Kategori: Socialdemokraterna

  • Vägra spy galla

    För en vecka sedan var det budgetfullmäktige, unikt i sitt slag eftersom det var första gången någonsin som det skedde digitalt. Denna unika händelse hade dock stor konkurrens om uppmärksamheten med tanke på det som skedde i riksdagen samma tid. Också det unikt att en sittande statsminister förlorat en misstroendeförklaring. Idag är vi många som väntar på besked och sociala medier kryllar av semesterlediga förstå-sig-påare om vad som kommer att hända. Eller vad som vore bäst att det händer.

    Det är fullt naturligt att vi är många som vill veta hur statsministern tänker och förstås veta hur allt detta kommer att påverka oss. Blir det bättre eller sämre? Att spekulera är en självklarhet, men när spekulationerna övergår till påhopp och påståenden om partiledares psykiska hälsa tar man det för långt. När enskilda personer ”spyr galla” över vad en partiledare sagt eller för att denne inte ändrar uppfattning, men samtidigt ignorerar de förändringar som andra partier genomgått så kastas det sten i glashus. Dumt när det är så enkelt att krossa.

    Känner du att du skulle vilja veta mer om vad som hände på kommunens digitala budgetfullmäktige – kolla här

    Jag kommer att ha anledning att återkomma till vad som hände för en vecka sedan och kanske bemöta en del påståenden av socialdemokrater som jag ser här på bloggen, men nu har jag fått en push notis att statsministern kallat till presskonferens 10:15. Väntan är över.

  • Vad kostar kaffet som är gratis?

    Det är inte ofta som jag är inne i stan numera, arbetsplatsen är hemmavid som för många andra. Ungefär två eller tre gånger i månaden åker jag förbi stadshuset när det antingen är sammanträde i äldrenämnden eller vid justering av protokoll. (På sammanträdet är det bara jag och ordförande i ett rum medan övriga deltar digitalt.) Det kan vara ett uppskattat avbrott att komma ”bort” och ibland underbart härligt att få sitta och arbeta vid en mer ergonomiskt utformad arbetsplats. Här hemma är det lite si och så med den saken.

    Imorgon justeras protokollet för förra veckans sammanträde i Äldrenämnden och jag har nyss skickat in en protokollsanteckning på ärendet kaffe. Det var ett ovanligt ärende, men den som har följt socialdemokrater på Facebook eller läst Folkbladets ledare så verkar det ha varit den viktigaste frågan på mycket länge. Ni kanske har sett bilderna? Allvarliga och bistra socialdemokrater som står med armarna i kors och orden kaffet ska vara gratis tvärs över. Ordföranden som sagt att nu ska borgerligheten ”bekänna färg” i frågan som om det hängde på liv eller död. Retoriken har imponerat, men inte alltid i positiv mening.

    Individ och familjenämnden tog beslut i onsdags och dagen efter tog Äldrenämnden beslut. Det har varit en skillnad i hur frågan har hanterats mellan nämnderna. IFN hade frågan på ärendelistan medan ordförande i ÄN anmälde upp frågan när mötet startade. Övriga nämnder har såvitt jag vet inte hanterat frågan politiskt.

    Det finns ingenting som är gratis, men så fort som någon vill problematisera eller ifrågasätta hamnar debatten snett. Den som vill ha ”gratis” tror sig veta att den som ifrågasätter per automatik skulle vara emot förändring och drar sig inte heller för att polarisera debatten för att vinna stöd. Personligen är jag kritisk till hur frågan har hanterats och självklart har jag diskuterat detta med vår ordförande i Äldrenämnden. Oavsett vad vi tycker i en fråga uppskattar jag när andra tar tiden till att lyssna på argumenten. I diskussionen om kaffet fick jag även medhåll av socialdemokrater att detta aldrig borde ha kommit upp på nämndens bord utan det skulle ha lösts på annat vis av arbetsgivaren.

    Det är beslutat att kaffeavdraget försvinner och det är bra, men vi vet fortsatt inte hur mycket ”gratis kaffe” kostar. Vi vet inte om personalen brygger sitt eget kaffe eller om det är automater överallt. Det enda vi vet är att Äldrenämnden minskar sina intäkter med 270 000 kr när avgiften slopas. Jag välkomnar allt som gör att kostnader synliggörs i verksamheterna, inte för att det ska vara besparingar utan för att vi ska veta att pengar läggs på rätt saker. Något vi behöver just nu är fler datorer till verksamheter för att underlätta personalens arbete med dokumentation. Datorer som är nödvändiga verktyg överallt i kommunen, men som verkar prioriteras ner i äldreomsorgen. Här önskar jag att Socialdemokraterna är lika tydliga som de varit i kaffe frågan, för det är inte gratis kaffe som gör att en arbetsgivare anses vara attraktiv. Nedan ser ni min protokollsanteckning.

