Kategori: Kristdemokraterna

  • Hälsoschema till vilket pris?

    Det finns de som menar att vi snart ser slutet på pandemin, men självklart ska vi inte ropa hej förrän vi har kommit över bäcken. Pandemin och dess konsekvenser fortsätter att dominera i äldreomsorgen. Idag på Äldrenämnden fick vi veta att det just nu är fler än 70 medarbetare frånvarande från sina arbetare pga Covid, VAB eller familjekarantän. Sjukfrånvaron ligger på 30-40% och personalsituationen är extremt ansträngd. Pensionärer med vårdutbildning och människor som idag arbetar med något annat än vård har kommit till hjälp och för att stärka upp. Det är svårt att sätta sig in i hur det måste vara för det är inte en verksamhet som bara kan stänga ner eller reducera öppettiderna. Dygnet runt vård på vårdboenden och hemtjänstinsatser till sammanlagt 4000 personer kräver stora personella resurser. Resurser som inte alltid finns.

    Att arbeta ständigt under stress och med hög arbetsbelastning för att täcka upp för frånvarande kollegor för att vården ska fungera det tar på både fysiskt och psykiskt. Lägg sedan till arbete varannan helg, delade turer och ev även ett större ansvar för medicindelegering för att dina kollegor saknar det, ja då blir arbetsbelastningen orimlig. Arbetstider påverkar och det är här kan vi tala om det kritiserade begreppet hälsoscheman. I det avtal som SKR och Kommunal tecknade i november 2020 finns frågan om arbetstidsförkortning med för den personal som arbetar ständig natt. Enligt avtalet sänks heltidsmåttet till 34,2 timmar/vecka från dagens 34,2 timmar.

    Det är en positiv förändring för de som berörs, men avtalet säger inte hur det ska genomföras eller hur det ska finansieras. Tanken är att det ska ge tid för återhämtning och det kommer det att göra i synnerhet om antalet nätter blir färre under en sex veckors period. Arbetstidsförkortningen ska vara genomförd senast 1 april. Det som låter bra är många gånger långt ifrån enkelt att genomföra. Den planerade förändringen som Umeå planerar är att korta ner nätterna genom att den personal som arbetar kväll ska stanna en timme längre till kl.22:00. Avtalet påverkar i stor grad schemaläggningen inte bara för nattpersonalen, men också för de som arbetar dag eller kväll. Den som arbetar till kl.22, kan inte börja arbeta kl.07:00 eftersom det blir för få timmar arbetstidsvila. Om arbetstidsförkortningen genomförs genom att ta bort nätter, ja då behöver vi rekrytera fler personer som arbetar natt. Kostnaden beräknas till ca 10 miljoner vilket inte är mycket i en budget på 1,3 miljarder, men när det inte finns utbildad personal som vill arbeta natt. Hur gör vi då?

    Vänsterpartiet lyfte idag ärendet genom ett nämndsinitiativ om vad som sker med införandet av arbetstidsförkortningen. De ställde också krav på att beslut skulle tas på dagens nämnd. Beslutet blev att ärendet ska beredas och kommer upp på nästa arbetsutskott.

    Kristdemokraterna tillsammans med de övriga allianspartierna anser att frågan är viktig och vi vill fördjupa oss och ta reda på vilka konsekvenser den kommer att ge. Vi har också tagit del av rapporter som säger att personal säger upp sig pga arbetsvillkor och de försämringar som de ser med förändrad schemaläggning. Någonting drastiskt måste göras och det kan aldrig varit tänkt att ett avtal mellan SKR och Kommunal skulle bli både ohälsosamt och avskräckande för personalen. Jag har också ställt frågan om vilka konsekvenser vi kan vänta oss om vi inte inför förändringen den 1 april eller om det är möjligt att avvakta tills dess att pandemin är över. Något konkret svar har vi inte fått. Oavsett vad som än händer så har vi definitivt en kompetensrekryteringsutmaning som heter duga!!

