Etikett: debatt

  • S misskrediterar hemtjänstföretagen

    Om tre och en halv vecka ungefär så ska de båda sociala nämnderna, Äldrenämnden och Individ och Familjenämnden, anta ett nytt förfrågningsunderlag för hemtjänsten. Frågan har blivit uppskjuten inte bara en gång utan flera, faktum är att ett nytt förfrågningsunderlag skulle ha tagits redan under 2023. Osäkerheten är stor eftersom Socialdemokraterna tydligt visat att de inte vill ha LOV och slänger sig med ”fakta” som endast är sanna i deras ögon. Vi fyra borgerliga allianspartier i både Äldrenämnden och Individ och Familjenämnden skriver i dagens VK

  • EU ska inte detaljstyra din arbetstid!

    Debattartikeln Alice Ella

    Effekterna av det som kanske i grunden hade en god tanke har slagit helt fel ut, arbetstidsdirektivet. Det som skulle ge mer tid till återhämtning och vila för omsorgspersonal har i stället gett splittrade scheman med mer helgtjänstgöring. Verksamheter begär dispens och personal lämnar yrket när inflytandet över schemaläggningen saknas. Vi ser samma effekter och missnöje med scheman inom äldreomsorgen i Umeå och bara för att kritiken inte är lika högljudd längre betyder det inte att kritiken har försvunnit.

    Kristdemokraterna säger nej till EUs vilja att detaljstyra länders arbetstider utan att förstå vad den lagstiftningen betyder. Det handlar om subsidiaritet, beslut tas på lägsta men mest ändamålsenliga nivå. Läs hela artikeln och kommentera gärna!

  • Att låta människor ha fel

    I livet är det viktigt att veta när du ska sluta argumentera med människor och bara låta dem ha fel!

    Det kan vara tröttsamt att debattera eller att försöka övertyga någon om att ändra uppfattning. Att låta någon stå fast vid sin uppfattning betyder inte att du har gett upp din egen utan att du har respekten för att ni får tycka olika. Det betyder att du behöver inte kommentera direkt någon tycker något och säga att personen har fel. Välj dina ord, gör en avvägning och fundera om det är nödvändigt. För din egen skull och för andras. Hur uttrycker du din mening är fullständigt avgörande, är du säker på att du kan skilja på sak och person?

    Igår eftermiddag råkade jag hamna i kommentarflödet till en artikel som en vän på Facebook hade delat från UNT, Uppsala Nya Tidning. I allmänhet har det ofta talats om näthat och ett hårt samtalsklimat i synnerhet för unga människor. Till denna artikel fanns det närmare 300 kommentarer och eftersom kommentarerna var kopplade till Facebook var det lätt att få veta mer om vem som stod bakom kommentaren. Det var en överväldigande våg av hat, kritik och ogrundade påståenden mot en politiker. Gemensamt var att de allra flesta var vuxna välutbildade människor som t ex läkare, lärare, både pensionärer och yrkesverksamma. Det var som om personerna triggade varandra en efter en där hjärtat talade utan att hjärnan var inkopplad. Ingen spärr eller tanke fanns på var landar orden. Vet jag vad som händer med den som orden är riktade mot? Här är jaget viktigare, vad jag känner är rätt och det ska alla få veta!

    Bilden ovan la jag ut på Facebook efter förra fullmäktige eftersom debatten drog ut på tiden och vi hann inte ens med hälften av alla ärenden. Vi har långa fullmäktigemöten, men att hindra ledamöter från att tala eller begära ordet har aldrig varit aktuellt. Det är heller inte något jag förespråkar, jag önskar bara att det fanns en större respekt för att när talartid överutnyttjas så tas den tiden från annat. Ibland får man bara låta människor ha fel och gå vidare.

     

  • Jag betackar mig för att bli kallad belackare och skitsnackare

    För snart två månader sedan blev jag kontaktad av VK för en telefonintervju. Jag fick veta att ett hemtjänstföretag som tidigare varit verksamt i Umeå kommun hade eller hade haft kopplingar till al-Qaida. För mig var det en nyhet och något som jag inte alls kände till, men jag hade heller ingen anledning att ifrågasätta om uppgifterna var korrekta. Det blev en lång intervju och resultatet i dagens VK speglar därför inte allt som sades.

