningen hade ärendet under beredning tillsammans med Upphandlingsbyrån och att inga besked därmed kunde ges. Det hela var mycket märkligt. En månad senare när interpellationen kom upp var svaren inte mycket längre. Det intressanta i svaren blir vad som utelämnats.

    **************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

    Interpellation inlämnad 17 oktober – besvarad och debatterad på kommunfullmäktige 25 november

    Till

    Äldrenämndens ordförande
    Carin Nilsson (S)


    Är schablontider förenligt med personcentrerad vård?

    I december 2022 beslutade Individ och familjenämnden och Äldrenämnden att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten i samband med att IFN beslutat om kostnadsfritt boendestöd. Beslutet fastslog att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram under 2023. Ännu snart två år senare saknas nytt förfrågningsunderlag och hemtjänstföretagen väntar fortfarande på besked om vad kommunen vill och planerar.

    Under våren har Socialdemokraterna gång på gång lagt nya utredningsuppdrag som berör privata utförare i hopp om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men när den företagsfientliga synen kompletteras med rena lögner passeras en ny gräns. Ett nytt avtal, om nu Socialdemokraterna vill ha ett, ligger antagligen ytterligare år bort med tanke på den utredning som nu pågår.

    Kvarboendeprincipen innebär att människor ska bo hemma så länge som möjligt och att vårdbehov löses med hemtjänst. Vårdboenden läggs ner eftersom behovet av dem minskat, men vad gör vi när vi får höra att Umeå har fler än 500 personer för många med hemtjänst jämfört med jämförbara kommuner? Eller att privata hemtjänstutförare har beviljats för många timmar?

    Det cyniska svaret blir att reducera den beviljade tiden till ett absolut minimum och därefter begränsa möjligheten till utökad tid om behoven hos den som ansökt om hjälp blivit större. Det kallas schablontid och förutsätter att behoven är någorlunda lika och att en dusch på morgonen tar lika lång tid för alla. Kortaste tiden för en beviljad insats är idag 4,8 minuter. Här ska vi vara noga med att den som får hemtjänst beviljas en insats (hjälp med något) och inte en tid. Det betyder att städning av lägenhet eller dusch på morgonen ska utföras lika bra oavsett hur mycket tid som är beviljad. För mig som kristdemokrat blir det uppenbart att den personcentrerade vården riskerar att fallera när individuella bedömningar frånses. Äldre människor ska inte betraktas som ett kollektiv.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • När skedde dessa förändringar och har det skett med politisk vetskap?
    • Anser du att dessa förändringar av schablontider är i enlighet med gällande LOV avtal?
    • Sker uppföljningar av biståndsbeslut regelbundet för både intern och extern hemtjänst?
    • Kan ett tidigare gynnande biståndsbeslut korrigeras ner till schablontid?

     

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

    Carin Nilssons (s) svar:

    Veronica Kerr har ställt fyra frågor till mig i sin interpellation. Jag vill besvara dem i tur och ordning enligt följande.

    Svar på fråga 1
    Schablontider är inte något nytt. Det har alltid funnits i förhållande till beviljad insats – för att ligga till grund för den avgift som den enskilde ska betala samt för att reglera ersättning till utförarna. Schablontider för insatser ses återkommande över och jämförs med andra kommuner. Vägledning för schablontider tas fram av förvaltningen och är inte ett politiskt beslutat dokument.

    Svar på fråga 2
    Svaret är ja. Det är som sagt inget nytt utan har tillämpats i alla år med LOV.

    Svar på fråga 3
    Svaret på denna fråga är också ja. Under sommaren påbörjades en intensifiering av uppföljning av biståndsbesluten. Särskild avsatta handläggare arbetar med detta för att säkerställa likvärdig bedömning.

    Svar på fråga 4
    Biståndsbeslutet avser beslutade insatser. Vid uppföljning kan insatser förändras – avslutas eller tillkomma (eller kvarstå som tidigare) utifrån den enskildes behov. Det är inte en förändrad beslutsform.

    Min respons till dessa (s)vaga svar lägger jag ut i nästa inlägg.

     

  • Vad är ett värdigt liv och rimliga förväntningar?

    Fredag och lördag samlas ca 900 kristdemokrater i Västerås för årets KD dagar, två dagar med kommun och regionpolitiker från hela Sverige. Det är en höjdpunkt och i år när partiet fyller 60 år är det än mer speciellt. Självklart kommer fokus även vara på valet till EU parlamentet den 9 juni.