    Protokollsanteckning 

    ”Jag är mycket kritisk till hur Socialdemokraterna har hanterat ärendet om att införa gratis kaffe för personalen. Ärendet fanns inte med på dagordningen och saknade beslutsunderlag, men samtidigt ifrågasätter jag att ett sådant ärende ska tas i Äldrenämnden. Det är en verksamhetsfråga som borde kunnat lösas direkt av arbetsgivaren. Underlaget som presenterades muntligt redovisar inte heller kostnaderna för kaffet utan redovisas som förlorade intäkter i och med att kaffeavdraget tas bort. Den fullständiga bilden av vad kaffet kostar har inte presenterats.

    Fortsättningsvis förväntar jag mig att alla beslut som Äldrenämnden ska ta ställning till ska finnas på dagordningen med tillhörande underlag. Kostnader ska alltid synliggöras, men behoven av åtgärder som exempelvis kompetenshöjning av personal och datorer för dokumentation kvarstår. Här hoppas jag att det styrande partiet kan vara lika tydlig med att de vill se en förändring som de varit med ”gratis kaffe”. Gratis kaffe är inte det som avgör om äldreomsorgen är en attraktiv arbetsgivare.”

  • Vänstern använder aborträtten som slagträ – mitt svar till Lennart Holmlund (s)

    Jag ser att Lennart Holmlund har bloggat om att det går inte att veta om KD är för eller emot abort. Frågan är inte ny, socialdemokrater och vänstern generellt brukar ställa sig frågan emellanåt när de vill dra bort uppmärksamheten från sitt eget parti och måla upp fienden KD som ett kvinnofientligt parti. EU valrörelsen 2019 var ett spektakel i smutskastning från vänstern och påståenden om Kristdemokraterna som visade sig vara rena lögner. Varför måste då vänstern hela tiden ställa sig frågan om KD är för eller emot abort? Jo, för att de inte bryr sig om svaret.

    Jag har kommenterat Lennart Holmlunds blogg, men min kommentar är ännu inte publicerad och det är oklart om han har något intresse av att den blir publicerad. Jag vill inte att förra kommunalrådet ska stå oemotsagd därför tar jag upp frågan här. Kristdemokraterna står bakom svensk abortlagstiftning och har gjort så sedan decennier tillbaka. Kristdemokraterna har inte lagt några förslag till förändrad lagstiftning och står självklart upp för varje kvinnas rätt att själv besluta över sin egen kropp.

    Jag delar ett inlägg från Facebook, men också länken till Michael Anefurs debattartikel i Dagen som är väl värd att läsa.

     

    Aborträtten används framför allt på vänsterkanten för att felaktigt misstänkliggöra Kristdemokraterna, skriver Michael Anefur, som är riksdagsledamot och talesperson i medicinsk-etiska frågor i tidningen Dagen.

    När frågan om aborträtten är uppe till diskussion och andra vill ljuga om var Kristdemokraterna står måste svaret från de ledande partiföreträdarna vara glasklart: Kristdemokraterna står bakom dagens abortlagstiftning och har gjort det i decennier.

    Frågan om rätten till abort har återigen blivit ett slagträ i den politiska debatten. Den blir det med jämna mellanrum. Aborträtten anses framför allt på vänsterkanten vara ett effektivt verktyg för att misstänkliggöra andra. För det är vad det handlar om. En av de svåraste etiska frågorna är den om livets början och kvinnans rätt till sin kropp. Man är inte intresserad av att diskutera hur man kan minska antalet oönskade graviditeter – och därmed antalet aborter. Man är inte intresserad av vilka konkreta förslag andra har för att med förebyggande metoder minska antalet aborter. Det man vill är att hitta en vinkel som gör det möjligt att skapa en konflikt där ingen finns – huruvida det ska finnas en rätt till abort.

    Taktiken är enkel. Sök upp en punkt där man tycker sig kunna uppfatta en tvetydighet i abortfrågan. Attackera med kraftiga överord.

    Läs hela artikeln i Dagen. Är du intresserad av vad som händer i det politiska spelet är det värt besväret:

  • Frågan om skolstruktur

    Vi är inne på slutspurten innan jul och denna vecka är det många nämnder som sammanträder. Många beslut på dagordningen, men inte alla får lika mycket uppmärksamhet som de förtjänar. Andra ärenden diskuteras och prövas långt innan så det blir nästan att man konstaterar med förvåning att var beslutet inte redan taget när det äntligen är dags. Frågor som rör skolan tillhör definitivt det området.

    Imorgon förmiddag sammanträder För och grundskolenämnden och där är frågan om skolstruktur på dagordningen. Kristdemokraterna ägnade en helkväll tidigare i höst till att ta del av den gedigna utredningen Skolstruktur 2.0 Det är många som har tydliggjort sina ställningstaganden långt innan, men bara för att en utredning är gjord kan du aldrig veta vad resultatet i slutändan blev. Den minnesgode minns säkert hur debatten runt Botsmark, Bullmark och Bräntbergsskolan gick. Bara för att ett förslag till beslut ligger så kan du inte med säkerhet veta att det blir utgången. Inte när det gäller skolan i alla fall.

