Kategori: Kristdemokraterna

  • Pinsam minister!

    När argumenten tryter och Annika Strandhäll (S) blir pinsam. Om jag var henne skulle jag skämmas över att ta fram en klassisk härskarteknik i debatten genom att tala om sexualundervisning på 1970 talet istället för familjers rätt att själva bestämma. Se klippet här och bedöm själv. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/het-debatt-om-foraldraforsakringen

    Socialdemokrater och liberaler är de som drivit frågad hårdast om att kvotera föräldraförsäkringen och det är inte sällan argumentet om att det hindrar kvinnor från karriär i arbetslivet eller att kvinnor som stannar hemma med sina barn länge får ”gröt i huvudet”. Vårdnadsbidraget exempelvis var farligt för kvinnor, en möjlighet att vara hemma med sina barn tills dess att barnet fyllt tre år. Kvinnofientlig politik kallades det och det var aldrig någonsin tal om barnet från Socialdemokraternas sida. Människors rätt att göra egna val, det har aldrig varit intressant för Socialdemokraterna. Eller rättare sagt, det går an att välja bara du väljer rätt. Politiskt korrekta val. Att stanna hemma länge med dina barn, det är fel om du är kvinna. Men att stanna hemma länge med barnen om du är man det är rätt. Varför ska något som är bra för männen vara dåligt för kvinnor?

    Har du bättre argument än Annika Strandhäll (S)? Välkommen att kommentera!

     

  • Vänsterns oförmåga till introspektion

    I morse läste jag denna ledare i Expressen http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vanstern-maste-rycka-upp-sig-under-2016/ och det kändes precis som om Anna Dahlberg själv var närvarande på Umeå kommunfullmäktige i december. Det är en spännande analys av Vänstern (i Umeå räknar jag in Feministiskt Initiativ och Arbetarpartiet) som i detalj vill plocka isär meningsmotståndares argument och sätter gärna stämpeln brunskjorta på så många meningsmotståndare som möjligt. Det var för övrigt just det ordet som användes i debatten vid ett par tillfällen i december.

    Ibland blir debattnivån mycket låg och när kvinnor från V och Fi talar om manliga härskartekniker gentemot dem är det när någon har vågat ta debatten mot dem. Fokus ska alltid läggas på att det är någon annans fel eller att det är någon annans ansvar. De ser aldrig till det egna ansvaret. Feministiskt Initiativ i Umeå var ett lysande exempel när deras motion om utbildningsdag i antiziganism. De sa uttryckligen att de var där för att hjälpa oss andra i fullmäktige, när de egentligen inte kanske förstått uppdraget som kommunfullmäktige har. Eller att vi fullmäktigeledamöter faktiskt har ett eget ansvar att utbilda oss i de frågor vi ansvarar för. Det är inte någon annan som ska utbilda oss oavsett vilka förkunskaper vi har. Värst var det i alla fall när en Fi ledamot uttryckte det som att alla övriga som inte tycker som dem är dumma i huvudet.

    Exemplen är många och då har jag inte ens tagit upp Vänsterns egna mätning av mäns och kvinnors talartid i fullmäktige i december*. Om det är menat att fler ledamöter ska upp i talarstolen för att jämna ut procentsatsen då kan vi räkna med betydligt längre fullmäktigesammanträden. I många ärenden är det gruppledarna som har ansvaret för debatten (oftast räcker det med en partiföreträdare per fråga) och av Umeå fullmäktiges tio partier är tre gruppledare kvinnor –  Ulrika Edman (V), Lykke Brodin (Fi) och undertecknad för (Kd). Det är också fler män än kvinnor i fullmäktige. Jag förordar inte munkavle på män, vad vore det för argument, men varför inte gå till sig själv först eller till sitt eget parti där man är gruppledare för att säkra sig om att det är partiets mening som framförs. Fokus ska inte ligga på vem som säger det eller hur många. Där andra partier låter en ledamot föra partiets talan där lyfter Vänsterpartiet fram fem! En mätning av talartid för varje parti hade varit intressant, men då hade vänstern varit tvungna till ”introspektion” och det vet vi ju alla att det är något som de har svårt för.