    KD dagar och EP val ligger nära i tiden, men ändå framför oss. Det jag tänkte ägna inlägget till är en kortare tillbakablick från början av veckan när kommunfullmäktige sammanträdde. Årsbokslut och interpellationer dominerade dagordningen och där vi kristdemokrater lämnat in två. En av dem berörde äldreomsorgen och de värdighetsgarantier som är inskrivna i verksamheternas kvalitetsdeklarationer. Det är löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Problemet är att dessa garantier har idag tio år på nacken. Förväntningarna har ändrats och vad omsorgen kan leverera likaså. Svaret från Carin Nilsson är att vi gemensamt lägger ett uppdrag till förvaltningen att återkomma till Äldrenämnden för att ge förslag på uppdatering vilket är ett mycket positivt svar. Interpellationen i sin helhet:

    Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna?

    Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011, tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta borde vara en självklarhet, men uppfattningen om vad som ska räknas som värdigt eller vad som är skäligt kan gå isär.

    Bakgrunden till att socialtjänstlagen fick detta tillägg var för att den dåvarande alliansregeringen ansåg att det behövdes ett skifte i synen på äldre personer och åldrandet. Det ska vara en självklarhet att äldre personer ska så långt som det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Baserat på detta har Umeå kommun fastställt lokala värdighetsgarantier med löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Det handlar om något utöver lagstadgade rättigheter. Dessa värdighetsgarantier gäller även för externa utförare av hemtjänst eller vårdboende och finns inskrivna i verksamheternas olika kvalitetsdeklarationer.

    Exempel på löften för den som bor på ett vårdboende är: du får möta personal som har god kunskap isitt yrke och som har relevant inskolning; du ges möjlighet till socialt och kulturellt innehåll, fysiska aktiviteter och utevistelse Vårdboende – Umeå kommun (umea.se) Det är goda löften och bör beaktas som självklara, men enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2023 så utmärker vi oss mycket negativt jämfört med riket när det gäller omsorgspersonal med adekvat utbildning. Samma gäller möjligheterna att komma utomhus. Detta talar vi ofta om, men har ännu inte sett någon
    förbättring.

    Äldreomsorgens värdighetsgarantier beslutades av Socialnämnden i februari 2014, dvs mer än tio år sedan. Mycket har hänt på tio år och det är hög tid att väcka frågan igen om vad som ska betraktas som värdigt liv. Hur når vi dit och vilka förväntningar är rimliga?

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    * Anser du att de beslutade värdighetsgarantierna är väl förankrade och kända ute i
    verksamheterna?

    * Anser du att äldreomsorgen klarar att hålla de löften som har givit för en värdig
    omsorg? Om inte, vilka löften klarar vi inte och vilka löften bör vi revidera?

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

     

     

  • Hur hindrar vi möjliggörare?

    Imorgon sammanträder kommunfullmäktige och för ett par veckor sedan lämnade jag in nedanstående interpellation. Det är en högst aktuell fråga i kommunen och i äldrenämnden, men där det mesta beror på om det är internt eller externt utfört arbete. Ska utdrag från belastningsregister begäras för den som arbetar inom äldreomsorgen eller ska det endast vara för de som arbetar med barn och unga? Och är ett papper från ett register ett skydd mot välfärdskriminalitet? Självklart inte. I debatten får jag inte väcka nya frågor, men jag är övertygad om att det kommer att bli intressanta svar. Som vanligt går det att följa debatten på kommunens hemsida.

     

    Till

    Kommunstyrelsens ordförande
    Hans Lindberg (S)


    Bakgrundskontroller och belastningsregister

    För snart fyra år sedan antog kommunfullmäktige ett tilläggsuppdrag (2021:8) där kommunstyrelsen fick i uppdrag att tillsammans med nämnder och bolag undersöka risken för att skattemedel används på ett felaktigt sätt till exempel för att finansiera organiserad brottslighet. I uppdraget var också att ta fram förslag på åtgärder för att förebygga och förhindra detta.