    **********************************************************************************************************************************************************************

    Vårt yrkande från tidigare idag:

    De fyra allianspartierna Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna, yrkar avslag till att ärendet ska beslutas idag och yrkar på att ärendet istället ska beredas och tas upp på kommande arbetsutskott.

    Inför kommande beredning av ärendet ett delvis bifall till Vänsterpartiets tredje yrkande

    – att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett eller flera alternativa förslag till implementering av det förändrade heltidsmåttet för nattarbetande omsorgspersonal på vård- och omsorgsboende och där ett av alternativen ska vara färre nätter.

     

    Veronica Kerr, Kd

    Lotta Holmberg, M

    Stina Fahlgren, C

    Marianne Normark, L

     

     

  • Dieselpriset och dess orimliga konsekvenser

    Läser att 25 länspolitiker för Centerpartiet tycker att drivmedelspriserna är alldeles för höga vilket vi kristdemokrater också påtalade under förra veckan. Kristdemokraterna vill sänka dieselpriset med tre kronor per liter vilket betyder att det inte endast är landsbygden som får ta del av sänkningen. Det handlar inte bara om att sänka priset utan att komma med alternativ och här kan du läsa mer om våra förslag. Det är bra att betydligt fler reagerar när lagstiftningen går fel. Frågan är hur kunde det gå fel och varför?

    Kravet på reduktionsplikt var en del av Januariavtalet från 2019, ett avtal som Centerpartiet var högst delaktig i. Reduktionsplikt innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel och det var det inget parti som motsatte sig. Det är nivåerna, målet och hastigheten på hur snabbt det ska genomföras som vi reagerar mot. De ekonomiska konsekvenserna för företag, hushåll, barnfamiljer i synnerhet de som bor på landsbygden har blivit stora och riskerar att bli än större. Visste man inte detta när propositionen antogs?

    I propositionen står det klart och tydligt att de ökade inblandningskraven innebär högre pumppriser på bensin och diesel vilket påverkar hushåll, företag och andra drivmedelsköpare. Lantbrukarnas riksförbund, Skogsindustrierna, Svemin, Sveriges bussföretag, Näringslivets transportråd, Transportföretagen och Svenskt näringsliv efterlyste en bättre analys av vad de föreslagna reduktionspliktsnivåerna innebär för drivmedelskostnaderna för näringslivet. Särskilt i jämförelse med andra länder i och utanför EU och därmed påverkan på konkurrensförhållanden mellan svenska och utländska företag. Skogsindustrierna ansåg att förslaget kan leda till ett fördubblat dieselpris (!!) Tillväxtverket saknade också en analys av hur företag påverkas i olika delar av landet.

    Vidare står det klart och tydligt att: ”Små företag inom skogs- och jordbruk samt åkerinäringen kommer särskilt påverkas av de ökade drivmedelskostnader som reduktionsplikten ger upphov till. Ökade kostnader för jord- och skogsbruket kan ge påverkan på andra samhällsmål som till exempel en levande landsbygd.”

    Remissinstanser som Hela Sverige ska leva och Svenskt näringsliv menade att propositionen saknade ett helhetsperspektiv i frågan om vilken påverkan förslaget får för hushållen. Höjda drivmedelspriser slår mot både mobilitet och tillgänglighet, speciellt i de delar av Sverige där bil är det enda realistiska transportalternativet.

    Det är flera antaganden eller spekulationer på hur priset skulle komma att påverkas, men man är tydlig med att marknaden för flytande biodrivmedel är beroende av global tillgång och efterfrågan. Det betyder inte att bara för att Sverige ökar sin produktion kommer priserna att sjunka om det samtidigt finns en stor efterfrågan. I konkreta siffror finns det ett förmodat prisexempel på vilken konsekvens reduktionsplikten kan få.