    Andreas Lundgren (S) skriver på sin blogg att det är ganska symptomatiskt att jag ursäktande förklarar hur svårt det är att göra kontroller och vart ska man dra gräns mellan åsikter och vad man gjort, medan kommunens upphandlingschef rakt ut säger att vi inte vill ha avtalspartners med koppling till extremistmiljöer.

    Jag har alltid varit tydlig med att det är politiken som ställer upp kvalitetskraven och villkoren, men det är inte vi som beslutar vem eller vilka som får uppdraget. Jag vill inte heller ha avtalspartners med koppling till extremistmiljöer, men politiken måste kunna lita på att de som blir godkända följer lagen och de krav som är ställda. Det ska finnas en tillit till att regelverk följs och att vi även ger våra ansvariga tjänstepersoner rätt förutsättningar att följa upp företagens arbete.

    Sedan 1 januari 2019 måste varje företag inom hemtjänsten ansöka om tillstånd hos IVO. Det är en ny lag och ingenting som IVO plötsligt kommit på som det antyds i VKs artikel. Avgiften är satt till 30 000 kr och om du inte blir godkänd får du inte bedriva verksamhet. Företaget kan vara godkänt hos IVO, men ändå underkännas av kommunen eftersom det är fullt möjligt att ställa högre krav än IVO. Åsiktsregistrering av företagare finns förstås inte med. Bara för att jag problematiserar gränsdragningen i VK betyder det inte att jag på något vis ursäktar att pengar skulle gå till islamism och extremism. Personen i fråga har inte blivit dömd för brott, skatteskulden är reglerad och företaget är inte längre verksamt. Här ser vi att lagen och kravet från IVO har haft en tydlig effekt. När beslutet om att S och V planerade att avskaffa LOV 2018 kände ledande politiker inte ens till den nya lagstiftningen och de betydligt högre kvalitetskraven som ställts nationellt.

    Lundgren skriver i tydlig affekt och svär över att det endast är Socialdemokraterna som tar frågan på allvar. Belackare och skitsnackare ska be dem om ursäkt för att de gör sitt jobb och att vi inte gör vårt. Det är lätt att se grandet i sin broders öga, men inte bjälken i sitt eget. Jag har sagt att i grunden är vi överens om att skattepengar ska gå till de vi är till för och ingen annanstans. I synnerhet inte till kriminell verksamhet. Vi kristdemokrater la t ex redan 2019 en motion om att kommunen ska anta ett program för uppföljning och insyn av kommunalt finansierad verksamhet vilket det är lag på sedan 2015. Motionen är ännu ej behandlad 18 månader senare. Socialdemokraterna har sedan förra hösten blivit medvetna om att kommunen inte följer lagen och uppdrag har sedan getts att ett sådant program ska tas fram. I mars beslutade kommunstyrelsen enligt Kristdemokraternas yrkande att programmet ska gälla oavsett om den drivs i egen eller fristående regi.

    Jag är övertygad om att en god uppföljning av tagna beslut ger bättre kontroll och kommer även vara kostnadsbesparande. Det handlar inte om att göra uppföljning för att vi tror att andra är kriminella, det handlar om att vi följer upp beslut och verksamheter oavsett om det finns misstankar eller ej.

    Slutligen så finns det ingen motsättning mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna i frågan om att det ska vara ordning och reda när skattemedel används (oavsett vem som är utförare). Trots allt har Umeå kommun två kronor mer i skatteuttag än jämförbara kommuner så det rör sig om mycket pengar. Däremot är jag glad för att Socialdemokraterna tvingats att ta tydlig ställning för hemtjänstföretagen och beslutet om LOV efter det att vi i Alliansen replikerat på Socialdemokraternas artikel som de skrev i mitten av november. Vi var inte de enda som ifrågasatte syftet med artikeln och jag vet att den skapade onödig oro hos de hemtjänstföretag som beslutat att fortsätta med verksamhet i Umeå. Jag och övriga alliansföreträdare anklagas av Lundgren för att vi misstänkliggör Socialdemokraterna, medan jag menar att det var precis vad deras text gjorde mot lokala företag. Här ska Lundgren istället vara glad för att de fick chansen att förtydliga vad de egentligen menade.

