Etikett: DN

  • Alla kan inte gilla alla politiska beslut

    Det är långt mellan varven och om sanningen ska fram hade jag nog helt gett upp med att blogga. Det tog tid och blev emellanåt ett stressmoment och ibland var det alldeles för svårt att komprimera politik till ett kort inlägg med förhoppningsvis någorlunda stort allmänintresse att det var lika bra att lägga tiden till annat. Bloggarnas glansperiod är över sedan länge när det som skrevs på bloggen kunde bli en förstasidesnyhet, men det som jag har upptäckt och uppskattat är att bloggen blivit en fantastisk minnesbank och källa att gå tillbaka till för att kontrollera tidigare beslut och debatter som varit. Detta förstås under förutsättning att jag har skrivit om det. Därför blir det en liten nystart (igen).

    Det har gått lång tid sedan senaste inlägg och framåt kommer det att bli inlägg som kan handla om redan tagna beslut, men som jag tycker inte fått tillräcklig uppmärksamhet. VK och Folkbladet gör nog så gott de kan, men det handlar i grunden om att prioritera i nyhetsflödet. Varje prioritering sker efter någons uppfattning om vad som är viktigt eller vad som har ett allmänintresse. Ibland kan det vara så enkelt att journalister inte förstått frågor som debatterats i fullmäktige och därmed avstått att skriva om det vilket jag kan tycka är olyckligt. Här på bloggen ska de frågorna få ta plats.

    Ledare: Alla måste kunna förstå de politiska besluten – DN.se

     

    Rubriken är så självklar att egentligen borde jag inte behöva påminna någon om dem. Med åtta partier i riksdagen, nio i kommunfullmäktige, händer det så gott som aldrig att alla är överens och kritiken kan bli stark. När politiken sedan är otydlig och inte lägger tiden till att våga kommunicera ut varför impopulära beslut tas, ja då ökar både politikerförakt och desinformation. Det här är enormt viktigt och många är de möten jag själv haft med intresseorganisationer, kommunala tjänstepersoner och verksamhetsföreträdare där jag gett tiden för att förstå varför t ex en höjning av hemtjänstavgifter är nödvändig och hur det kan slå. Just hemtjänstavgifter och hemtjänst i stort har jag skrivit om tidigare och mer kommer. Det tidigare återremitterade ärendet i fullmäktige väntas åter i november om jag är rätt informerad.

     

     

  • Inte lätt att vara människa

    Det är inte lätt att vara tillgänglig för alla när det finns så många platser att vara på. Jag talar inte främst om de fysiska platserna utan om de sociala medierna. Inte första gången jag nämner dem, men vi måste ta upp det igen!

    I dagens DN läser jag detta och vet egentligen inte vad jag ska tycka. Uppgifterna är inte förvånande och kanske är det bara en del av vår uppkopplade tid. Men är det rätt och är det relevant för arbetsgivare att aktivt försöka ta del av det som du ser som helt privat, t ex bilder och kommentarer som endast dina vänner kan se på Facebook under en rekryteringsprocess? Om du inte alls finns med på sociala medier, vad är du då för asocial person som inte bryr sig om att berätta för andra vad du tycker. Berättar du för mycket om dina innersta känslor, ja då är det inte heller rätt.

    Jag har aldrig hymlat om att jag är politiker, men jag har också ibland valt att vara otydlig med att berätta om det beroende på plats och person. Ett exempel; när jag var arbetslös för länge sedan och var på en anställningsintervju berättade jag för den som intervjuade att jag var fritidspolitiker. Svaret jag fick – jaha, men några ledigheter för det kommer aldrig att tillåtas. Jag ville vara ärlig innan en anställning blev aktuell istället för att komma med det i efterhand, men det var inte populärt och jag blev heller inte anställd. Andra tillfällen när jag inte talat politik är med hantverkare som kommer till mitt hem för att utföra en tjänst. Var sak har sin tid och sin plats och det vore konstigt om jag skulle börja uttala mig om att jag tycker att andra elektriker är mer lämpliga eller bättre på sitt jobb samtidigt som jag inte vill att de ska berätta varför de röstar som de gör eller om de känner förakt för politiker.

    Det som skrivs på nätet stannar inte bara kvar på nätet utan det sprids. Antingen via hörsägen eller via skärmdumpar. Kommentarerna vässas och alltfler blir otrevliga. Det är en självklarhet med yttrandefrihet, men det kan få konsekvenser som du kanske inte räknade med till en början. Jag har skrivit om ofullkomlighetsprincipen, ingen är perfekt och alla kan göra fel. Bara för att det finns med på Facebook eller på Twitter sedan flera år tillbaka betyder det inte att personen tycker det samma idag. Det är verkligen inte lätt att vara människa.

    Det jag funderar på, hur vanligt är det att välja bort en person eller en tjänst pga det du har läst eller hört från andra om dessa på sociala medier? Nu talar jag inte om recensioner utan om det som personen själva lagt ut. Är det OK att tillåta ”tveksamma” kommentarer från andra på din Facebook sida i yttrandefrihetens anda eller slår det tillbaka på dig själv? Kommentera gärna.