    Uppdraget togs i full enighet och är lika aktuellt än i dag. Nyligen publicerade Dagens Samhälle en checklista från SKR med konkreta tips till de kommuner och regioner som vill sätta stopp för välfärdskriminalitet. Att medvetandegöra medarbetare och att identifiera problem och risker är punkterna som toppar listan tätt följt av ökad kontroll. Här handlar det inte endast om att kontrollera externa leverantörer och företag utan även genom bakgrundskontroller vid nyrekrytering. Här handlar det om att skydda den egna organisationen från infiltration av s k” möjliggörare”.

    Umeå kommun har idag ca 13 000 medarbetare och enligt säkerhetsenheten sker idag endast bristfällig bakgrundskontroll och i värsta fall ingen alls vid nyrekrytering. Före jul fick vi även veta att kommunen saknar rutiner med att registrera bevakningsdatum för de som har tidsbegränsade arbetstillstånd och som berörs av det nya försörjningskravet för personer från länder utanför EU/EES.

    Idag saknar flera branscher arbetskraft och det kan ses som en målkonflikt att rekrytera personal till en samhällsviktig funktion och att genomföra bakgrundskontroll. En bakgrundskontroll kan medföra risken att personen är olämplig för anställning.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • Säkerställer kommunen identitet på den person som anställs, dvs begärs ID handling vid anställning?
    • Planerar kommunen att införa bakgrundskontroller och/eller begära utdrag ur belastningsregister för andra personalgrupper än de som arbetar med barn och unga?
    • Hur säkerställer vi att Upphandlingsbyrån har rätt verktyg för att förhindra att inte organiserad brottslighet etablerar sig inom våra välfärdssystem?

    Veronica Kerr (KD)

  • Vad är en nyhet? – Språktester och frågor som inte borde ställas

    Dagen börjar med att läsa tidningen, ett måste för att dagen ska bli bra och för att jag ska känna mig påläst om vad som hänt i världen och vad som är på gång. Så har det alltid varit sedan jag var liten och läste gigantiska Västerbottens Kuriren som färgade vaxduken på köksbordet svart av trycksvärta tills idag när jag läser tidningen i mobil appen redan innan jag lämnat sängen. Jag är glad för att jag är uppvuxen i ett hem där tidningen varit viktig och självklar som kunskapskälla. Idag som politiker ser jag lite annorlunda på hur nyheter rapporteras och ifrågasätter ibland om det verkligen är nyheter eller varför vissa artiklar valts eller uteblivit. Källkritik och en kritisk blick gör alltid läsandet mer intressant.

    Dagarna efter fullmäktige blir det nog så att tidningarna nagelfars lite extra. Det som politiken sett som viktigt att debattera kan uppfattas som käbbel eller överhuvudtaget inte intressant nog att skriva om. Måndagens kommunfullmäktige bestod främst av information från nämnderna på förmiddagen och interpellationer på eftermiddagen. En interpellation är en fråga (eller några fler så länge som det berör ämnet) från en ledamot till främst en ordförande för en politisk nämnd eller beredning. Interpellationer ska handla om något som hör till kommun­full­mäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. Interpellationer får inte handla om myndighets­utövning mot enskild. Interpellationer ska ha ett bestämt innehåll och en motivering. De bör bara ställas i ärenden som är av större intresse för kommunen. Till skillnad från en vanlig fråga får andra ledamöter också delta i debatten, tillsammans med den som frågar och svarar. (Info från umea.se)

    En interpellationsdebatt kan vara fantastisk, levande och ideologisk där majoriteten kan krävas på svar i högaktuella frågor, men det förutsätter att ämnet känns relevant och berör många. En (enkel) fråga leder aldrig till debatt, men är ett bra verktyg för att väcka en fråga och få den till protokollet tillsammans med svaret. Inför denna mandatperiod beslutade fullmäktige att ändra arbetsordningen genom att begränsa antalet inlägg för interpellanter och frågeställare vilket tyvärr också kraftigt begränsat debatten. Kristdemokraterna var det enda partiet som reserverade sig mot förändringen, men efter måndagens fullmäktige tror jag att fler insåg att beslutet i september 2022 inte var optimalt.

    Några nyheter som kom fram på fullmäktige, men som inte synts till i mediarapporteringen är att Socialdemokraterna nu har insett att språktester inom äldreomsorgen kan vara ett bra verktyg och kanske rent utav nödvändigt. Interpellationen som behandlades i slutet av dagen om arbetsmiljön inom äldreomsorgen lyfte problemet med bristande kunskaper i svenska där personal inte förstår eller gör sig förstådd hos dem de är satta att hjälpa. Vi har länge sagt att svaga kunskaper i svenska inom vård och omsorg är en fråga om patientsäkerhet.