    ”För diesel ökar reduktionsnivån från 2020 med i genomsnitt 4,8 procentenheter per år till 2024. Detta bör motsvara en prisökning på ca 40–60 öre per liter per år. För bensin ökar reduktionsnivån med i genomsnitt 2,1 procentenheter per år till 2024, vilket bör motsvara en prisökning på ca 15–25 öre per liter per år. Osäkerheten rörande kostnaden för att uppfylla reduktionsplikten kommer troligtvis att öka över tid. Med samma antaganden som anges ovan, dvs. att priset ökar med mellan 8 och 12 öre per liter exklusive mervärdesskatt för varje procentenhet som reduktionsnivån ökar, skulle prisökningen till 2030 vara 3,6–5,4 kr per liter för diesel och 1,9–2,9 kr per liter för bensin, exklusive mervärdesskatt.”

    Göteborgsposten skrev i förra veckan om dieselprisets nya rekordnivå som är dryga sex kronor mer per liter än för ett år sedan. Här är det tydligt att propositionens ekonomiska kalkyl sprack ordentligt.

    Det finns flera exempel på hur kostnaderna påverkar företag och privatpersoner som är beroende av bilen som enda transportmedel. Jordbruk och skogsbruk där det blir omöjligt att ta ut de ökade kostnaderna för drivmedel genom att höja priserna för kunderna. Det är mycket bra att Centerpartiet reagerar på de fullständigt orimliga konsekvenser som lagen har fått och jag vill se att fler ser att en ändring måste till. Min förhoppning är att även regeringen besinnar sig och att förändring kan ske snarast. Idag är Socialdemokraterna inte bunden till varken Miljöparti eller januariavtal så förutsättningarna för förändring finns.

     

     

     

  • Att granska och syna är rätt i tiden- om Revisionen i region och kommun

    Det är med ett stort intresse jag har följt rapporteringen av det arbete som revisionen just nu utför i regionen. Med mer än tjugo års erfarenhet av kommunpolitik och inte fullt lika lång tid av politik i landsting och region har jag aldrig upplevt att revisionen blivit lika uppmärksammad som nu. Det är möjligt att deras arbete tidigare inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar eller så har inte andra förstått vilken betydelse och funktion revisionen kan ha. Det är helt klart att granska och syna ligger rätt i tiden och jag välkomnar det. I synnerhet när makten granskas.

    Regionens revision har det senaste halvåret uppmärksammat flera brister som slarv med betalkort, brott mot kommunallagen och att politiker ”korrigerat” i beslutsunderlag som verksamhetschefer tagit fram. När sedan direktörer i regionen reagerar och känner sig behandlade som kriminella ja då blir det ytterligare en aspekt på att en granskning kan vara känslig.. Jag följer denna fråga med stort intresse för det är fullständigt oacceptabelt att underlag från tjänstepersoner ändras av den styrande majoriteten bara för att de själva ska undgå kritik. I det här fallet var det i Hälso och sjukvårdsnämnden som rapporten skulle presenteras. I kommunen när nämnderna beslutar om motioner så är tjänsteskrivelsen alltid undertecknad av den som tagit fram underlaget. Det händer att Socialdemokraterna har ändrat i yttrandet när de varit oense med utredaren, men såvitt jag vet har det skett under pågående sammanträde och under ”öppen ridå” och förhoppningsvis noterats i protokollet. I regionen (landstinget) däremot har jag många gånger funderat på vem det är som skrivit yttrandet eftersom namn på ansvarig person saknats och tänker att kanske har Socialdemokraterna tagit fram underlaget själva.

    I ovanstående exempel är det politiken som ändrat obekväma uppgifter i en rapport, men vad händer om politiken inte får rätt underlag och information inför beslut i nämnd? Det är en av flera frågor som kommit upp i samband med VKs granskning av Umeås socialtjänst. Granskningen har väckt starka känslor och många frågor och jag vet att det finns de som inte uppskattat det stora antalet artiklar i frågor som har sekretess. Men när kommunens verksamheter får kritik av Inspektionen för vård och omsorg finns det alltid ett stort intresse av att veta att allt görs för att komma till rätta med problemen för att inte förtroendet för socialtjänsten ska försvinna. Det gäller i synnerhet verksamheter med myndighetsutövning och för den myndighet som har stor makt att göra ingripande i enskildas liv. Det gäller oavsett den som hamnat i missbruk eller de familjer som splittras när ett barn omhändertas. Ingen människa ska heller behöva känna skam eller rädsla i kontakt med socialtjänsten när problem blivit för stora.