    En av skolorna som berörs av föreslagna förändringar är Brännlands skola (ännu en skola som börjar med bokstaven B) och i dagens VK skriver jag tillsammans med Sven-Åke Granberg som är ledamot i För och grundskolenämnden hur vi ser på saken. Skolan är en livsnerv i byarna och vi vill att de ska vara kvar. Argumentet att en skola är fortfarande kvar efter att den reducerats med hälften ser vi som ett svagt argument. Vår politik i den här frågan är konsekvent och våra argument följer med sedan tidigare beslut. Vad beslutet i slutändan blir det vet vi imorgon, men nu vet ni vad vi tycker.

  • Jag betackar mig för att bli kallad belackare och skitsnackare

    För snart två månader sedan blev jag kontaktad av VK för en telefonintervju. Jag fick veta att ett hemtjänstföretag som tidigare varit verksamt i Umeå kommun hade eller hade haft kopplingar till al-Qaida. För mig var det en nyhet och något som jag inte alls kände till, men jag hade heller ingen anledning att ifrågasätta om uppgifterna var korrekta. Det blev en lång intervju och resultatet i dagens VK speglar därför inte allt som sades.

    Andreas Lundgren (S) skriver på sin blogg att det är ganska symptomatiskt att jag ursäktande förklarar hur svårt det är att göra kontroller och vart ska man dra gräns mellan åsikter och vad man gjort, medan kommunens upphandlingschef rakt ut säger att vi inte vill ha avtalspartners med koppling till extremistmiljöer.

    Jag har alltid varit tydlig med att det är politiken som ställer upp kvalitetskraven och villkoren, men det är inte vi som beslutar vem eller vilka som får uppdraget. Jag vill inte heller ha avtalspartners med koppling till extremistmiljöer, men politiken måste kunna lita på att de som blir godkända följer lagen och de krav som är ställda. Det ska finnas en tillit till att regelverk följs och att vi även ger våra ansvariga tjänstepersoner rätt förutsättningar att följa upp företagens arbete.

    Sedan 1 januari 2019 måste varje företag inom hemtjänsten ansöka om tillstånd hos IVO. Det är en ny lag och ingenting som IVO plötsligt kommit på som det antyds i VKs artikel. Avgiften är satt till 30 000 kr och om du inte blir godkänd får du inte bedriva verksamhet. Företaget kan vara godkänt hos IVO, men ändå underkännas av kommunen eftersom det är fullt möjligt att ställa högre krav än IVO. Åsiktsregistrering av företagare finns förstås inte med. Bara för att jag problematiserar gränsdragningen i VK betyder det inte att jag på något vis ursäktar att pengar skulle gå till islamism och extremism. Personen i fråga har inte blivit dömd för brott, skatteskulden är reglerad och företaget är inte längre verksamt. Här ser vi att lagen och kravet från IVO har haft en tydlig effekt. När beslutet om att S och V planerade att avskaffa LOV 2018 kände ledande politiker inte ens till den nya lagstiftningen och de betydligt högre kvalitetskraven som ställts nationellt.

    Lundgren skriver i tydlig affekt och svär över att det endast är Socialdemokraterna som tar frågan på allvar. Belackare och skitsnackare ska be dem om ursäkt för att de gör sitt jobb och att vi inte gör vårt. Det är lätt att se grandet i sin broders öga, men inte bjälken i sitt eget. Jag har sagt att i grunden är vi överens om att skattepengar ska gå till de vi är till för och ingen annanstans. I synnerhet inte till kriminell verksamhet. Vi kristdemokrater la t ex redan 2019 en motion om att kommunen ska anta ett program för uppföljning och insyn av kommunalt finansierad verksamhet vilket det är lag på sedan 2015. Motionen är ännu ej behandlad 18 månader senare. Socialdemokraterna har sedan förra hösten blivit medvetna om att kommunen inte följer lagen och uppdrag har sedan getts att ett sådant program ska tas fram. I mars beslutade kommunstyrelsen enligt Kristdemokraternas yrkande att programmet ska gälla oavsett om den drivs i egen eller fristående regi.

    Jag är övertygad om att en god uppföljning av tagna beslut ger bättre kontroll och kommer även vara kostnadsbesparande. Det handlar inte om att göra uppföljning för att vi tror att andra är kriminella, det handlar om att vi följer upp beslut och verksamheter oavsett om det finns misstankar eller ej.

    Slutligen så finns det ingen motsättning mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna i frågan om att det ska vara ordning och reda när skattemedel används (oavsett vem som är utförare). Trots allt har Umeå kommun två kronor mer i skatteuttag än jämförbara kommuner så det rör sig om mycket pengar. Däremot är jag glad för att Socialdemokraterna tvingats att ta tydlig ställning för hemtjänstföretagen och beslutet om LOV efter det att vi i Alliansen replikerat på Socialdemokraternas artikel som de skrev i mitten av november. Vi var inte de enda som ifrågasatte syftet med artikeln och jag vet att den skapade onödig oro hos de hemtjänstföretag som beslutat att fortsätta med verksamhet i Umeå. Jag och övriga alliansföreträdare anklagas av Lundgren för att vi misstänkliggör Socialdemokraterna, medan jag menar att det var precis vad deras text gjorde mot lokala företag. Här ska Lundgren istället vara glad för att de fick chansen att förtydliga vad de egentligen menade.