    (*Enligt V talade män 70% av tiden, vid förra mätningen november 2014 var det 80%. Jag var själv nyopererad och närvarade inte vid det tillfället.)

  • Hur Umeå visar ”solidaritet”

    Ibland undrar jag för vem jag skriver och varför eftersom jag tycker att vi har en relativt bra nyhetsbevakning av politiken i Umeå kommun med tanke på att vi har två dagstidningar. Eftersom jag inte heller är den som lätt slänger iväg en blogg under ett sammanträde eller direkt på morgonen kan det bli så att ämnet jag vill skriva om känns inaktuellt när jag väl får tid. Det är en tid sedan, men jag tror inte att alla har fått hela bilden klar för sig därför skriver jag nu.

    På kommunstyrelsen för tio dagar sedan fattade styrelsen ett beslut om att inte teckna överenskommelse med Malmö stad för att avlasta dem när det gäller mottagandet av ensamkommande barn. Vänsterpartiet hade redan innan kommunstyrelsen och innan KSAU skickat ut pressmeddelande deras ståndpunkt. Själv ville jag höra mer hur tjänstemännen och Socialdemokraterna tänkte eftersom endast tre veckor tidigare var det absolut tal om att Umeå skulle bli ankomstkommun för just ensamkommande. Någonting har ändrats.

    På kommunstyrelsen var Kristdemokraterna och Vänsterpartiet de enda som röstade för att en överenskommelse skulle tecknas och för egen del var argumenten enkla. I beslutet står det ”att Umeå kommun bör verka för att samtliga kommuner i landet solidariskt avlastar hårt belastade kommuner” Med det beslut som togs visar Umeå solidaritet genom att säga nej till en överenskommelse. Ingen förändring här innan alla andra har gjort mer, var ligger trovärdigheten i det beteendet?

    Det finns (eller fanns eftersom det blev ett nej) fördelar med överenskommelse att solidariskt avlasta Malmö som befinner sig i ett kritiskt läge. I avtalet står det att staten ersätter ökade kostnader för kommunen. Migrationsverket lovar att ej rikta förfrågningar till Umeå kommun om ytterligare evakueringsboenden vilket skulle innebära en avlastning för Umeå just nu när det gäller mottagandet av anvisade barn. Förvaltningen har också påtalat att kommunens kapacitet att avlasta Malmö var ca 40-50 platser. Det avtal som Umeå hade med Migrationsverket för drygt ett år sedan var 47 platser för hela 2015. Det ger lite perspektiv till frågan.

    Det var fem kommuner som fick frågan av Migrationsverket; Gävle, Norrköping, Skellefteå, Örebro och Umeå. Umeå var den enda kommun som sa nej. Varför, begriper jag inte. Det tilläggsyrkandet som Miljöpartiet kom med samma eftermiddag klingar falskt:
     -Att Umeåkommun kommer att jobba vidare med att öka antalet mottagande av ensamkommande flyktingbarn och unga.

    Västerbottensnytt och Folkbladet uppmärksammade det, men jag är faktiskt besviken på att inte VK uppmärksammade det mer. I synnerhet med tanke på att vi ska vara en välkomnande kommun och den debatt som anordnades av VK på Guitars i november i frågan (där jag för övrigt var med i panelen). Vissa frågor är väl inte lika spännande att gräva i som till exempel vad tidigare kommunalråd har sagt, säger, eller gjort. Jag önskar att ärendet gått vidare till kommunfullmäktige och inte stannat i kommunstyrelsen, men beslutet krävdes snabbt. Själv önskar jag att beslutet blivit annorlunda.

  • Brytsamtal och rätten till ett värdigt liv

    Norsjö

    Roland Sjögren, undertecknad och Birgitta Nordvall på besök i Norsjö.