    Debattartikeln i dagens VK från en fysioterapeut bekräftar: ”Språknivån är ibland så låg att jag som delegerande personal inte kan räkna med att det jag förväntar mig ska ske faktiskt händer. Dialogen med språksvag personal tenderar att bli minimal, vilket försvårar och tynger övriga kollegor som talar bra svenska.” Det är mycket bra att S inser att språktester inte är av ondo och att enhetschefer kan få stöd vid rekrytering för att säkerställa att kunskaperna är tillräckliga.

    Fullmäktige avslutades med en enkel fråga av Miljöpartiet, en fråga som frågeställaren redan visste svaret till och fokus istället blev på det inledande talet. En text som SKR och kommunjurist var överens om inte låg under kommunens kompetens eftersom det handlade om internationell politik. Svaret var inte det viktiga utan möjligheten att tala om det som låg frågeställaren allra närmast hjärtat och det med ord som provocerade och utelämnade fakta. Om det demokratiska verktyget fråga missbrukas kan det bli ett verktyg för både propaganda och rasism (vilket faktiskt tidigare har skett). Det var långt ifrån ett enigt fullmäktige som efter votering beslutade att att frågan fick ställas. Kristdemokraterna var ett av de partier som reserverade sig mot beslutet.

    Reservation ärende 15/24

    Utrikespolitiska frågeställningar faller utanför den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Den enkla frågan bör inte heller få ställas då det leder till, att en acceptans av ledamotens skrivning om folkmord leder till att kommunen gör en utrikespolitisk och folkrättslig deklaration, och det substansmässiga innehållet kan då tolkas som att det påkallar behovet av insatser riktade mot individer i utlandet. Skrivelsen är dessutom både tendensiös och ensidig i sitt innehåll som avser ett krig där två parter deltar och dess civilbefolkning lider sviterna av. I sammanhanget är det även tänkvärt att ordet folkmord kommer från Förintelsen under Andra världskriget:

    Folkmord, även kallat genocid, är avsiktliga och systematiska handlingar i syfte att helt eller delvis förinta en grupp utvald eller definierad genom nationalitet, etnicitet, ras eller religiös tillhörighet vilket gör det hela än mer anmärkningsvärt.

  • Vi behöver fler deltidsbrandmän!

    Det har redan gått nästan två dagar sedan kommunfullmäktige utan att jag har hunnit skriva om det. Och även om tidningarna har skrivit en del är det mycket som inte kommenterats. Till exempel att om vi inte tillåter gatumusik fram till kl.21 i Centrumfyrkanten eller på Himmelska Fridens torg i Holmsund så har vi inte en levande stadskärna. Eller varför inte något om frågan som inte borde fått ställas? Det var en fråga som fick analyseras av både SKR och kommunjurist innan den ändå ställdes efter votering? Vilka frågor ingår i den kommunala kompetensen? Inte ett ord om detta i varken VK eller Folkbladet.

    Det är bra med debatt, men hur den framförs emellanåt får inte gå okommenterad för då glider vi på vad som är acceptabelt eller ej. De demokratiska verktygen motion, interpellation och fråga ska inte missbrukas till egen gagn. Detta ska jag återkomma till i nästa blogg.

    Förutom de exempel jag lyfter som inte blivit kommenterade eller rapporterade om i media så kan vi sammanfatta dagen med att det var kompetensförsörjning och rekrytering som stod i fokus. Inte bara en utmaning utan ett konkret verklighetsproblem som alltför många valt att ignorera. Att säga att det är en utmaning är att skrapa på ytan av problemet. Vården och äldreomsorgen har länge ropat efter personal, men det stannar inte där. Hur lite personal kan vi ha ute i verksamheten och ändå klara av uppdraget?

    Jag och min kollega, Jan Kollberg, ställde frågor till Brand och Räddningsnämndens ordförande om villkoren för deltidsbrandmän. En yrkesgrupp som inte uppskattas förrän de behövs i en tid av kris. Visst gör kommunen insatser för att rekrytera, men långt ifrån tillräckligt görs för att dessa män och kvinnor ska bli kvar i yrket. De utbildas till en kostnad av ca en kvarts miljon kr/person. Efter två år slutar många och om fyra försvinner så är det en miljon kronor. Pengar som måste läggas ut igen vid nyrekrytering och utbildning. VK rapporterade om detta.