    Det var för övrigt ett mycket klokt beslut att höja ersättningen till de privata utförarna i våras i synnerhet med tanke på att det endast var ett fåtal företag som inkommit med anbud till den dåvarande låga ersättningen. Om kommunen skulle vara tvungen att ta över all hemtjänst i egen regi visade beräkningar på att kostnaden skulle komma att landa på 50 miljoner kronor. Det hade definitivt INTE varit rätt sätt att använda skattemedel.

  • Pressmeddelanden från mars 2020

    Pressmeddelande från Umeå kommun:

    Restriktivare regler kring besök på Umeå kommuns vård- och omsorgsboenden

     
    12.3.2020 14:01:01 | Umeå kommun
    Från och med 12 mars gäller restriktiva besöksregler inom äldreomsorgen. Alla besök som inte är nödvändiga undanbedes.
    Pressmeddelande från Umeå kommun:

    Besöksförbud på äldreboenden från och med 1 april
    30.3.2020 15:51:43 | Umeå kommun
    Från och med onsdag 1 april gäller besöksförbud på samtliga vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Detta för att försöka minska risken att de boende smittas av coronavirus. Förbudet gäller tills vidare.

    *************************************************************************************************************’

    Rubriker på två pressmeddelanden från Umeå kommun med ett gott syfte och något som var absolut nödvändigt då för snart ett halvår sedan. Det var ingen som trodde då att vi i slutet av augusti fortfarande skulle ha ett förbud. Frågor som väcks, när blir samhället tillräckligt säkert för de som fått flytta till ett äldreboende att möta sina anhöriga på riktigt igen?

    Min partikamrat Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm, skriver på SVD debatt om att göra undantag och att inte alltid dra alla äldreboenden över en kam. Du kanske inte tycker att fem månader är en lång tid, men för den som är ensam kan tiden kännas oändlig. Fem månader på ett äldreboende är i det hänseendet en mycket stor del av en tid som är begränsad. På torsdag sammanträder Äldrenämnden igen och där kommer denna fråga med all säkerhet att diskuteras.

  • När är politik en privat angelägenhet?

    ”Att kasta jästen efter degen” är att vara steget efter och ibland är det enklare att inte ens ta steget att blanda sig i något som redan pågått en tid. För den uppmärksamme så har jag inte bloggat lika frekvent som jag hade önskat. Under en månads frånvaro har det hunnit hända en hel del som blivit okommenterat av mig, men nu kan jag inte låta bli. Frågan är vad kan en fritidspolitiker arbeta med utan att uppge politisk hemvist?

    Jag var bortrest när debatten var som intensivast kring den kommunala tjänsteperson som uttalade sig helt enligt sin profession, men som Moderaterna sedan ”avslöjade” som socialdemokrat. Frågan om när ska media uppge partitillhörighet på personer som de intervjuar och varför det skulle vara nödvändigt har också diskuterats flitigt. Själv tycker jag att den frågan måste avgöras från fall till fall.

    Det jag har funderat på är reaktionerna hos socialdemokrater där tonläget i vissa fall har varit extremt högt och där det är tydligt att kränktheten sitter djupt. De fortsätter att tala om att det är fullständigt självklart att kommunala tjänstemän måste kunna vara socialdemokrater och har i det närmaste använt sin egen partikamrat som slagträ i debatten mot Moderaterna. Jag menar att självklart måste det vara en rättighet att få vara medlem i ett politiskt parti eller politiker också, men det är inte lika självklart för de personer som röstar på något annat parti än just S. Vid det ”röda universitetet” i Umeå känner jag flera personer som inte vill berätta att de röstar på ett alliansparti för att inte uppfattas som annorlunda eller för att det skulle kunna vara ett hinder i deras karriärer. Politisk tillhörighet blir en privat angelägenhet.