    Det var för övrigt ett mycket klokt beslut att höja ersättningen till de privata utförarna i våras i synnerhet med tanke på att det endast var ett fåtal företag som inkommit med anbud till den dåvarande låga ersättningen. Om kommunen skulle vara tvungen att ta över all hemtjänst i egen regi visade beräkningar på att kostnaden skulle komma att landa på 50 miljoner kronor. Det hade definitivt INTE varit rätt sätt att använda skattemedel.

  • S fortsätter att kritisera LOV trots löfte om att respektera beslut i KF

    Om två månader blir det ganska exakt två år sedan en majoritet i kommunfullmäktige beslutade att Lagen om valfrihet ska finnas kvar. Trots förlusten så lovade kommunalrådet Janet Ågren (S) att respektera beslutet och trots långa debatter och nederlag för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fanns det en positiv anda och förväntan i luften. Ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram för ett nytt avtal och flera gemensamma möten mellan politiker och företag genomfördes. Socialdemokraterna gick in med en ”bekräftande anda” att ja, företagen är viktiga och ja de ska finnas kvar.

    För ett år sedan, i november 2019 beslutade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i de båda sociala nämnderna (vid sittande sammanträde) att göra kraftiga försämringar av förfrågningsunderlaget. Det har under många år varit tio områden i Umeå kommun, men när tjänstemannaförslaget var att utöka dessa till 15 områden för att underlätta för små företagsetableringar och förbättrad logistik så reducerade S, V och Mp dessa till fem. FEM områden i en stor kommun allt med syftet att inte de privata alternativen ska ha ”för stor del” av hemtjänsten och att kommunen ska vara fortsatt stark. LOV är kvar, men inte ska det vara enkelt för varken utförare eller brukare.

    Jag blir något förvånad idag när jag läser Andreas Lundgrens blogg och att det än en gång slängs tjuvnyp mot  ”högeralliansen” och Arbetarpartiet som inte lyssnade varken till Kommunal eller Socialdemokraterna januari 2019. Lundgren glömmer dock att nämna att även Socialdemokraternas partner Miljöpartiet röstade för ett bevarande av LOV. Argumentationen i den tidvis infekterade debatten har nu förändrats och istället för att värna och lyfta den kommunala hemtjänsten talas det istället om kriminella företag och att det var därför som S föreslog offentlig upphandling istället för LOV. Texten blir ett misstänkliggörande av företag som inte är värdigt politiker i kommunledningen och här inkluderas Hans Lindberg och Janet Ågren som undertecknare till debattartikeln i Folkbladet.

    Att misstänkliggöra andra genom påståenden som appliceras på andra utan grund har blivit vanligare i den politiska debatten. Dvs : ”Jag har hört att det är många som driver kriminell verksamhet inom privata företag i hemtjänsten. Jag säger inte att det är på det här viset här, men det skulle kunna vara så. Nej jag vet inte, det kanske inte stämmer, men det skulle kunna vara sant….” Att så frön av misstankar gör halva arbetet och vips en konspirationsteori är född..

    Umeå har haft eget val i hemtjänsten sedan 2005 och har längre erfarenhet än många andra kommuner som inte införde LOV förrän efter 2010. Att jämföra Umeå och Södertälje som likvärdiga kommuner är inte rätt. Ersättningssystemet var inte det samma och Södertälje saknade både kontroll och uppföljning av beslut. I några av de värsta fallen i Södertälje visade det sig sedan att biståndshandläggare hade beviljat timmar till personer som inte alls hade behov av hemtjänst och kostnaderna därmed skenade iväg kraftigt! Den bilden finns inte i Umeå kommun och redan 2014 avfärdade dåvarande Socialnämnden Södertäljes erfarenheter i samband med att det var aktuellt med nytt förfrågningsunderlag. Ja, redan då fanns det förslag om att göra som Södertälje som lämnade LOV 2013, men det fanns inga belägg då heller att det skulle vara det bästa för Umeå.

    Debatten mellan beslut i nämnderna november 2018 fram till kommunfullmäktige januari 2019 handlade aldrig om att det var kriminella företag inom hemtjänsten som gjorde att  Socialdemokraterna ville avskaffa Lagen om valfrihet. Det är en efterhandskonstruktion.

    Det är förstås självklart att kontroll av verksamheter ska ske och det har faktiskt blivit en skärpning både nationellt och i kommunen. Under 2019 blev det t ex lag på att hemtjänstföretag kräver tillstånd hos IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Kommunen har också tack vare konkurrensen blivit en skarpare och vassare utförare. Kostnadsmässigt ligger vi fortfarande mycket lågt jämfört med andra kommuner, men å andra sidan har inte kommunen behandlat andra utförare konkurrensneutralt. Målet är såklart inte att ha så många utförare som möjligt utan i ett valfrihetssystem är det kvalitet som gäller och det är politiken som ställer villkoren.