    Interpellationen i dess helhet

    Till

    Brand och Räddningsnämndens ordförande
    Lena Karlsson Engman (S)


    Är Umeå kommun en attraktiv arbetsgivare för deltidsbrandmän?

    Sedan länge är det brist på deltidsbrandmän i många kommuner och så även i Umeå. En anledning är att många finner det svårt att kombinera arbete inom räddningstjänst med ett ordinärt arbete. Arbetsmarknaden har förändrats och när arbetsplatser centraliserats har det blivit svårare att rekrytera deltidsbrandmän utanför staden. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, (MSB), har tagit fram en personalförsörjningsstrategi riktad just mot rekrytering av deltidsbrandmän. Målbilden är att kommunerna vid utgången av år 2026 ska ha lyckats vända den negativa trenden så att minst 50% av Sveriges brandstationsorter med deltidsbrandmän har en fungerande personalförsörjning.

    Strategin lyfter vikten av positiva huvudarbetsgivare och att de har en realistisk bild av vad uppdraget innebär för arbetsplatsen. Arbetsgivare ska känna att de gör en värdefull insats genom att tillåta anställda att bli deltidsbrandmän. Räddningstjänsten ska också underlätta för deltidsbrandmän att kombinera familjeliv med beredskapstjänst. Det vara enkelt att vid behov byta beredskapspass och scheman ska vara överskådliga och lättbegripliga. Tyvärr är det inte så.

    Idag är krav på sju dagars sammanhängande beredskap vanlig vilket är påfrestande både för den enskilde och familjelivet. Många deltidsbrandmän har rekryterats och utbildats, men alldeles för många slutar efter ca två år. Det handlar om stora kostnader och här bör kommunen kunna göra mer. Traditionellt har deltidsbrandmän rekryterats från mansdominerade privata företag, men kommunala verksamheter bör underlätta rekrytering av deltidsbrandmän genom kombinationstjänster. Fler insatser för rekrytering är bra, men fler insatser behövs för att deltidsbrandmän ska stanna kvar i yrket.

    Med anledning av detta ställer vi följande frågor:

    • Hur stort är rekryteringsbehovet av deltidsbrandmän idag i Umeå kommun?
    • Hur marknadsförs yrket och vad gör kommunen som arbetsgivare för att det ska vara möjligt att kombinera en tjänst med att vara deltidsbrandman?
    • Anser du att det ska vara möjligt att ställa upp i beredskap delar av dygnet för den som inte arbetar på orten? (Dvs beredskap kvällar och nätter på hemmaplan)

     

     

    Jan Kollberg (KD)
    Veronica Kerr (KD)

     

     

  • Skärpt lagstiftning ger konsekvenser

    Rätt ska vara rätt och lagar är gjorda för att följas eller är de det? Vad händer när en lag införs och det är så uppenbart att den kommer att vara omöjlig att följa, ska den då ses som en rekommendation? Såklart inte, men ännu vet vi inte hur det kommer att bli fr om den 1 juli när en lagändring träder i kraft som berör kommunernas hemtjänst. TV4 nyheterna rapporterade för ett par dagar sedan att var tredje kommun kommer inte att klara lagkravet om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten där kontakten är en tillsvidareanställd undersköterska. Det är en skärpning av lagstiftningen eftersom fast omsorgskontakt infördes redan förra året, men bara för att kravet på att det ska vara en undersköterska betyder det inte att det finns tillräckligt många. Vad blir konsekvenserna?

    Redan för ett par veckor sedan i samband med kommunfullmäktige lämnade jag in en interpellation till Carin Nilsson, äldrenämndens ordförande om just detta. Svaret var tänkt till den 24 april, men eftersom Carin inte var närvarande skjuts frågorna fram till sammanträdet i maj. Dvs besked ges en månad innan lagen börjar gälla. Idag är färre än 48 % av personalen i äldreomsorgen utbildade undersköterskor och den låga siffran finns även bland de externa hemtjänstutförarna. Det är ett nationellt bekymmer att få utbildar sig till undersköterska, men vad kommer att hända för de som har hemtjänst? Kommer det att vara samma villkor och konsekvenser för både kommunens hemtjänst som för de privata utförarna? Kan kommunen fortsätta som förut och samtidigt ge varningar till de utförare som inte har tillräckligt många undersköterskor? Eller i värsta fall häva avtalet till de som inte följer lagen?