    Det finns olika uppfattningar om vem som ska granska socialtjänsten och en del menar att det räcker med att IVO gör det och att företagshälsovården kan vara behjälplig med arbetsmiljön. Andra menar att det bör vara en extern revisionsbyrå för att verkligen säkerställa oberoendet och att det inte blir verksamheten själva som granskar att det blir rätt. Att anlita en extern revisionsbyrå är ingenting extremt med tanke på att IVO själva anlitade KPMG när de ville granska sina egna beslut som blivit mycket kritiserade. Därför blev jag mycket glad över beskedet om att kommunrevisionen kommer att ta ett helhetsgrepp om socialtjänsten och granska verksamheten under 2022. Med flera insatser är jag övertygad om att rättssäkerhet kan tryggas och förtroendet för socialtjänsten kan stärkas.

     

     

     

  • Ett kliv framåt för en tryggare omsorg

    Det ska vara en självklarhet att ingen människa på något av våra vård och omsorgsboenden ska vara rädd för att svälja mat, en rädsla som kan leda till både lidande och undernäring. Detta var grundtanken bakom Alliansens motion som behandlades i kommunfullmäktige i slutet av förra månaden.

    Samma trygghet som de boende ska känna med att kunna svälja, den tryggheten ska personalen känna att de har rätt kunskap om vad det innebär att ha sväljsvårigheter. Personalen ska inte vara rädd för att mata och hjälpa till vid måltider för att det finns risk för att den du hjälper riskerar att svälja fel. Det innebär en risk för att måltiden blir ”kortare”, i synnerhet om personalen saknar kunskap och erfarenhet.

    I förslaget om nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer står det klart att det finns ett behov av logopeder i kommunernas vård och omsorg av äldre eftersom patienter med kommunikations och/eller ät och sväljsvårigheter får sjukvård utanför sjukhus. Vår motion talar om att anlita logopeder vilket inte nödvändigtvis innebär att anställa. Tyvärr sa majoriteten nej till just det, men beslutet i fullmäktige är ett stort steg framåt för en än tryggare vård och omsorg i kommunens regi. Vi skriver mer om detta i dagens tidning.

     

  • Politiker som vet vad de talar om och ÄNTLIGEN ny färja!!

    Idag kl.11:00 släpps biljetterna till premiärturen med Aurora Botnia, den nya färjan som kommer att gå mellan Holmsund och Vasa. Äntligen och ja, jag kommer att åka med den även om det inte blir nästa lördag. För en vecka sedan ungefär hade vi besök av Magnus Jacobsson, riksdagsledamot för KD och andre vice ordförande i trafikutskottet. Istället för att ägna sig åt vila och ledighet under semestern tog Magnus tiden till att genomföra en Norrlandsturné för att själv uppleva infrastrukturen i norr och i synnerhet vägnätet genom att resa med bil. Egna erfarenheter är ovärderligt när det sedan kommer till att fatta beslut, det blir alltid bättre om du själv upplevt det som du ska fatta beslut om. Det blev stopp i Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I Umeå blev det ett verksamhetsbesök i Umeå hamn vilket var mycket uppskattat. Av alla närvarande.

    Här kan du läsa mer om Magnus Jacobssons politiska arbete och nedan läser du om vad han fick mig sig av norrlandsturnén. Förra onsdagen hade vi gemensamt denna artikel publicerad i VK där vi vill se att Trafikverket får i uppdrag att rusta upp våra vägar och regeringen tar fram en transportstrategi som gör att hela landet utvecklas.

