Kategori: Uncategorized

  • Vad skulle retorikexperten säga om Holmlund?

    Det är lika bra att erkänna med en gång, men jag såg inte hela partiledardebatten igår kväll. Jag hade tänkt det och jag visste att det började klockan åtta, men jag hann inte hem i tid eftersom resan från Lycksele igår tog längre än beräknat. Kristdemokraterna i Västerbotten hade en extra stämma där förberedelser för supervalåret 2014 stod i fokus. Vår fantastiska partisekreterare Acko Ankarberg från Jönköping var också på plats för att ge information och inspiration.

     

    Jag hann dock se en del av debatten (och mer blir det senare i dag på svtplay), men det jag slogs av mest var det stundvis hårda tonläget och att det talades i mun på varandra. En del talar om att det var en aggressiv debatt, men det tänker jag låta vara osagt eftersom jag vet att politik kan vara passion med högt tonläge. Det som är intressant att läsa var vad retorikexperter tyckte om debatten, vem var egentligen bäst. En nationell partiledardebatt får mycket uppmärksamhet och det fick mig att tänka hur skulle egentligen en retorik expert bedöma debatten i vårt eget kommunfullmäktige? Är argumentationen sådan att den fastnar hos människor? På nationella TV debatter har jag aldrig sett någon av partiledarna anklaga de andra för att använda härskartekniker, men i Umeå är det tyvärr vanligt förekommande.

    Det är budgettider på nationell nivå och inom kort tar vi i Umeå även vår budget för 2014, kraftigt försenad, men likväl på gång. Jag vet vilka frågor Kristdemokraterna fokuserar på och mina förberedelser för kommande budgetfullmäktige är redan igång. Trots att jag inte såg hela sändningen fann jag den ändå inspirerande och den 28 oktober är det äntligen dags för budgetdebatt i Umeå kommun!

     

    Partisekreterare Acko Ankarberg i Lycksele och på Instagram.

     

    Acko

  • En stark och envis kvinna

    Lördag och det var länge sedan jag hade en dag utan måsten eller åtaganden. Det var en inplanerad dag för vila, men det är ju klart att idag vaknade jag redan strax efter klockan sex piggare än om det varit en vanlig vardag. Jag fick god tid att läsa tidningarna långt innan övriga i familjen vaknat och det var mysigt i sig.

    I dagens VK var det en artikel som berörde mig i synnerhet och det var denna. Som vanligt räknar jag med att en tidningsartikel inte ger den fullständiga bilden av vad som har hänt. Men om de citat som återges är korrekta är det mycket upprörande. Det är två företag som talar om en brukare som hon vore en vara och att hon inte kan fatta beslut eller vet vad som är bäst för henne. Jag känner obehag när jag läser artikeln.

    Två personliga assistenter har blivit avskedade för att deras arbetsgivare har sagt att de varit illojala mot företaget. I artikeln bredvid säger VDn för företaget att man inte vet till 100% assistenternas inblandning, men att det finns företag som betett sig illa. En arbetsgivare inom personlig assistans måste ha en fullständig bild innan man tar till sådana åtgärder. Ett företag som inte heller verkar lyssna på sina brukare (eller kunder om ni vill använda det ordet) har i mina ögon en mycket tveksam framtid. Men som sagt var, jag har antagligen inte hela bilden för det verkade ju inte företaget ha heller. Jag hoppas att man har hittat en bra lösning för kvinnan som det står om i artikeln och att hon idag är nöjd med den assistans som hon har rätt till.

    Reportaget om Eva Andersson var välskrivet och intressant. Eva är en stark och envis kvinna och jag är glad att hon idag är frisk. Cancer är en vidrig sjukdom, men vi får inte låta bli att tala om den och alltid vara öppen om den när det antingen drabbar dig själv eller närstående. Det kan ses vara så lite att bara tala om det, men jag vet av personlig erfarenhet att det hjälper så mycket. Både i stunden och efteråt.

    Ha en skön helg!

  • För den uppmärksamme..