     

    Är det vinter eller är det fortfarande höst? En trivial fråga kanske, men det är ju ändå i mitten av november och ingen tillstymmelse till snö även om det underkylda regnet är en föraning om vad som komma skall.

    Jag är egentligen inte den som älskar att tala om vädret utan det är som det är, men det påverkar arbetet. Igår morse var delar av den kristdemokratiska landstingsgruppen till Norsjö på verksamhetsbesök. Det är en bit att köra och väglaget var förrädiskt vissa sträckor, men besöket i Norsjö var väl värt besväret. Vi besökte hälsocentralen i Norsjö, folktandvården samt ett HVB hem för ensamkommande ungdomar. Det finns många frågor att ta upp till diskussion och vissa frågor kräver större politisk behandling än att bara kort nämna på bloggen. En sak som vi talade om var brytsamtal i äldreomsorgen och att i Norsjö är läkarna mycket duktiga på att genomföra dessa. Det är när vård går över till palliativ vård, vård i livets slutskede i stället för vårdinsatser för att förlänga vården. Det är svåra frågor, svårt för att det handlar om döden och här har vi så mycket vi kan förbättra.

    Varför jag reagerade på att de talade om att de var duktiga på brytsamtal är för att i Äldrenämnden i Umeå upplever vi att läkarna INTE är duktiga på brytsamtal och att det här finns stort utrymme för förbättring. Det handlar inte om att spara pengar utan för mig handlar det om människovärde och rätten till ett värdigt liv – hela livet.

    Några mycket korta tankar, men jag kanske får anledning att återkomma till dem igen.

     

  • Historien får inte upprepa sig…

    ”Nämen det där är ju historia, det behöver vi väl inte tala om. Det kommer ju inte att hända igen, vi vet ju bättre nu!” Vanliga citat när historiska händelser diskuteras och vi säger att det var så annorlunda, människorna då hade inte samma kunskap som vi har nu. Det har varit min attityd till så mycket av det som har hänt tidigare oavsett hur fruktansvärda händelser, att det kan ju inte hända igen för vi är kunnigare om vår omvärld och vi vet ju att varje människa är värd lika mycket som en annan. Eller vet vi det?

    Det är just sådan ignorans och naivitet som kan låta främlingsfientliga rörelser att gro i tysthet när vi inte talar om det och låter Förintelsen falla i glömska. På nätet florerar fruktamsvärda konspirationsteorier som menar att det har aldrig hänt och att en hel värld blivit lurade. Förintelsens sex miljoner offer menar de inte var offer utan en lögn. Sidorna är för mig obegripliga och skrämmande, vi får inte glömma och vi får inte vara tysta.

    En manifestation mot nazism sker på torget ikväll och jag har av olika anledningar tidigare tackat nej till att vara med. För att vara säker på att alla vet att detta inte betyder att är jag inte med så är jag för nazism. Ett förtydligande var viktigt att göra och detta lade jag ut på Facebook tidigare i helgen. För de av er som inte är vän med mig på Facebook och som har undrat vad tycker Kristdemokraterna lägger jag ut det även här:

    När jag läser mitt flöde ser jag många inlägg om manifestationen som är planerad på torget på måndag kväll; Umeå mot nazism till minne av Kristallnatten. Jag fick en inbjudan att stå som medarrangör för drygt tre veckor sedan, men tackade nej. Inte för att det skulle vara en typisk vänstergrej eller för att jag inte bryr mig om Kristallnatten vilket representanter från yttersta vänstern insinuerat, utan för att jag vill uppmärksamma antisemitism och minnet av Kristallnatten på annat vis. Ola Nordebos krönika i dagens VK tar upp frågor på ett lysande tänkvärt sätt och jag tar till mig orden: När man är upptagen med att påpeka allt som andra kan lära av en själv, blir man blind för allt man själv kan lära av andra. Jag är tacksam för den inbjudan jag fått till Judiska föreningens minnesstund på måndag. Det är där jag vill vara och det är där jag får lära av andra. Inte på torget.