    Den som har ordning och reda på sin ekonomi har också ordning och reda på kvaliteten inom välfärden. Redan i mars beslutade kommunstyrelsen enligt Kristdemokraternas yrkande att det program för uppföljning och insyn av kommunalt finansierad verksamhet som ska tas fram ska gälla oavsett om den drivs i egen eller fristående regi. Jag är övertygad om att en god uppföljning av tagna beslut ger bättre kontroll och kommer även vara kostnadsbesparande. Det handlar inte om att göra uppföljning för att vi tror att andra är kriminella, det handlar om att vi följer upp beslut och verksamheter oavsett om det finns misstankar eller ej.

    Motionen som Kristdemokraterna lämnade in i juni 2019 är ännu ej behandlad, men verkar vara på gång i alla fall. Ibland är kommunens vägar outgrundliga.

     

     

  • Överskott och språkkrav- rapport från Äldrenämnden

    Aldrig tidigare har Äldrenämnden visat upp ett så stort överskott än det som vi fick ta del av idag. 30,1 miljoner kronor! Visst är det härligt med en budget i balans eller pengar över, men när vi granskar siffrorna närmare och förstår var pengarna kommer ifrån eller rättare sagt anledningen känns det inte lika roligt.

    Det är fantastiskt att vi har tagit del av statligt stöd och en del av det är ersättning för sjuklönekostnader, men det är inte hela sanningen. Överskottet beror bland annat på att färre personer än vad vi har räknat med har hemtjänst idag eller är på vårdboende. Människor har dragit ner på hjälpinsatser av rädsla för att Corona ska komma in i hemmen. Människor som har rätt till en plats på ett vård och omsorgsboende avvaktar, för vem vill flytta in på ett boende om inte familjen får komma och hälsa på. I sjukvården talar vi om en vårdskuld när människor inte söker hjälp när de behöver eller de som nekats operationer. Sjukvårdsköerna har vuxit enormt, men för oss är det lite mindre klart. Pengarna som är i överskott kommer att behövas längre fram.

    Äldrenämnden var både i fysisk och digital form och av erfarenhet upplever jag att färre talar när de sitter vid en skärm än när de befinner sig i rummet. Kortare och effektivare möten, men det kan också tysta debatten. Det blev aldrig någon större debatt under nämnden. Inte ens när Sverigedemokraternas motion behandlades, detta trots att det blev både votering och reservation från oppositionen.

    VK skriver att Äldrenämnden ansåg att det är för högt ställda krav att de som anställs inom äldreomsorg och hemtjänst i kommunal regi ska vara godkända i svenska C och att det var därför som motionen avslogs. Förslaget från förvaltningen var att den skulle anses besvarad eftersom det finns språkkrav samt att bedömningar görs. Socialdemokraterna ändrar sig dock när en ledamot säger att det är otydligt vad som menas även om vi vet att det är SFI utbildningens kurser Svenska C som det syftas på. Att förstå och att göra sig förstådd i vård och omsorg är livsviktigt och jag önskar att fler förstod allvaret.

    Vi i den borgerliga oppositionen har lämnat in en reservation efter votering med ett förtydligande:

    Reservation

    Det ska vara en absolut självklarhet att en arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och gör sig förstådd hos de som de är satta att hjälpa. Vi vet att bristande kunskaper i svenska språket riskerar patientsäkerheten samtidigt som äldre personer har vittnat om att de undviker att ta kontakt med personal för att de inte kunnat förstå varandra. Svenska C på SFI motsvarar ungefär årskurs 5 på mellanstadiet vilket vi anser är mycket lågt ställda krav som redan uppfylls idag därför ska motionen anses vara besvarad. Vi menar att arbetsgivaren har ett stort ansvar vid rekrytering att försäkra sig om att den anställde har nödvändiga kunskaper och här finns utrymme för förbättringar. Rekryteringsbehoven i äldreomsorgen är stora, men det är ingen lösning att sänka kraven på att kunna det svenska språket när det utgör en så viktig del av omvårdnad och patientsäkerhet.

    Veronica Kerr, KD

    Lotta Holmberg, M

    Åke Gustafsson, C

    Marianne Normark, L

     

  • Privatpersonen Veronica reflekterar

    Jag har snart klarat av första arbetsveckan utan ledigheter eller röda dagar och det går bättre än förväntat. Det har varit sammanträden i Brand och räddningsnämnd, kommunstyrelse, alliansmöte, gruppmöten samt tidigare idag möte med arbetsutskottet i äldrenämnden. Vi arbetar samtidigt med rekryteringen av ny politisk sekreterare (se tidigare inlägg) och det är en av de trevligare arbetsuppgifterna jag har. Mer om det vid ett senare tillfälle.