     

    3600 km, Sverige är stort
    ”Under förra veckan gjorde jag en studieresa i inlandet samt norra Sverige. Totalt körde jag 360 mil och genomförde ett tiotal studiebesök längs med resan från Uddevalla i söder till Kiruna i norr.
    Studiebesöken har planerats tillsammans med våra lokala partiorganisationer vilket gjorde att jag fick en väldig bredd, temat var hur ser infrastrukturen ut med fokus på väg.
    Under resan fick jag information om Karlstads flygplats, inlandsbanan, Umeå och Luleå hamn, flytten av Kiruna, Jämtlands regionala trafikplan, den industriella utvecklingen i norr.
    Jag träffade tre olika åkeriföretag samt representanter för Vägupproret, Motormännen, Hela Sverige skall leva och en föräldragrupp i Kiruna.
    Gemensamt för alla var att man betonade vikten av fungerande infrastruktur/vägar om vardagen skall fungera.
    Det fanns en stark kritik mot att inte alla huvudleder har en grundläggande lägsta standard vilket kan exemplifieras med att ca 43% av Jämtlands regionala trafikplan består av grusvägar.
    Det fanns också en stor irritation över att Trafikverket sänker hastigheter vilket bla uppmärksammades i Ånge där man samlat in över tusen namn på en protestlista vilket motsvarar mer än tio procent av befolkningen.
    Min egen reflektion efter resan är att vägnätet är förhållandevis bra vid kusten och runt de större städerna men mellan städerna och i inlandet var vägarna avsevärt mycket sämre. Detta påverkar transportnäringen men det försvårar också arbetspendlingen då dåliga vägar samt sänkta hastigheter leder till längre restider till och från jobbet.
    En företagare i Ånge övervägde att flytta sin verksamhet från en kommun till en annan då han hade svårt att rekrytera personal pga restider.
    Jag genomförde resan med en KIA-laddhybrid. Ingenstans såg jag någon som gjorde reklam för att det fanns möjlighet att ladda bilen. Såg dock tre restauranger med laddstationer för tesla. Vi måste ändra pumplagen så att även el godkänns som ett miljövänligt alternativ.
    En annan reflektion är känslan av utanförskap. Flera av de jag samtalade med upplevde att ”Stockholm” aldrig lyssnar på deras behov.
    Trafikpolitik handlar inte bara om asfalt och teknik, trafikpolitik handlar om gemenskap samt möjlighet att träffas därför är det viktigt att vi investerar i hela landet.
    Diskussionen om Höghastighetståg blir smått surrealistisk när man har sett hur en del av vägarna ser ut i Norrlands inland.”

    Jag minns inte med säkerhet senast jag var i Finland, men jag har inte åkt färjan över sedan 2014. Eller kanske var det 2013 för den resan har jag i alla fall dokumenterat på sociala medier. Eller min externa minnesbank som den också är. Oavsett när det var så är jag trött på att tala om det, hoppas att med en ny färja att jag även ska få med mig övriga i familjen.

  • S och SD saknar könsbalans

    Det är snart bara ett år kvar till valdagen 2022 och i mitt eget Facebook flöde dyker minnen upp från tidigare valrörelser. En del minnen är inte ens nämnda, men poppar ändå upp när jag ser bilder av valstugor, paneldebatter och presskonferenser. Det härliga pirret av nerver inför en debatt eller träningsvärken i benen dagen efter sena kvällar med lappning av brevlådor. Bäst av allt är de oväntade mötena, samtalen i valstugorna som skedde över en kopp kaffe. Perkulatorn gick oavbrutet och det var en inofficiell tävling om vilket parti som serverade bäst kaffe.

    Till sommaren och fram till valdagen kommer vi att se väljarundersökningar var och varannan dag. Vilket parti är störst, vilket parti klarar inte spärren och vem samarbetar med vem är frågor som återkommer frekvent. Vilka frågor är viktigast för väljaren? För männen? För kvinnor? Förstagångsväljarna och förstås de som är seniorer? För ett par dagar sedan publicerade Dagens Nyheter en artikel om att könsgapet växer i svensk politik. Aldrig förr har det varit så stort i betydelsen att om endast kvinnor fick rösta skulle det bli en vänster majoritet och om endast männen fick rösta skulle det bli högermajoritet. De två partier som särskiljer sig från övriga är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Enligt DN har SD alltid varit mansdominerat och män som tidigare röstat S har gått över till SD vilket ger S en kraftig övervikt till att ha flest kvinnliga väljare.