    Idag skriver jag tillsammans med övriga alliansgruppledare på debattsidan i VK. http://www.vk.se/1566947/lat-oss-aldrig-glomma-vad-som-hande

  • Tankar om gårdagen

    Igår morse vaknade jag till denna bild. Den fanns på Twitter, Instagram och Facebook upplagda av glada kristdemokrater i hele Sverige. Det jag har varit övertygad om när Ebba Busch Thor valdes till partiledare i april är att hon är tydlig, begriplig och kan tala i TV som går ut genom rutan till fler än bara oss övertygade kristdemokrater. Ja, jag är glad. Glädjen till att arbeta med politik har alltid funnits där, men när fler förstår vad kristdemokrater kan och vill blir det ännu roligare. Vi har bara börjat denna mandatperiod var så säkra att mer kommer.

     

    Ebba

     

    Under gårdagen förändrades sinnesstämningen och när jag fick höra om vad som hänt i Trollhättan blev det som om jag var tillbaka i USA igen. Där skolskjutningar är en del av verkligheten och där människor reagerar som om de alltid kommer att vara en del av vardagen utan minsta antydan till att försöka se till att de aldrig händer igen. Jag vet inte varför det hände förutom att polisen säger att det var ett rasistmord. Jag vet ingenting om mördarens bakgrund eller familj förutom det som nyheterna valt att visa.

    Det som fyllde mig var sorgen och skräcken om det skulle kunna hända på mina barns skola. Brandövningar sker, men ska barn förberedas på att vansinnesdåd sker och att aldrig tala med främlingar? Oavsett var de är? Talade med mina barn om det som hänt och om de känner oro. Jag hoppas även att skolan talar om det även om idag är sista dagen innan det efterlängtade höstlovet.

     

     

  • Holmlund och ofullkomlighetsprincipen

    Jag har nyss hämtat tidningen, en ny god vana eftersom det numera tar sammanlagt tio minuter rask promenad att hämta den när vi nu har flyttat ut på landet. Jag är ännu inte övertygad om det alltid är värt det och det som tidigare endast krävde morgonrock kräver betydligt mer idag.

    Dagens stora rubrik på VKs framsida är ”Ingen backar upp Lennart Holmlund”. Tydligheten är stark eftersom VK ifrågasatt varför inte alla gruppledare hoppat på barrikaderna för att slå på Holmlund. Varför har ni inte bloggat? Varför kritiserar ni inte än mer? Jag står för mina uttalanden i tidningen även om inte allt jag sa kom med när VK ringde upp. I vårt parti har vi inskrivet i principprogrammet ”Ofullkomlighetsprincipen” vilket betyder att ingen är fullkomlig och alla kan göra fel. Den som gör ett fel, inser det och sedan ärligt ber om ursäkt förtjänar en andra chans.

    Hur nu socialdemokraterna i Umeå fortsätter i frågan är helt och hållet upp till dem. Jag vet att Lennart Holmlund är en kunnig politiker och kan så mycket bättre än det här. Visst har han retat upp mig ett par gånger och farit med osanning om Kristdemokraterna på bloggen, men att slå tillbaka med samma mynt ligger inte för mig. Jag är så trött på att lägga fokus på märkliga och osmakliga uttalanden när det finns så mycket annat viktigare inom kommunpolitiken. Just nu undrar jag bara är det inte dags att respektera den officiella pensionsåldern…

     

  • Om rubriksättning i VK

    Det har gått en tid, men i förra fredagens VK hade jag och Birgitta Nordvall (gruppledare i landstinget för Kristdemokraterna) en insändare publicerad. Det var efter det tredje försöket som den kom in (ja, jag vet vi är många som skriver så trycket kan vara hårt), men det var en mycket märklig rubrik som VK hade satt.  Låt givarna dra av, sa kanske mer om rubriksättarens attityd till gåvoskatteavdraget än om insändaren. Bedöm själva. Här kommer den i sin absoluta helhet och i den version som först skickades in i början av september. I den sista versionen strök jag stycket om Hans Lindberg för att korta ner det, men här får han vara kvar.