    Jag vill dela med mig av några reflektioner som jag har gjort de senaste dagarna och jag funderar på om dessa främst gäller i politiken eller om de delas av andra. Här kommer fyra funderingar.

    En bild säger mer än 1000 ord sägs det, men idag säger det oftast mer om det som inte finns. Det blev tydligt i söndagens Agenda i SVT som uppmärksammade att det är ett år sedan januariavtalet tillkom. Trots att det har gått ett år finns det INGA gemensamma bilder på avtalets fyra partiledare. Experter från Moderaterna och Socialdemokraterna gav sina egna analyser, men verkade båda vara överens om att det är första gången som ett regerings och budgetsamarbete inte ställer upp på gemensamma bilder. Varför är det så? Om en gemensam bild visar på enighet och tydlighet, vad säger då frånvaron av bilder?

    Agenda visade istället för fyra partiledare – fyra partisekreterare som alla verkade vilja vara någon annanstans. På frågan varför partiledarna inte syns tillsammans svarade Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson att det inte är en gemensam regering  (C och L styr inte) utan ett politiskt avtal och att det är inte väsentligt för väljarna om det finns en bild eller inte. Det blir lite som tidigare år när Jonas Sjöstedt fritt kunde kritisera Socialdemokraterna för det ena och det andra för att i nästa stund klappa sig för bröstet och säga att det är tack vare Vänsterpartiet det har blivit gratis mediciner, mammografi, glasögon m.m Stefan Löfven bet ihop då med V och gör det idag med C och L. Ja, Mp finns med också, men där verkar Mp vara mer beroende av S än tvärtom jämfört med de övriga. Den som är i beroendeställning kanske vet att inte vara besvärlig.

    Tala med kluven tunga – Agenda igen eller närhelst en socialdemokrat försvarar 73 punkts programmet. Här menar jag inte att Agenda på SVT far med osanning eller har låg trovärdighet, men programmet visade hur svårt det är för Socialdemokraterna att vara trovärdig när de genomför den politik som går emot den politik de gick till val på. Att stå upp för den politik som är tvärtemot det S-kongressen beslutat om, det kräver mod eller dumdristighet. Socialdemokraternas partisekreterare säger att reglerna kring dagens arbetskraftinvandring är vansinniga, men försvarar i nästa andetag att de ska värnas eftersom de är en av punkterna i 73 stegs programmet. Hon säger att hon inte är en röst för regeringen, men samtidigt är hon den som handhar det yttersta ansvaret för organisationsfrågor och det dagliga arbetet i partiet. Enligt Novus är det ENDAST 11% som är nöjd med den politik som förs idag, jag skulle vilja veta % bland socialdemokrater.

    Att tala eller inte tala – när det är fel att vara tyst. Jag börjar direkt med att säga att jag tycker att det är en fruktansvärd händelse när ett flygplan kraschar, oavsett i vilket land det sker eller vilken orsak som ligger bakom. Det är för mig oväsentligt vilken nationalitet passagerarna har när vi vet att det är en obeskrivlig sorg hos de som förlorar en vän eller nära anhörig. Det ukrainska plan som kraschade i Iran hade passagerare från flera länder, men istället för fokus på den skräck som måste ha funnits eller den sorg många känner fastnade tydligen flera i begreppet om det var svenskar eller inte. Som om sorgen gör skillnad på vilket land de omkomna kommer ifrån. Istället för att säga att det var 17 svenskar som miste livet blev det istället 17 personer hemmahörande i Sverige och det är tydligen många som också tyckt att det är fel beskrivning.

    Läste ett inlägg på Facebook av en lokal kommunpolitiker som var chockad över att partiledare och rikspolitiker inte yttrat något om att 17 svenskar mist livet i en flygolycka. En olycka som skett bara timmar tidigare. Kommunpolitikern var irriterad över att Ebba Busch Thor kunde lägga ut ett inlägg om vårdköer på sin politikersida, men samtidigt inte nämna något om de döda. Har du inte uttalat ditt medtagande och sorg betyder det då att du inte känner den? Betyder det att du inte bryr dig, självklart inte. Klart är att politiker förväntas uttala sig om allt och du ska vara snabb för annars är du hjärtlös. Det osagda ordet får större betydelse än det sagda.

    I måndags hade nätverket Välfärd i Umeå pressträff. Från VKs artikel: ”Den svenska välfärden står inför stora utmaningar. Enligt regeringen kommer välfärden att behöva 90 miljarder mer 2026 för att kunna behålla samma standard den gör i dag. De oroväckande siffrorna fick privatpersonerna Mehrana Bassami och Andreas Lundgren att reagera.”