    För den uppmärksamme så har det blivit några förändringar på min blogg. Det kan bli så när man oväntat får lite tid över till andra saker än möten och inläsning av handlingar, jag beslutade att göra ändringar här på bloggen.

    Den bild som tidigare låg ute på bloggen togs för nästan fyra år sedan. Det är så mycket som hänt under dessa år att det vore inte mer än rätt att göra lite förändringar. Bilden jag har ute just nu är kanske inte av bästa kvalité, men den togs ialla fall nu i oktober. Om jag säger till läsare på bloggen att hälsa på mig när de ser mig på samhället så är det ju klart att jag vill att de ska veta hur jag ser ut. Jag ska också försöka hålla presentationen uppdaterad.

    Jag är inte speciellt kunnig på IT, men jag har viljan att lära och om ni har tålamodet så tror jag att bloggen här kommer att förändras till det bättre. Jag har redan varit i kontakt med VKs helpdesk när jag trillade ur rätt blogg kategori. Förhoppningsvis har de också tålamod med mig..

  • Punktera en politisk bluff!

    Dag två av Kristdemokraternas riksting pågår och det är en fantastisk förmån att få vara med och utforma partiets kommande politik.

    Jag får en del kommentarer på bloggen och det är bra eftersom jag då vet att det jag skriver har berört, oavsett vad man tycker. Lögner och tveksamma argument ska dock aldrig gå motsagda därför vill att fler tar del av Göran Hägglunds tal från igår. Resurserna till skolan, vården och omsorgen har ökat med minst 115 miljarder kr

    ”Vänner,
    Regeringen har nyligen föreslagit ytterligare skattesänkningar för pensionärer och ännu ett steg i jobbskatteavdraget.
    Synen på skatter kommer säkert också i framtiden att vara en stridsfråga. Frågorna om hur vi bäst säkrar välfärden kommer att diskuteras.
    Vi kommer att få ta den kampen. Och jag tar gärna den kampen.
    Nivån på skatteuttaget är alltid en avvägning. Å ena sidan den enskildes rätt till frukten av de egna insatserna.

    Å andra sidan vår strävan efter att åstadkomma ett gott samhälle där rimlig fördelning mellan olika personer och över tid är centrala.
    För oss är starka familjer ett kärnvärde. Vi tror på ett starkt civilsamhälle.
    Vi tror att samhället är och ska vara större än staten. Ju mer av de egna resurserna enskilda och familjer får behålla, desto större möjligheter har de att bestämma över sina liv.
    Göra sina prioriteringar och livsval utifrån egna önskemål. En ekonomisk buffert skapar trygghet och förmåga att hantera det oväntade.

    Sverige är ett av de länder i världen som har högst skattetryck. Men vi tillhör också de länder som har det högsta välståndet och bästa välfärden.
    Vår strävan måste hela tiden vara att skatterna utformas så att de stödjer det som vi vill se mer av: utbildning, förkovran, ansvarstagande i arbetsliv och familjeliv, innovationer, ett levande civilsamhälle, att ta den risk som det innebär att starta ett företag…

    För höga och felaktigt utformade skatter är skadliga för den tillväxt som Sverige så väl behöver för jobb och välfärd. Det handlar inte om något nollsummespel.
    Här kommer några siffror – ganska många – men jag är angelägen om att budskapet ska gå fram:
    Vi har sedan 2006 sänkt skattetrycket med fyra procentenheter. Och det är mycket…

    Men – lyssna nu – skatteintäkterna har ökat med elva procent!
    Den offentliga sektorns skatteintäkter har alltså ökat rejält sedan alliansregeringen tillträdde. 2012 var intäkterna 150 miljarder kronor större än 2006!
    Resurserna till skolan, vården och omsorgen har ökat med minst 115 miljarder kr. Det är nästan 25 procent!

    Vi har kunnat göra stora välfärdssatsningar, inte trots, utan tack vare att vi främjat tillväxten, delvis just genom skattesänkningar.
    Att som vänstern påstå att det handlar om ett nollsummespel, det är i bästa fall ett missförstånd om hur ekonomi fungerar. Det är i värsta fall en stor politisk bluff, och det är förstås vad det är frågan om.
    Den bluffen, mina vänner, ska vi tillsammans punktera till valet 2014!”