     

    Umeå och Sverige behöver ett starkt civilsamhälle

    För snart tre år sedan, i januari 2012, införde Sverige som sista EU land en skattereduktion för gåvor till vissa ideella hjälporganisationer.  Detta var en av Kristddemokraternas största hjärtefrågor och ett vallöfte 2010 som genomfördes. Reformen har varit en stor framgång, men trots det vet vi nu att regeringen har beslutat att avskaffa den. Vår uppfattning är klar, socialdemokraterna och miljöpartiet har inte förstått vad skattereduktionen har inneburit för de ideella välgörenhetsorganisationerna eller för organisationer som ger stöd till forskning. Om inte regeringen vet så är det mycket möjligt att fler saknar kunskap.

    Skattereduktionen är 25 % av gåvobeloppet och får högst vara 1 500 kronor per år. Det motsvarar gåvor på totalt 6 000 kronor per år. Det är inte så mycket pengar, men reformen har ett mycket starkt symbolvärde där människor på eget initiativ engagerar sig och bidrar till en bättre värld. Fokus blir på vår omvärld och där solidaritet med andra människor uppmuntras med personligt engagemang. Detta går stick i stäv med regeringens lösning att solidaritet endast visas genom höga skatter och att det är staten som har ansvaret att visa solidaritet med andra.

    Regeringen tror att avskaffandet av gåvoskatteavdraget kommer att ge statskassan 250 miljoner kronor. Socialdemokraterna menar vidare att denna skattesubvention är en av anledningarna till varför ”ladorna står tomma”. I jämförelse står den summan sig slätt mot t ex de byggsubventioner på 3,2 miljarder kronor S+Mp regeringen nu inför. De silar mygg och sväljer kameler.

     Sanningen är att under 2014 var det 820 000 personer som skänkte totalt 1,5 miljarder kronor till Skatteverkets godkända gåvomottagare. Antalet givare har ständigt ökat sedan 2012 och de som redan var givare till välgörenhet skänker idag än mer efter det att avdraget infördes. När nu det försvinner riskerar de välgörenhetsorganisationer och föreningar ett bortfall på ca 250 miljoner kronor årligen!

    I Umeå kommun hänvisar kommunalrådet Hans Lindberg (s) till frivilligsektorn och det civila samhället när det gäller EU medborgare som kommit till Sverige med tiggeri som enda försörjning. Sverige och Umeå behöver en stark ideell sektor för att klara av växande samhällsproblem vi står inför. Istället för att inse vad skattereduktionen för gåvor inneburit för civilsamhället väljer regeringen att blunda och slå dövörat till när organisationer som Barncancerfonden, Röda Korset och Unicef vädjat att inte avskaffa avdraget.

    Socialdemokraterna och Miljöpartiet visar upp ett egoistiskt ansikte där de vägrar inse att samhället är större än staten samt att vi har ansvar för medmänniskor. Det är sorgligt att med en rödgrön budget tar Sverige ett stort kliv tillbaka som enda EU land avskaffa skattereduktion för gåvor. Detta i en värld som är i ett brinnande behov av hjälpinsatser.

    Veronica Kerr, gruppledare Kristdemokraterna, Umeå kommun
    Birgitta Nordvall, gruppledare Kristdemokraterna, Västerbottens Landsting

  • Sossarnas tankevurpa rättas till

    I november 2014, på socialnämndens sista sammanträde för mandatperioden togs ett mycket märkligt beslut för hemtjänsten och som påverkade både brukare och utförare. Socialdemokraterna lade fram ett förslag som inte var förberett eller hade faktaunderlag utan det var helt baserat på känsla. Den politiska majoriteten menade att det var privata hemtjänstföretag som drev upp antalet timmar i hemtjänsten för att tjäna pengar. För att motverka ”vinster i välfärden” beslutade man att när en brukare får mer än 30 timmar i beviljade insatser och har en annan utförare än kommunen så skall kommunen gå in och ta över ansvaret.