    Det är egentligen ingenting konstigt med artikeln, förutom att ordet privatperson nämns flera gånger. Det faktum att Andreas Lundgren är politiker och ordförande i den tyngsta välfärdsnämnden i Umeå kommun nämns inte alls. Bassami är ledamot i samma nämnd, båda är socialdemokrater och båda sitter i kommunfullmäktige. Men här finns INGEN politisk baktanke tydligen, för de gör det privat!! Är det möjligt? Pressträffen skedde på Stadshuset och det är inte många privatpersoner som kallar till presskonferens just där. Det här är ingen kritik mot Lundgren som tillhör kommunledningen, men ibland tror jag att, inte bara han, utan många socialdemokrater trivs med att vara i opposition mot sig själva. I synnerhet med tanke på att det är Lundgrens och Bassamis eget parti som styr både kommunen och regeringen.

     

     

     

  • Varför vill S lägga ner fungerande verksamheter?

    Som jag tidigare nämnde har Kristdemokraterna två interpellationer på nästa fullmäktige. Vi hinner oftast inte med alla interpellationer vilket betyder att vissa frågor blir gamla och ”ointressanta”. Förhoppningsvis sker så inte denna gång.

    Personcentrerad och flexibel äldreomsorg och familjedaghem i barnomsorgen handlar våra interpellationer om. Liberalerna och Centerpartiet har också lämnat in frågor som rör familjedaghem så frågan är verkligen het!

     

    Vår interpellation lyder:

    Till

    För och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (s)

    Varför vill S lägga ner fungerande verksamheter?

    Med orden ”att arbetsmiljön för dagbarnvårdare ska förbättras” beslutade För och grundskolenämnden 27/9 att ta ett ytterligare steg mot avveckling av en fungerande barnomsorg för de som bor i glesbygd. Det blev uppenbart när vi fick läsa i VK 4/10 om de dagbarnvårdare i Rödåsel som fått beskedet om att deras verksamhet kommer att läggas ner. Det extrema i det hela är att beskedet gavs samma eftermiddag som För och grundskolenämndens sammanträde

    Enligt ett pressmeddelande på Umeå kommuns hemsida står det att förvaltningen ska arbeta med vad beslutet innebär i praktiken och långsiktigt se över område för område. Om en förändring blir aktuell kommer berörda vårdnadshavare att få information i god tid. Varken långsiktighet eller information till vårdnadshavare har givits och vi kan endast tolka det som om dessa ord saknar betydelse i jakten på att avveckla de kvarvarande alternativen inom barnomsorgen.

    Socialdemokraterna hänvisar till ett kollektivavtal från 2008 och säger att dagbarnvårdarna ska arbeta i sina egna hem. Skolverket å andra sidan säger att pedagogisk omsorg kan vara olika flerfamiljslösningar eller bedrivas i en särskild lokal.

    Utifrån detta vill vi ställa följande frågor till För och grundskolenämndens ordförande;

    • Är principer viktigare att hålla fast vid än att ha en för alla fungerande verksamhet i Rödåsel?
    • Om verksamheter tvingas stänga pga av beslutet, vilken ekonomisk effekt blir det då för kommunen?
    •  Om regelverket, enligt Skolverket, tillåter dagbarnvårdare i att bedriva verksamheten på det sätt de gör, varför ska då kommunen sabotera och krångla till det för alla inblandade?

    Veronica Kerr
    Kristdemokraterna

     

     

     

  • S far med osanning om familjedaghemmen

    På måndag i nästa vecka är det kommunfullmäktige och som vanligt är antalet interpellationer stort. Jag har sedan tidigare en interpellation om personcentrerad och flexibel äldreomsorg, men har till detta fullmäktige även en interpellation om familjedaghemmens framtid. Det är sällan det händer, men till detta fullmäktige har tre partier (3!!) interpellationer i samma ämne. Moa Brydsten, ordförande i För och grundskolenämnden, kommer att få förklara sig ordentligt med vad hon har tänkt kring familjedaghemmens framtid.

    Den 7 oktober hade jag och Sven-Åke Granberg, ledamot i För och grundskolenämnden, en insändare i VK där vi förtydligade Kristdemokraternas inställning i frågan om familjedaghemmens framtid. Nu har Brydsten efter drygt två veckor replikerat och påstår att vi kristdemokrater kommer med felaktigheter. Vem är det som far med osanning? Bedöm själv! Röd text är vår insändare.

    Lägg inte ner familjedaghemmen

    Med orden ”att arbetsmiljön för dagbarnvårdare ska förbättras” beslutade För och grundskolenämnden 27/9 att ta ett ytterligare steg mot avveckling av en fungerande barnomsorg för de som bor i glesbygd. Det blev uppenbart när vi fick läsa i VK 4/10 om de dagbarnvårdare i Rödåsel som fått beskedet om att deras verksamhet kommer att läggas ner. Det extrema i det hela är att beskedet gavs samma eftermiddag.  Sant eller falskt?

    Vi har besökt Rödåsels familjedaghem och fick där höra att samma vecka som beslut skulle tas i nämnden fick dagbarnvårdarna besked om att verksamhet kommer att läggas ner och att omplaceringar skulle ske. Beskedet revs dock upp efter mycket starka reaktioner och efter att Brydsten varit på besök. Ja, Rödåsel har annorlunda förutsättningar, men att påstå att politiken varit tydlig med att det behöver presenteras en ny lösning blir oerhört märkligt med tanke på att besked om nedläggning gavs kort tid efter nämndens beslut. Du kan vara hur tydlig som helst efteråt, men då är skadan redan skedd.

