Kategori: Kristdemokraterna

  • (S)plittrad verklighetsbild- vad är sant? Del 1

    Under förra fullmäktigesammanträdet ställde jag frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg om kommunens flaggriktlinjer med tanke på att Palestinas flagga hissades vid Stadshuset den 10 juni. Enligt uppgift var det ett partipolitiskt initiativ där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stod som inbjudare.

    Frågan löd:

    Ett förtydligande av kommunens flaggriktlinjer

    Den 10 juni hissades Palestinas flagga vid stadshuset i Umeå. Samma dag hölls ett möte och en lunch med Palestinas ambassadör i Sverige, Rula Almhaissen, där representanter för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet deltog. Enligt vad som framgår i sociala medier var detta inte ett officiellt statsbesök, utan ett partipolitiskt initiativ.

    Umeå kommuns riktlinjer för flaggning gäller uttryckligen för stadshusområdet. Där framgår bland annat att nationsflaggor kan hissas vid officiella utländska besök, men riktlinjerna lämnar utrymme för tolkning vad gäller vilken typ av besök som avses. Detta väcker frågan om vilka principer som egentligen gäller:

    Med anledning av det ställer jag följande frågor:

    • På vilken grund hissades Palestinas flagga vid stadshuset den 10 juni, och hur är det förenligt med Umeå kommuns riktlinjer för flaggning?
    • Får samtliga politiska partier i Umeå flagga andra nationers flaggor vid stadshuset i samband med besök som inte är officiellt inbjudna av kommunen, utan arrangeras på partipolitiskt initiativ?

    Frågan ansåg jag vara enkel, men svaret som jag fick förvånade. Hans Lindberg menar att det visst var ett officiellt statsbesök trots att hans partikamrater som närvarade hävdade att det var de som bjudit in. Socialdemokraternas egna Facebooksida är tydlig med att Socialdemokraterna via Hans Lindberg och Andreas Lundgren var de som bjöd in. Inte Umeå kommun.

    Jag var inte färdig med svaret som jag fick av Hans, ett i mina öron slingrande svar. Ett svar som han inte heller hade skrivit själv har jag förstått nu i efterhand.

  • 2. Om schablontider: Frågor möts av (s)vaga svar

    Nedanstående inlägg publicerades första gången på VK bloggen 5 december 2024.

    I förra inlägget skrev jag om nyhetsinslaget i TV4 från torsdag i förra veckan vilket blev för många en ögonöppnare om vad som sker inom äldreomsorgen. Det är en fråga som har diskuterats frekvent på sammanträden under hösten samt debatterats i fullmäktige, men det är klart för att ha riktigt koll på vad som händer behövs ett särskilt intresse för kommunpolitik. Vad beslutas och vad står i protokollen?

    I oktober lämnade jag in en interpellation ställd till Carin Nilsson, ordförande i Äldrenämnden, men några svar i oktober blev det aldrig eftersom jag blev ombedd att dra tillbaka den. Beskedet var att äldreförvaltningen hade ärendet under beredning tillsammans med Upphandlingsbyrån och att inga besked därmed kunde ges. Det hela var mycket märkligt. En månad senare när interpellationen kom upp var svaren inte mycket längre. Det intressanta i svaren blir vad som utelämnats.

    **************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

    Interpellation inlämnad 17 oktober – besvarad och debatterad på kommunfullmäktige 25 november

    Till

    Äldrenämndens ordförande
    Carin Nilsson (S)


    Är schablontider förenligt med personcentrerad vård?

    I december 2022 beslutade Individ och familjenämnden och Äldrenämnden att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten i samband med att IFN beslutat om kostnadsfritt boendestöd. Beslutet fastslog att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram under 2023. Ännu snart två år senare saknas nytt förfrågningsunderlag och hemtjänstföretagen väntar fortfarande på besked om vad kommunen vill och planerar.

    Under våren har Socialdemokraterna gång på gång lagt nya utredningsuppdrag som berör privata utförare i hopp om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men när den företagsfientliga synen kompletteras med rena lögner passeras en ny gräns. Ett nytt avtal, om nu Socialdemokraterna vill ha ett, ligger antagligen ytterligare år bort med tanke på den utredning som nu pågår.