    Konsekvenserna av detta beslut skulle bli att när du har valt en annan utförare än kommunen och kanske haft hemtjänst under lång tid där du har byggt upp ett förtroende för personalen som kommer hem till dig. När du har blivit mer beroende av hemtjänsten som får hjälpa dig i hemmet allt mer så ska du plötsligt byta utförare. En misstroendeförklaring både mot dig som brukare och mot alla andra utförare av hemtjänst baserat på oklara grunder av ideologiska skäl från socialdemokraterna. För att vara tydlig så yrkade Vänsterpartiet att gränsen skulle gå redan vid 20 timmar!

    Jag blev kontaktad av oroliga hemtjänstföretag i december som undrade vad detta skulle innebära för dem. Det har varit tyst i frågan, men ibland får det arbetas i tysthet för att resultatet ska bli bättre. Redan i januari i år beslutade både Äldrenämnden och Individ och Familjenämnden att INTE verkställa beslutet tills vidare, men återkomma i frågan i september. I onsdags beslutade Individ och Familjenämnden att regeln om 30 timmar slopas helt och hållet. Jag är mycket glad för detta och kan bara konstatera att Socialdemokraterna gjorde en rejäl tankevurpa i november och att de nu är på banan igen.

    I gårdagens Folkbladet uttalade sig Ulrika Edman, gruppledare för Vänsterpartiet, om att de fortfarande är mot LOV, men Edman närvarade inte på sammanträdet. De hade inget annat yrkande och reserverade sig inte heller mot förslaget. Känns bra. När Äldrenämnden sammanträder på tisdag i nästa vecka förutsätter jag att vi också blir en enig nämnd i frågan. Hemtjänst berör båda nämnderna därför krävs två beslut.

    Umeå har haft eget val i hemtjänsten sedan 2005 och det har varit en vinst både för de enskilda och kommunen i stort oavsett vad Vänsterpartiet säger.

  • Bilder från fredagen

    fiskboa

    I Fiskboa i Holmsund.

     

    Jag lovade bilder i fredags och sent omsider kommer här bilder från fredagens verksamhetsbesök. Det var en otroligt vacker dag och Västerbotten visade sig från sin absolut bästa sida när Magnus Oscarsson, riksdagsledamot från Ödeshög Östergötland kom på besök. Magnus har tidigare varit lantbrukare och har både kunskap och självklart ett stort engagemang för böndernas situation i Sverige.

    Det var dock inte bara bönder vi besökte utan även Fiskboa i Holmsund. Jag tar alltid chansen att visa upp mitt Holmsund när jag får och jag hoppas att fler har fått upp ögonen för den unika lilla fiskbutiken ute i Hillskär, mitt emot Finlandsfärjan. Rökt röding har nu blivit ett favorit alternativ till snabbmaten pizza 🙂 Magnus ansvarar inte bara för jordbruksfrågor utan sitter även som ersättare i trafikutskottet och självklart passade jag på att berätta mer om färjetrafiken mellan Umeå och Vasa och vad den betyder. Jag betonade att det är en viktig fråga inte bara för kommunen, men för hela regionen och att det är fel av regeringen att bara se det som en kommunfråga.

    Eftermiddagen ägnades helt och hållet åt jordbruksfrågor och hur är det möjligt att vara bonde idag.  Det blev ett bra reportage i VK.

    bonde

     

     

    Lite reklam kanske, men jag vill betona att jag inte får några intäkter. För övrigt om jag skulle ställa upp i en reklamkampanj för mjölk så är det definitivt för dessa och inte för Arla som vissa personer i Västerbotten har gjort. Närproducerat ska det vara.

     

     

    ko

    En mjölkko och Magnus.