    Artikeln är intressant och viktig för vilket parti vill exkludera halva befolkningen? För att ett parti ska uppfattas som relevant för både män och kvinnor måste politiken vara komplett, det går inte att fastna i en fråga. Det enda partiet med könsbalans är Kristdemokraterna. Vår politik är relevant oavsett om du är man eller kvinna.

    Bilderna talar för sig själv.

  • Mest kommenterade artikeln på VK visar att vi är på rätt spår..

    Det har varit en lugnare tid, men sakteliga börjar det att vända. Hösten är mitt nyår eller rättare sagt kanske min nystart. Jag är utvilad och less på trädgårdsarbete. Ett stort antal deckare är lästa och sinnet börjar att längta efter att diskutera samhällsfrågor och problem istället för att beklaga sig över värmen. Visst är det ytterligheter jag vill spegla för självklart har jag inte bara läst deckare och inte heller bara klagat, men det är en förändring på gång vilken jag omfamnar med öppna armar.

    Imorgon kommunstyrelse och två av de motioner som behandlas har jag varit med och författat. En av dem påstås bryta mot lagen och den andra får bifall, men till dem kommer jag att återkomma senare. För ett par veckor sedan hade jag tillsammans med mina allianskamrater denna insändare publicerad i VK. Frågan om språktester för personal inom äldreomsorgen är inte ny och det är ingen hemlighet om att vi fyra partier hade ett gemensamt uppdrag i frågan i samband med budgetfullmäktige i juni. Det som förvånade mig häromdagen är att den ligger i topp som mest kommenterade artikeln i VK. Just nu 53 kommentarer och jag har läst varenda en. Några av kommentarerna vill jag bemöta närmare.

    Behöver alla som jobbar på en vårdinrättning kunna svenska eller inte? Nej det behöver de inte. Är det personal som är anställda i vårdserviceteam med uppgifter som att städa, tvätta eller bädda sängar så ska inte samma krav ställas som för de som arbetar vårdnära. Med vårdnära arbete menar jag allt som sker i direkt kontakt med vårdtagaren. Daglig personlig hygien, av och påklädsel, matsituationer, medicinering osv. Tyvärr är det så att det inte alltid finns en tydlig skillnad mellan dessa arbetsuppgifter.

    Många svenskar gillar inte jobbet. Den kommentaren gör mig ledsen om det betyder att vi har gett upp och accepterar att det är ett yrke som det är ok att ogilla. Här måste vi bli bättre på att göra det mer attraktivt och intressant att arbeta i just äldreomsorgen.

    Självklart ska inte arbetsgivare ålägga sin personal att utföra arbeten de inte har kompetens för. Kommentaren är så självklar både för den som skrev den och för den som läser, men det är inte alltid självklart. Det är upp till varje chef att avgöra om personen är lämplig eller ej för att arbeta i omsorgen. När det är svårt att anställa för att det inte finns sökande, men du måste ha personal vad gör du? I samtalet kanske ni förstod varandra för visst kan man ha överseende med grammatiken, men det skriftliga som behövs för dokumentation kom aldrig upp. Medicin delegering, ja det får nån annan göra. I slutändan betyder det att nån annan får göra allt mer för sjuksköterskan har ingen att delegera till.

    En språktest är inte för att sätta dit någon utan det är ett verktyg för den som anställer. Det är ett bra sätt för kommunen som arbetsgivare att exakt veta kunskapsnivån bland de anställda. Vilka brister finns och den som inte klarat testet får veta exakt vad som krävs för att bli anställd. Godtyckliga beslut ska bort. Den motion som är på väg upp till kommunfullmäktige berör endast äldreomsorgen, men vi kristdemokrater menar att det är självklart att detta ska gälla för vårdnära arbete inom Individ och familjenämndens verksamheter.

    Jag håller med kommentaren att kommunikationen är en förutsättning för våra äldre att leva längre. Språket är så viktigt och det är meriterande när personalen kan flera språk än engelska och svenska. Det finns personer på boenden som gått tillbaka till sitt modersmål som inte är svenska och som blir otroligt isolerade i synnerhet när det varit besöksförbud under lång tid. Här borde vi kunna göra mer.