    Kvarboendeprincipen innebär att människor ska bo hemma så länge som möjligt och att vårdbehov löses med hemtjänst. Vårdboenden läggs ner eftersom behovet av dem minskat, men vad gör vi när vi får höra att Umeå har fler än 500 personer för många med hemtjänst jämfört med jämförbara kommuner? Eller att privata hemtjänstutförare har beviljats för många timmar?

    Det cyniska svaret blir att reducera den beviljade tiden till ett absolut minimum och därefter begränsa möjligheten till utökad tid om behoven hos den som ansökt om hjälp blivit större. Det kallas schablontid och förutsätter att behoven är någorlunda lika och att en dusch på morgonen tar lika lång tid för alla. Kortaste tiden för en beviljad insats är idag 4,8 minuter. Här ska vi vara noga med att den som får hemtjänst beviljas en insats (hjälp med något) och inte en tid. Det betyder att städning av lägenhet eller dusch på morgonen ska utföras lika bra oavsett hur mycket tid som är beviljad. För mig som kristdemokrat blir det uppenbart att den personcentrerade vården riskerar att fallera när individuella bedömningar frånses. Äldre människor ska inte betraktas som ett kollektiv.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • När skedde dessa förändringar och har det skett med politisk vetskap?
    • Anser du att dessa förändringar av schablontider är i enlighet med gällande LOV avtal?
    • Sker uppföljningar av biståndsbeslut regelbundet för både intern och extern hemtjänst?
    • Kan ett tidigare gynnande biståndsbeslut korrigeras ner till schablontid?

     

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

    Carin Nilssons (s) svar:

    Veronica Kerr har ställt fyra frågor till mig i sin interpellation. Jag vill besvara dem i tur och ordning enligt följande.

    Svar på fråga 1
    Schablontider är inte något nytt. Det har alltid funnits i förhållande till beviljad insats – för att ligga till grund för den avgift som den enskilde ska betala samt för att reglera ersättning till utförarna. Schablontider för insatser ses återkommande över och jämförs med andra kommuner. Vägledning för schablontider tas fram av förvaltningen och är inte ett politiskt beslutat dokument.

    Svar på fråga 2
    Svaret är ja. Det är som sagt inget nytt utan har tillämpats i alla år med LOV.

    Svar på fråga 3
    Svaret på denna fråga är också ja. Under sommaren påbörjades en intensifiering av uppföljning av biståndsbesluten. Särskild avsatta handläggare arbetar med detta för att säkerställa likvärdig bedömning.

    Svar på fråga 4
    Biståndsbeslutet avser beslutade insatser. Vid uppföljning kan insatser förändras – avslutas eller tillkomma (eller kvarstå som tidigare) utifrån den enskildes behov. Det är inte en förändrad beslutsform.

    Min respons till dessa (s)vaga svar lägger jag ut i nästa inlägg.

     

  • 1. Om schablontider: Schablontider är ett hot mot personcentrerad vård

    Detta publicerades första gången på min VK blogg 4 december 2024, men eftersom frågan om fasta schablontider fortsätter att vara aktuell publicerar jag den igen.

     

    Alla kan inte gilla alla politiska beslut – det var rubriken på mitt senaste inlägg. Det var i och för sig ett tag sedan jag skrev, men orden är lika sanna idag när det gäller just politik.

    När en politisk majoritet fattat ett beslut om vare sig det är avgifter eller servicenivåer så är det ändå tydligt vem som tagit beslut och av vem man ska kräva ansvar när det blir fel. Gillar man inte resultatet av den förda politiken så kan politiken prövas när det är val. Det är väljarna som avgör om förtroendet finns för politiken eller inte. Beslut tagna på delegation däremot blir svårare eftersom det inte finns någon tydlighet i vem som har tagit beslutet och majoriteten kan gärna gömma sig bakom det när kritiken kommer genom att säga att de ”inte var med och tog beslutet”.