    Det är sagt att LOV (lagen om valfrihet) ska vara konkurrensneutral, men det är det ingen som tror på vilket också debatten förra mandatperioden visade. Istället för konkurrensneutralitet så konkurrerar kommunen hårdare än tidigare om samma personal. Det är därför inte konstigt att jag inte är den enda som undrar vad som kommer att hända efter den 1 juli.

     

    Till

    Äldrenämndens ordförande
    Carin Nilsson (S)


    Kommer Umeå kommun att följa lagen efter den 1 juli?

    Den 1 juli 2022 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Från och med den 1 juli 2023 får endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska utses till fast omsorgskontakt.

    En annan förändring är att undersköterska blir en skyddad yrkestitel vilket innebär att ett bevis behövs från Socialstyrelsen för den som vill använda sig av titeln undersköterska inom vård och omsorg. Den som är tills vidare anställd som undersköterska den 1 juli kan använda sig av titeln undersköterska t o m den 30 juni 2033 utan bevis.

    Det är positivt att undersköterskan får en skyddad yrkestitel, förhoppningsvis kan detta ge mer status till yrket och locka fler sökande. Behovet av utbildade undersköterskor är enormt, idag är färre än hälften (48%) av de som arbetar i kommunens äldreomsorg utbildad. Ca 2000 personer i kommunen har idag hemtjänst och även om inte alla har behov av en fast omsorgskontakt vet vi redan nu att det blir svårt att följa lagen. Lagen gäller oavsett utförare, men det är oklart om konsekvenserna blir de samma för kommunen som för de LOV företag som idag inte har tillräckligt hög andel utbildad personal.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • Vilken planberedskap finns för att kommunen ska uppfylla lagen om att endast undersköterskor ska vara kontaktpersoner i hemtjänsten efter den 1 juli?
    • Vilka åtgärder anser du vara nödvändiga för att öka andelen utbildad personal i hemtjänsten?
    • Vilka risker ser du med att lagen införs om inte kommunen lyckas med att följa den?
    • Vilka konsekvenser kan bli aktuella för den utförare som inte klarar kravet på att endast undersköterskor ska vara kontaktpersoner?

     

     

    Veronica Kerr
    Kristdemokraterna

  • Varför vill S lägga ner fungerande verksamheter?

    Som jag tidigare nämnde har Kristdemokraterna två interpellationer på nästa fullmäktige. Vi hinner oftast inte med alla interpellationer vilket betyder att vissa frågor blir gamla och ”ointressanta”. Förhoppningsvis sker så inte denna gång.

    Personcentrerad och flexibel äldreomsorg och familjedaghem i barnomsorgen handlar våra interpellationer om. Liberalerna och Centerpartiet har också lämnat in frågor som rör familjedaghem så frågan är verkligen het!

     

    Vår interpellation lyder:

    Till

    För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (s)

    Varför vill S lägga ner fungerande verksamheter?

    Med orden ”att arbetsmiljön för dagbarnvårdare ska förbättras” beslutade För och grundskolenämnden 27/9 att ta ett ytterligare steg mot avveckling av en fungerande barnomsorg för de som bor i glesbygd. Det blev uppenbart när vi fick läsa i VK 4/10 om de dagbarnvårdare i Rödåsel som fått beskedet om att deras verksamhet kommer att läggas ner. Det extrema i det hela är att beskedet gavs samma eftermiddag som För och grundskolenämndens sammanträde

    Enligt ett pressmeddelande på Umeå kommuns hemsida står det att förvaltningen ska arbeta med vad beslutet innebär i praktiken och långsiktigt se över område för område. Om en förändring blir aktuell kommer berörda vårdnadshavare att få information i god tid. Varken långsiktighet eller information till vårdnadshavare har givits och vi kan endast tolka det som om dessa ord saknar betydelse i jakten på att avveckla de kvarvarande alternativen inom barnomsorgen.

    Socialdemokraterna hänvisar till ett kollektivavtal från 2008 och säger att dagbarnvårdarna ska arbeta i sina egna hem. Skolverket å andra sidan säger att pedagogisk omsorg kan vara olika flerfamiljslösningar eller bedrivas i en särskild lokal.