  • S och MP sa nej men resten sa JA! Hurra!

    Härliga semester. Inga möten inbokade och en massa tid till att läsa annat än just möteshandlingar. Precis som förra året kommer jag inte röra mig långa sträckor från hemmet. Istället för södra Sverige blir det Västerbotten och en kortare resa till Höga kusten vilken redan avklarades tidigare i veckan.

    Kustkommunerna kan jag som barnfödd i Robertsfors och med sommarstuga i Skellefteå, det är de andra delarna av Västerbotten jag vill se. Planering pågår och jag tar gärna emot tips på det vi absolut måste se eller göra.

    Jag fortsätter att återkomma till budgetfullmäktige som var för snart två veckor sedan.  Kristdemokraternas budget vann inte gehör, men ett av våra uppdrag fick ett brett stöd av fullmäktige vilket VK rapporterat om. Uppdraget är att införa en kuratorstjänst inom äldreomsorgen. Uppdraget är ett förtydligande av motionen som fick bifall förra månaden, men som VK inte skrivit en rad om. Fullmäktige beslutade att ge ”Äldrenämnden i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en kuratorstjänst inom äldreomsorgen. Detta för att säkerställa att äldre inom både hemtjänst och boende på vård och omsorgsboende kan få hjälp med både fysiska och själsliga problem.” 

    Motionen bifölls av ALLA partier utom Socialdemokraterna och Miljöpartiet dvs de styrande och det är verkligen INTE något som tillhör vanligheterna. Det kändes lite som ”plötsligt händer det” och förutom min stora glädje är det ett stort steg för att hjälpa äldre människor med psykisk ohälsa. Istället för att stanna vid att utreda möjligheten kan vi nu ta det längre och verkligen se till så att en kuratorstjänst införs. En nollvision mot självmord som inkluderar alla åldrar kommer att antas för tidigare har det endast varit yngre som inkluderats. Vill du läsa motionen i sin helhet så hittar du den här.

     

  • Elevhälsogaranti för ökad tillgänglighet!

    Under förra veckans budgetfullmäktige tog vi beslut om 325 uppdrag vilket måste vara unikt. Kristdemokraterna tillsammans med de övriga tre borgerliga partierna hade 19 gemensamma uppdrag och sedan var det förstås upp till varje parti att lägga fram egna uppdrag. Ett av våra uppdrag och som också finns med bland Alliansens nitton är att införa en elevhälsogaranti. Detta uppdrag har funnits med sedan 2014 när vi kristdemokrater motionerade just om detta. Vi vill se en tillgänglig elevhälsa där varje elev som är i behov av hjälp med sitt mående ska garanteras kontakt med elevhälsa inom ett dygn.

    Kristdemokraternas motion avslogs 2014 och frågan behandlades igen 2020 när Liberalerna hade en liknande motion i fullmäktige. Även den gången fick frågan nej trots att inget parti förnekar att ungdomars psykiska ohälsa är ett problem och som kräver resurser. Vi har inte gett upp och lämnade förra året in en motion om att införa en elevhälsa online vilket är ett konkret sätt att garantera att tillgängligheten förbättras. Norrtälje kommun införde detta i samband med att distansundervisning infördes i skolorna. De såg en risk för att elevers hälsa skulle försämras under pandemin och redan efter ett par månader beslutade man i kommunen att permanenta tjänsten eftersom den fungerat så väl.

    Eleverna loggar in i en e-tjänst med Bank-id och kan då chatta direkt med skolsköterska eller skolkurator. Samtal mellan elev och elevhälsan kan ske via chatt, telefon eller via vanligt besök. Det är även möjligt att kontakta Elevhälsa Online utan Bank-id. Alla som söker elevhälsan digitalt blir kontaktad inom 24 timmar (helgfria vardagar), men ofta tar det bara någon timme för eleven att bli kontaktad av rätt person. Den digitala elevhälsan är öppen alla helgfria vardagar mellan klockan 07.30 och klockan 19.00 samt under skollovens vardagar. Allt behandlas enligt den vanliga sekretessen.