    ***

    20130927-095206.jpg

  • Riksting i Karlstad

    20130926-115650.jpg

    Sitter just nu på tåget på väg mot Karlstad och partiets Riksting. Kristdemokrater från hela Sverige samlas under fyra dagar för att arbeta med motioner och för att utveckla vår politik.

    Jag lämnade min dator hemma, men jag kommer ändå att försöka hålla er uppdaterade. Lätt att följa är Twitter där ni finner mig under användarnamnet VeronicaKerr. Under taggen #kdrt13 twittras det för fullt redan nu.

  • Ett verktyg mot barnfattigdom

    Jag erkänner att i all hast kastade jag om ett par begrepp i mitt förra inlägg vilket en läsare glatt påtalade. De flesta verkar då ändå förstått vad jag menade. Det är budgettider i kommunen, men jag vill ändå hänga kvar vid den budget som presenterades i förra veckan. Den innehöll så många delar som enligt min mening inte fått tillräckligt med uppmärksamhet.

    Bekämpa barnfattigdomen är ett begrepp som används emellanåt även om Janne Josefssons Uppdrag Granskning kanske inte visade direkt att det finns. Klart är i alla fall att det finns barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Ett av Umeå kommunfullmäktiges övergripande mål för 2013-2015 är att barnfattigdomen ska minska. Det är därför glädjande att med Kristdemokraterna i regeringen får man nu ett ytterliga verktyg att genomföra en förändring.

    En del familjer saknar ekonomi till att betala föreningsavgifter och deltagaravgifter så att barnen exempelvis kan spela innebandy eller gå i simskola. Barn som befinner sig i sådana situationer känner ofta ett utanförskap. Dessutom går de miste om möjligheten att utveckla sina intressen och talanger.

    Det är viktigt att alla barn ges goda levnadsförutsättningar och därför är det glädjande att regeringen avsätter 122 miljoner kronor de två kommande åren till en fritidspeng för barn som lever i ekonomisk utsatthet. Fritidspengen är på högst 3 000 kronor om året och kommer att gå till barn i årskurs 4-9 som lever i hushåll som sedan sex månader får ekonomiskt bistånd.

    Denna fritidspeng kommer att stärka känslan av delaktighet. Det kan vara skillnaden för hur ett barn med svårigheter i barndomen klarar sig i livet. Självklart är detta något som Umeå kommun kommer att anamma. Budgetnyheter i Umeå, det är en annan historia. Största frågan just nu, kommer S och V att få till det…

  • Glädjande budget och en sosse lögn

    Att regeringen presenterade budgeten i veckan gick knappast någon omärkt förbi. Själv känner jag mig stolt över att Kristdemokraternas fokus på barn och äldre fick ett tydligt genomslag, precis som det ska vara. Ännu en gång sänktes skatten för pensionärerna – vilket var ett av Kristdemokraternas huvudmål inför regeringens budgetförhandlingar. Alla pensionärer över 65 år får en skattelättnad på minst 1 200 kronor om året. Sett över den här mandatperioden har även skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare minskat och det är naturligtvis goda nyheter!

    Särskilt glädjande är att skattesänkningen är mest gynnsam för de pensionärer som har det sämst ställt – garantipensionärerna. I Umeå kommun bor 1 000 garantipensionärer som har små marginaler i ekonomin. Regeringen med Kristdemokraterna har arbetat för att de ska få mer pengar i plånboken. Sedan 2006 har de därför fått en skattesänkning som motsvarar en extra månadsinkomst per år.

    Det är inte ovanligt att man emellanåt får höra både den ena och den andra anklagelsen från Socialdemokraterna mot regeringen. Lennart Holmlund är inte den som är sen med att skylla på regeringen för både det ena och det andra, men hans partikamrater följer många i samma spår. En anklagelse är att det inte finns något annat land än Sverige där pensionärer betalar mer skatt än löntagare och det är inte sant.  Oavsett vad man tycker i frågan så ska man inte fara med osanning.