    Utifrån detta vill vi ställa följande frågor till För och grundskolenämndens ordförande;

    • Är principer viktigare att hålla fast vid än att ha en för alla fungerande verksamhet i Rödåsel?
    • Om verksamheter tvingas stänga pga av beslutet, vilken ekonomisk effekt blir det då för kommunen?
    •  Om regelverket, enligt Skolverket, tillåter dagbarnvårdare i att bedriva verksamheten på det sätt de gör, varför ska då kommunen sabotera och krångla till det för alla inblandade?

    Veronica Kerr
    Kristdemokraterna

     

     

     

  • Rolig debatt på fullmäktige

    Igår kommunfullmäktige och idag regionfullmäktige, om det är någon som är intresserad. Jag är det och sitter just nu som åhörare på läktaren. Det är förstås inte nödvändigt att vara med på plats, men när tiden tillåter är det faktiskt riktigt trevligt.

    Vårt fullmäktige igår var som vanligt långt och när motionshantering i regionfullmäktige tar mindre än en kvart får du räkna med det fyrdubbla i tid på kommunen. Debatterna är ofta mycket långa vilket tyvärr gör att ärenden inte hinns med. Igår hann vi inte med en interpellation och flera frågor, men å andra sidan hann vi med de interpellationer som blev liggande från i januari. Visst är det bra med debatt och ingen kan göra streck i debatten, men visst önskar jag att det fanns en respekt för tiden och de ärenden som är med på dagordningen. Är det verkligen nödvändigt att gå upp tre gånger under en debatt eller att fem personer ur samma parti går upp och säger samma sak?

    Jag hade en interpellation uppe om fysisk aktivitet i skolan som blivit liggande sedan i januari. Interpellationen var ställd till För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten. För snart fem år sedan motionerade vi om mer idrott i skolan och jag ville veta vad som har hänt med frågan sedan dess. Vi tar beslut i fullmäktige, men ibland brister uppföljningen. Det roliga är att det är verkligen mycket positivt som har hänt. Det har också blivit klart att regeringen nu äntligen har sagt ja till att utöka idrottstimmarna i skolan. Detta efter att ha fördröjt frågan flera år. Redan 2016 fanns det en riksdagsmajoritet, men socialdemokraterna sa nej. Vill du se debatten i efterhand, klicka här. Del 2, ca 40 minuter efter lunch.

     

    Interpellationen i sin helhet.

    Har skolan blivit mer fysiskt aktiv?

    Folkhälsomyndigheten släppte nyligen rapporten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018”. Rapporten svarar på frågor om hur barn och ungas livsvillkor, vanor och hälsa har utvecklats över tid och baseras på en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

    Resultatet visar att endast 14% av eleverna rör på sig minst en timme varje dag och att tjejer är mindre fysiskt aktiva än killar. Fler studier visar samma låga resultat vilket innebär att det är långt till att klara WHO (Världshälsoorganisationen) rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.

     

    De positiva effekterna av fysisk aktivitet i skolan är sedan länge känt där Bunkeflo projektet är kanske det mest kända exemplet där daglig fysisk aktivitet i skolan visade på goda skolresultat. Det är inte bara skolresultat som förbättras utan både psykisk och fysisk hälsa gynnas. Med tanke på att vi har en växande psykisk ohälsa som går nedåt i åldrarna menar forskare att det beror på en tydlig koppling till fysisk inaktivitet.

     

    Våren 2014 biföll kommunfullmäktige Kristdemokraternas motion om att utreda möjligheten till mer idrott i skolan och två år senare bifölls även Moderaternas motion om mer fysisk aktivitet i skolan. Idrottsföreningar visade redan 2014 intresse för att vara med och arbeta för att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan för att skolan inte skulle behöva göra allt. Det var stor enighet politiskt, men idag är det oklart om något har hänt eller om det är en prioriterad fråga.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    •  Anser du att elever i Umeå får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan? Om inte, vilken förändring avser du att införa?
    • Vilka insatser har genomförts för att öka andelen fysisk aktivitet i skolan?
    • Är frågan om bristande fysisk aktivitet för skolelever en angelägen fråga för För- och grundskolenämnden?

    Veronica Kerr

    KD