    När vi lämnade in motionen var vi tydliga med att vi gärna ser att den anses besvarad för att kommunen redan insett att det är en bra idé och tjänsten finns på plats. Det steget har kommunen inte tagit och motionen är inte heller behandlad i kommunen. Även om pandemin kan vara över när det sker så kommer behovet av en tillgänglig och välfungerande elevhälsa finnas kvar. Vill du veta mer kan du läsa om motionen här, eller läs insändaren som var publicerad i gårdagens tidning.

  • Politiken är ingen vanlig arbetsplats

    ”Alla har ett ansvar att stå upp för det man ser, oavsett om det sker i samhället eller i möten.”
    Håller med, men gör det direkt, där och då, inte i grupp i media i efterhand. Klarar du inte det så är du inte rätt person på rätt plats.”

    Jag brukar inte läsa kommentarer till artiklar speciellt ofta, men det händer och raderna här ovan är just en kommentar till artikeln om kvinnor i politiken som publicerades idag. Det var den första kommentaren och jag kan inte låta bli att reagera på undertonen att vi kvinnor skulle ha enats som grupp för att vi inte klarat av att säga ifrån utan behöver ta hjälp av media! Jag blev intervjuad av VK i förra veckan och jag visste att fler kvinnor hade blivit intervjuade eller skulle bli, men jag visste inte vilka eller vad de hade sagt. Vi är en grupp kvinnliga politiker, men det är VK som har samlat våra röster.

    Politik har varit ett intresse sedan jag var barn och jag har varit engagerad i flera olika ungdomsförbund innan jag blev kristdemokrat. Politik har aldrig varit något förbehållet män eller att män skulle kunna göra det bättre utan för mig har det varit självklart att kvinnor och män kan arbeta tillsammans och jämställt. Mitt första politiska uppdrag fick jag 1999 och sedan har det rullat på i olika uppdrag och på olika nivåer. Sedan 2011 är jag politiker på heltid.

    Att vara politiker liknar ingenting annat, och vanliga anställningsvillkor existerar inte. Det är en ”förtroende bransch” och så länge som jag har förtroendet från mitt parti kommer jag att fortsätta. När jag fick frågan av VK i förra veckan var det nog första gången som jag fick den konkreta frågan hur jag upplevde det att vara kvinna i politiken. Det finns saker man inte vill berätta, de tysta kränkningarna när ordförande ”inte ser” att du vill ha ordet utan ger det till männen som sitter i närheten trots att de påtalar att Veronica var nog före… Är det för att jag är kvinna eller är det för att ”hen” inte tycker om mig som person? När ordförande säger ”Men snälla lilla Veronica..” när jag uttalat mig eller ställt en fråga, men som aldrig någonsin skulle säga snälla lilla Peter till Peter som också är med på mötet. Är det för att jag är kvinna eller vill han vara snäll? Jag fräste ifrån och använde samma ord tillbaka.

    Idag har jag fått mer skinn på näsan, jag har sagt ifrån och jag har markerat när samtalsklimat spårat ut, men ibland slår dövörat till och kraften har inte varit där för att orka reagera. Jag har varit med på sammanträden där ordförande har fått kvinnliga ledamöter att gråta och lämna rummet och där vi andra stannat kvar i chock. Jag har träffat män som inte hälsar på mig genom att ta i hand bara för att jag är kvinna, men här kommer jag förstås aldrig att tvinga någon att ta mig i hand och för övrigt har pandemin löst det problemet. Jag har blivit kallad kjoltyget Kerr i media, medan männens klädsel förblivit okommenterade.

    Politiken rör om, det är många känslor i rörelse och ord uttalas i affekt. Trots det fortsätter jag att ha en stark kärlek till politiken och mina uppdrag och varje dag upplever jag det som en förmån att få arbeta med frågor som rör äldreomsorg, patientsäkerhet och barn och unga. Det är de frågorna jag vill tala om, inte det andra, men det finns där ändå. Helt klart har VKs fråga rört upp gamla minnen.