    Det anses inte vara lämpligt att både vara politiker och samtidigt ha en ledande tjänstemannaroll i kommunen (eller i landstinget), dvs så länge som du inte tillhör det parti som ändå styr. Är du socialdemokrat är det inga problem, men inte alla tänker så. Jag läste att Lennart Holmlund var irriterad över att Catarina Elmsäter Svärd inte hade partibeteckning i TV häromdagen. Hon uttalade sig inte som politiker, men alla vet att hon har varit moderat och suttit som statsråd i regering. Enligt Wikipedia lämnade hon politiken helt 2014 så någon partibeteckning i TV måste anses vara helt onödig!

    Debatten har varit intensiv och väckt känslor. Det måste vara första gången som kommunstyrelsens ordförande skriver en interpellation till kommunfullmäktige, men rubriken Angrepp mot tjänstepersoner kan antas ha något med frågan att göra. Interpellationen är dock återtagen och kommer inte att behandlas i fullmäktige. Skönt tycker jag.

     

     

     

  • Naturligt att tala om döden

    En av de absolut mest lästa sidorna i en dagstidning är insändarsidan, det är allmänt känt även om jag inte har någon aning om hur detta fakta kommit fram. En uppskattad sida där det är läsarna som styr innehållet  vilket borde betyda att det är en billig sida att framställa. Trist att se att denna sida halveras i VK under sommaren, varför vet jag inte för jag tror inte att antalet insändare halveras på sommaren. Kanske har jag fel.

    Andra vällästa sidor är debattartiköarna, men här blir det mer specialintressen och lockar inte alla. I dagens tidning är det en artikel som står ut från mängden och som jag hoppas många läser. Det handlar inte om politik utan om det som avslutar livet, döden. http://www.vk.se/2043944/stilla-insomnande-ett-naturligt-steg-in-i-evigheten Det kanske inte främst är en debattartikel och jag kan inte se att någon finna texten provocerande. Tvärtom. Vi talar sällan om döden och med en läkarvård som sätter botandet främst kan det ibland ses som ett misslyckande när människor dör. Vi vet inte längre när det är dags.

    Palliativ vård i livets slutskede var fokus istället för ett ordinärt sammanträde när Äldrenämnden hade junimöte och sedan förra året har Umeå kommun en sjuksköterska anställd för att just arbeta med palliativ vård. Det som var tydligt är att många inte vågar tala om döden och hur man vill ha det den dagen det är dags. Kanske är det rädsla för det som kommer eller för att såra anhöriga. Vårens sista äldrenämnd blev informativ och lärande och jag är glad för att vår personal inom äldreomsorgen får utbildning i palliativ vård.

     

  • S talar med kluven tunga

    Det har gått en tid sedan VK publicerade sin stora granskning av slöseriet i Umeå kommun, men jag har inte kommenterat den här på bloggen. Inte överhuvudtaget egentligen eftersom det inte är någon som har frågat. Klart är att om eller när det finns en kultur att testa gränser på vad som är möjligt att göra under benämningen ”kompetensutveckling” eller ”löneförmån” så växer utgifterna. Det sticker i ögonen med all rätt och jag har min förhoppning till att en granskning görs. Det var trots allt inte politiska beslut bakom resorna eller  de s k julklapparna, men politiken har ett ansvar för att budget och för att medborgarnas skattemedel används på rätt sätt.

    VK skriver att ”VKs granskning dominerade debatten när Umeå fullmäktige idag inledde årets sista sammanträde”. Den första interpellationen, dagens första ärende handlade just om slöseri inom Tekniska nämndens område, men att VK dominerade debatten låter lite märkligt. Det som istället dominerar dagen är budgetjusteringarna för 2017 där alla partier deltar, inte bara några få. Budgeten som antogs i juni i år höll inte och istället måste budget justeras med 140 miljoner kronor!  Uteblivna bidrag från staten som S och Mp räknat med, indragna ersättningar för ensamkommande barn samt felräknade skatteintäkter är orsaken till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats. Frågan är bara hur och vem som ska ansvara för att budget ska gå ihop?

    Nämnderna får justerade ramar, men alla (utom Gymnasienämnden) har redan tagit budget för 2017. Tex justeras För och grundskolenämndens budget ner med -16,7 miljoner kr. Den nämnd som nyligen kämpade för att Musikskolan skulle slippa besparingar under 2017, men hur blir det nu? Hans Lindberg har dock varit ute och sagt att INGEN nämnd behöver utsättas för några besparingsbeting för effektiviseringar sker på kommunnivå i projekt som ännu inte startat. http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/11/29/inga-ytterligare-sparbeting-till-namnderna/ Här talas det med kluven tunga, konsekvenserna av det återstår att se.