    Berättelsen slutar inte där. Beslutet slog fast att förvaltningen ska arbeta med vad beslutet innebär i praktiken och långsiktigt se över område för område. Om en förändring blir aktuell kommer berörda vårdnadshavare att få information i god tid. Sant eller falskt?

    Falskt! Information har inte gått ut i varken rätt eller i god tid och då är Brydstens ord om att så ska ske inte mycket värda. Socialdemokraternas replik nämner inte heller med ett enda ord vårdnadshavare eller föräldrars rätt till information.

    Varken långsiktighet eller information till vårdnadshavare har funnits och vi kan endast tolka det som om dessa ord saknar betydelse i jakten på att avveckla de kvarvarande alternativen inom barnomsorgen. Det är klantigt och respektlöst mot de som är beroende av en fungerande barnomsorg och mot anställda med lång erfarenhet av att arbeta i just barnomsorgen.

    Varje barn är unikt och det är ingen självklarhet att förskola är det bästa för alla. Vi ska ha fler alternativ med möjligheter för familjer att välja det som passar dem bäst. Dagmammor, familjedaghem, pedagogisk omsorg och barnomsorgspeng. Det finns fler alternativ än förskola, men tyvärr ser vi att Socialdemokraterna envetet och systematiskt väljer att hitta vägar att avskaffa alternativen till förmån för det först nämnda. Vi vet vad de vill, men att gömma sig bakom argumentet förbättrad arbetsmiljö är ett lågvattenmärke. Sant eller falskt?

    Här blir det definitivt ord mot ord. Jag började min politiska bana 1999 i skolstyrelsen och efter det i För och grundskolenämnden. Mitt engagemang för dagbarnvårdare och familjedaghem är starkt och välrotat. Under åren har jag sett flera av Socialdemokraternas ”förbättringar” som försämrat för dagbarnvårdare att kunna bedriva familjedaghem. Syftet har inte alltid varit att lägga ner, men det är just det som blivit konsekvensen. Undantag finns från kommundelar som varit mycket tydliga med att familjedaghem inte är någon prioriterad verksamhet. Det är alltid förskolan som lyfts upp och dagbarnvårdare är något som kan finnas ute i periferin. Information om alternativ till förskolan är knapphändig och eftersom föräldrar inte efterfrågar alternativ som de inte känner till kan S säga att det inte finns någon efterfrågan.

    Att ”svälta ut” eller försvåra för andra verksamheter är ingen ny taktik utan används även inom äldreomsorgen. Socialdemokraterna har sagt att LOV ska vara kvar, men samtidigt väljer de att försvåra för hemtjänstföretagen att bedriva verksamhet medan den kommunala hemtjänsten tillåts att gå med underskott.

    Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i För och grundskolenämnden hänvisar till ett kollektivavtal från 2008 och säger att dagbarnvårdarna ska arbeta i sina egna hem. Skolverket å andra sidan säger att pedagogisk omsorg kan vara olika flerfamiljslösningar eller bedrivas i en särskild lokal. Här borde Socialdemokraterna och Moa Brydsten som ordförande våga tänka nytt. Inte då, istället fick de politiker som röstade emot förslaget en redig utskällning. Sant eller falskt?

    Sant. Skollagen borde stå högre än ett kollektivavtal från 2008 och ja, jag kan förstå att det är frustrerande när inte alla ledamöter tycker lika som ordförande. Men alla är inte socialdemokrater och det borde många fler vara tacksamma för.

    Kristdemokraterna har länge drivit frågan om fler alternativ i barnomsorgen och vi vill gärna se fler familjedaghem. Lösningen i det här fallet är inte att lägga ner utan istället rekrytera fler som vill arbeta som dagbarnvårdare. Vi ska underlätta för familjers vardag, inte komplicera. Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet och vill se en risk och konsekvensanalys. Någon sådan finns inte, men vi är övertygade om att hade det funnits hade inte detta skett.
    Sant eller falskt?

    Både och. Enligt Brydsten finns det en riskanalys som är kopplat till arbetsmiljö för dagbarnvårdare och barn, men det finns däremot ingen risk och konsekvensanalys av vad beslutet från den 27/9 innebär. Vi har redan sett flera negativa konsekvenser och i värsta fall är det bara början.

    Att vi skulle ha skrivit en insändare full av felaktigheter är inget annat än ett uttryck för att rikta uppmärksamheten från egna misstag. Vi har sedan insändaren publicerades besökt familjedaghemmen i Rödåsel, Tavelsjö och på Röbäck. Vi har samtalat med föräldrar och dagbarnvårdare och bildat vår egen uppfattning. Även om mina barn är vuxna idag så är jag lika stark förespråkare för familjedaghem idag som för 20 år sedan. Barnomsorgen behöver fler alternativ – inte färre!