    För ungefär en vecka sedan rapporterade TV4 Nyheterna att hemtjänsten i Umeå kommun har infört fasta schablontider vilket har lett till kraftigt minskad tid till insatser. I nyhetsinslaget berättade Kurt att han oväntat fått sin beviljade tid sänkt från 30 timmar till 19 timmar/vecka. Han hade inte heller fått något besked från kommunen om förändringen utan det var hemtjänstpersonalen som skulle ”arbeta snabbare” . En person med hemtjänst ska kunna förvänta sig samma service och kvalitet på insatserna trots att tiden minskats. Räcker inte tiden till så är det inte längre möjligt att begära mer tid som tidigare. I stället om personen behöver mer tid så ska utföraren planera sin tid så att mer tid kan tas av någon annan. Det kan vara av den tiden som en person har, men där hon eller han är inlagd på sjukhus eller att vissa insatser går fortare hos en annan person så det blir ”tid över” att nyttjas för den som har större behov.

    Det är inte Äldrenämndens ledamöter som har beslutat att förändra biståndsbesluten eller som har avgjort hur mycket tid en insats ska ta utan det är ett beslut som har tagits av förvaltningen. Förändringen började redan under våren utan att någon information gavs till varken politik, utförare eller de som berördes av besluten. Det skedde efter att man konstaterat att personer med extern hemtjänstutförare hade fler antal timmar beviljade jämfört med de som har kommunen som utförare. I slutändan är det kommunen som beslutar om bistånd och som beviljar tid, men enligt Myndighet hade man upptäckt att besluten såg mycket olika ut beroende på vem som tagit dem. En förändring menade man var nödvändig för att skapa mer rättssäkerhet (!) dvs genom att besluta lika för alla (?!).

    Myndighet talar om rättssäkerhet och likvärdighet, men för mig innebär rättssäkerhet att ge den enskilde det den har rätt till utifrån dennes specifika behov både i typ av insats och tidsåtgång. Det är en absolut förutsättning för en personcentrerad vård som vi säger att vi ska ha. Hur rättssäkert blir det när vi överlåter till utföraren att avgöra från vem tid ska tas när tiden inte räcker till? Genom att dra åt besluten ordentligt och göra lika för alla så blir det rättvist och de privata hemtjänstföretagen får mindre tid. För den cyniske och för den som vet att Socialdemokraterna vill avskaffa LOV är det lätt att inse att om något företag dukar under kan det vara en ren bonus. Snäva schablontider är en erkänd svältkur och metod för den som vill försämra villkoren för hemtjänstföretagen. Resultaten är också mycket tydliga när antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter att sjunka varje månad.

    I september ställde jag frågan i Äldrenämnden om det var så att kommunen har infört fasta schablontider utan att informera politiken. Jag var mycket frustrerad eftersom i ärende efter ärende fastnar vi i siffror och statistik. Det är medel före mål och hur når vi mål utan medel. Droppen den gången var uttalandet om att Umeå har 500 för många personer med hemtjänst i jämförelse med jämförbara kommuner. Detta betyder att färre ska ha hemtjänst samtidigt som alla ska bo hemma så länge som möjligt med hjälp av hemtjänst. Vi lägger ner vårdboenden och satsar på hemtjänst. Cynisk igen. Svaret till min fråga den gången från äldreomsorgsdirektören var ett icke-svar om praxis och att förvaltningen ska återkomma i frågan.

    Schabloner kan vara ett bra verktyg att utgå från, men idag är de alldeles för snävt tilltagna och inte anpassade för människor som är multisjuka och som kanske också har en kognitiv svikt. Personalen får springa snabbare när en insats kan vara så kort som 4,8 minuter. Hemtjänsttagare riskerar att kvaliteten på insatserna som de får blir sämre och vi riskerar att färre vill arbeta i hemtjänsten. Schablontiderna handlar inte om att ta vara på personalresurser som ordförande Carin Nilsson (S) säger i intervjun. Vore det så, ja då har vi verkligen ingen koll på varken arbetsmiljö eller personalvård. Det är dags att politiken tar ett ordentligt grepp i frågan och tydliggör vad som menas med kvalitet och vilken omsorg Umeå kommun ska erbjuda.

     

  • Fler åtgärder för en tryggare omsorg – fråga i Riksdagen

    Ordförande i Riksdagens socialutskott, Christian Carlsson (KD) ställer frågan till Äldreministern om vad som görs för att bättre skydda äldre från att utsättas för brott inom hemtjänsten.