     

  • Praktikant i äldreomsorgen

    Nu har det gått ett par dagar sedan jag skrev igen. Det blir så ibland att tiden inte räcker till för att dela med mig här på bloggen. När jag väl har gjort det har jag fått kommentarer som, ”vad är det för konstigt jobb du har där du har tid att blogga på arbetstid?”

    Jag har tidigare skrivit hur mycket jag älskar att göra studiebesök på företag där jag aldrig varit och där jag fått möjlighet att lära mig mer om saker jag ibland aldrig ens tänkt på. Det är en förmån jag har fått och är tacksam för. De företagsbesök vi gör i Näringslivsutskottet skiljer sig åt en hel del jämfört med de besök som jag gör i egenskap av att vara vice ordförande i socialnämnden. Men de besöken är så viktiga. Om vi inte känner till de verksamheter vi är med om att besluta över, hur kan vi då fatta välgrundade beslut?

    I morse var jag praktikant på Aktrisens äldrecenter ute på Umedalen. Det är 13 år sedan jag själv arbetade på samma plats även om Aktrisen endast varit öppet i tre år. Jag var bara med en förmiddag, men att få vara med och tala med äldre och med personalen gav mer än att bara läsa verksamhetsplaner. Det är förstås en hel del som har förändrats i äldreomsorgen sedan jag arbetade i den 1990-2000, men den är självklart lika viktig idag. Att se engagemanget för de äldre som lyser igenom när personalen säger att de vill mer i sitt arbete ger mig drivkraft i rollen som socialpolitiker. Ensam kan inte allt, men många kan mer. Tack till personal på Aktrisen som vågade ta emot en politiker praktikant!

     

     

  • Vem blir nynazist?

    Det har varit möten och sammanträden varje dag denna vecka och eftersom ordförande i socialnämnden är bortrest har det blivit en del extra. Jag klagar inte, men med ordförandeskap kommer ansvar.

    I tisdags var jag i Stockholm på SKL för partiets räkning och i budgettider blev det förstås stort fokus på kommande budgetproposition. Mycket har vi fått veta allteftersom i media, men det finns en del nyheter kvar. Det var dock inte budgetförslagen som gjorde starkast intryck på mig den eftermiddagen utan en föreläsning om Toleransprojektet i Kungälvs kommun.

    Toleransprojektet är en modell för att möta och förhindra extrem intolerans och gängbildningar och den som föreläste var Christer Mattsson. Han visade denna bild.

    20130913-135034.jpg

    En nynazistisk demonstration där en ilsken kvinna slår en handväska mot en av nazisterna. Bilden var årets bild 1985. Visst är den otrolig just sekunderna innan handväskan träffar huvudet. När vi sedan får veta att denna kvinna hade medvetet lagt en sten i väskan och var överlevande från ett koncentrationsläger känner man hatet. Bilden får ett ytterligare djup när vi sedan får veta att han som strax får ett slag mot huvudet har haft en svår uppväxt med tuffa erfarenheter och det är kanske inte någon vi önskar en sten i huvudet.

    För oss som kom från Umeå berörde kanske föreläsningen än mer med tanke på vad som skedde här för snart en vecka sedan. Manifestationen i måndags tydliggjorde att här accepterar vi inte nazism och främlingsfientlighet, men jag har ändå saknat diskussionen kring varför unga män (majoriteten) väljer dessa grupper. Och hur ska vi agera? Hur utbrett är det här och kan vi förhindra eller hjälpa i tid? Jag rekommenderar alla att läsa om Toleransprojektet och Kungälvsmodellen.

     

     

  • Bygger minst i Norden

    Lyssnar på Stefan Attefall under vår kommun och landstingsledningsdag i Stockholm.

    Vid förra fullmäktige debatterade vi bostadspolitik. Det framkom en del argument från vänsterhåll om att det är Alliansens fel att det inte byggs tillräckligt i Sverige idag.

    Det är lätt att slänga ut anklagelser, speciellt om man inte vet hur historien sett ut. Denna bild visar att Sverige är det land som byggt minst av alla länder i Norden.

    20130910-104249.jpg