  • Vad hjärtat är fullt av talar munnen

    Söndag, sista dagen på veckan och tid till att reflektera. Veckan har gått så fort att jag själv inte hunnit eller prioriterat blogg även om jag förstås hunnit med att ögna igenom en del av dem. Min vecka innehöll; landstingsfullmäktige; kommunstyrelsen; utvecklingssamtal på skolan; utbildning i byggregler och PBL; seminarium om lagar och regler i kommuner; Byggnadsnämnden på torsdag och slutligen seniorvimmel på fredagen. Allt som allt var det en bra vecka även om det ibland känns som tvära kast mellan landsting, kommun och föräldraskap när ett utvecklingssamtal kläms in mellan de båda uppdragen.

    Ett sämre debattklimat har varit uppe på agendan och har inte släppt greppet om medias uppmärksamhet ännu. Hur kan någon människa överhuvudtaget (i detta fall en moderat tjänsteman) kalla en minister för hora i en webbsändning och tro att det ska vara OK? Det straffade sig med all rätt. Det är inte bara i nationell politik som det är lite si och så med vad vi kallar varandra. I kommunen har vi haft gruppledaröverläggningar där tonen i kommunfullmäktige har diskuterats. För vissa kan politiken bli passionerad och när majoriteten går en emot kan det slå över. Det finns ett uttryck och som jag använder ofta; ”Vad hjärtat är fullt av det talar munnen” och här är det viktigt att hjärtat inte fylls av hat eller respektlöshet mot andra. När ord tappar sitt värde för det används ofta i olika sammanhang kanske den som använder grova ord inte begriper att de kan både kränka och såra.

    Det är vuxna människor som är förtroendevalda jag talar om, men det är viktigt att uppmärksamma och säga ifrån när ord kränker oavsett vem som använder dem. Förklara för barnen om de ”plockat upp” kränkande ord någonstans vad de orden innebär och hur ord kan såra och förminska. Här har vi alla ett ansvar.

  • Granskning av politiker med aktiva fritdsliv

    Det är en mycket intressant granskning som pågår just nu om topp politikers medlemskap i Frimurarna och om detta påverkar politiken och besluten i Umeå. Kommentarerna har överraskat och det är intressant att höra hur de har förändrats allteftersom granskningen pågår. Från total ”diss” och påståenden om att VK lider av nyhetstorka till att eftersom att de som kritiserar inte är medlemmar (och kan aldrig bli?) är det egentligen avundsjuka. Någon vanlig förening är det i alla fall inte. Politiker ska tåla granskning oavsett vad de gör på fritiden (om de har någon).

    Jag läste i Dagens samhälle för länge sedan om problemet en kvinna hade som hade fått ett toppjobb i kommunen någonstans i norra Sverige. Rättare sagt männen hade problem eftersom att bada bastu var nästan en arbetsuppgift eftersom det var där beslut diskuterades och förbereddes. Och hur skulle det gå med en kvinna i bastun? Informella beslutsplatser finns, men att bevara dem kan inte vara något att eftersträva. I synnerhet inte de som utesluter halva befolkningen eller mer.

    Igår kväll intervjuades Mikael Berglund (S) i Västerbottensnytt om behovet av att bygga nya idrottshallar på Umedalen för att bla elevantalet på skolorna ökar. En kommande kostnad på ca 10 milj kr. Berglund är ordförande i Umedalens IF, men också ordförande i Byggnadsnämnden i Umeå kommun. Om detta sades inte ett ord. Varför? Är beslutet klart? Har Berglund rotat bifallsbeslut bland tjänstemän i förväg? Finns det risk för jäv?

    Politiker har rätt till ett aktivt fritidsliv, absolut, men när fritidslivet påverkar politiska beslut då ska media och allmänhet vara på sin vakt. Det är en del av demokratin.

    Här kan du se klippet: http://www.svtplay.se/video/8329885/svt-nyheter-vasterbotten/svt-nyheter-vasterbotten-svt-20