    Detta är en oerhört viktig fråga och det kommer mera. Frågan som ställs är i högsta grad relevant inom Umeå kommuns hemtjänst. Mitt första försök att lägga ut ett videoklipp som var ”en händelse” på Instagram och som jag spelade in på mobilen.

  • Interpellationsdebatt del 2 ”Jag vill se fler raka puckar”

    Den här mandatperioden har vi en annan arbetsordning i fullmäktige vilket har förändrat interpellationsdebatterna ordentligt. Som interpellant får jag läsa upp interpellationen och har därefter maximalt två inlägg 2×2 minuter. Övriga, förutom interpellant och svarande, har ett inlägg på 2 minuter. Det är inte mycket tid och ibland kan debatten kännas korthuggen. Vid det här tillfället deltog tio personer i debatten om schablontider i hemtjänsten.

    Detta sa jag:

    Tack ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

    Först konstaterar jag att svaren är oerhört korta och undvikande. Efter att tidigare ha vägrat att svara på frågorna i oktober hade jag sannerligen förväntat mig mer till detta fullmäktige.

    För en månad sedan fick ledamöterna i IFN och ÄN information om att en helt ny tolkning av gällande LOV avtal ska införas fr o m 1 januari 2025. Något som kallas för schabloniserade tider. Där tid till insats ges enligt schablon, men om tiden inte räcker hänvisas hemtjänstutföraren till att ta tiden från någon annan eftersom för vissa kan en schablontid på 30 minuter räcka med 20 minuter och då blir det tio minuter till den som behöver mer tid.

    Det påstås att förändringen med schablontider ska göra hemtjänsten mer rättssäker – dvs att alla får lika mycket tid oavsett om insatsen hinns med under den tiden eller ej. Det blir snarare mer rättsosäkert eftersom ”tid” ska tas från någon annan. Rättssäkerhet ska vara att ge den enskilde vad den har rätt till utifrån dennes specifika behov. Både insats och tid. Inte lika till alla och dessutom låta utförare avgöra vem som ska ha mindre.

    Enligt 6 kap.38§ i Kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras när det gäller ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

    Detta innebär att sådana beslut måste fattas av nämnden i dess helhet och kan inte delegeras till enskilda tjänstemän och mindre grupper inom nämnden.

    Ordförande hänvisar till att hon inte hade möjlighet att svara på interpellationen vid tidigare fullmäktige eftersom nämnden skulle informeras först. Äldrenämnden fick information 24 oktober och fullmäktige sammanträdde 27 oktober. Företagen däremot fick inte information förrän 15 november.

    Äldrenämnden informerades 24 oktober om en förändring som skulle börja gälla fr om 1 januari, senare har vi fått veta att förändringen började redan i våras i mars med ett skarpare läge i maj. Dvs ändringen är redan genomförd utan att nämnden blivit informerade.

    Schablontider är till för att standardisera och effektivisera beslutsfattandet för individer med små behov. Brukare ska passa in i mallen. Fasta schabloner – kommunen upphör helt med individuella bedömningar av tid.

    Bistånd följer upp och pressar ner tiden för dessa till schablon, trots att det tidigare tagits beslut. Schablontiderna är INTE anpassade till personer med komplexa behov. Förändringen kunde ha gjorts i ett nytt avtal -men smygs istället in under pågående avtalstid. Förändringen har inte heller föregåtts av en risk och konsekvensanalys. I praktiken är det en kraftig nedskärning av hemtjänsten som inte beslutats av politiken. Mitt svar till frågan jag själv ställer – schabloniserade tider är definitivt ett hot mot en personcentrerad vård!

    Schablontider har funnits, men det som är nytt 2024 är att biståndshandläggare drar ner tiden för redan beviljade insatser.

    *********************************************************************************************

    Tyvärr av debatten att döma så inser inte Socialdemokraterna med Carin i spetsen att schabloniserade tider i praktiken definitivt utgör ett hot mot personcentrerad vård och riskerar både personalförsörjning och arbetsmiljö. En ordförande ska kunna ta obekväma beslut, men i det här fallet har faktiskt inga politiska beslut tagits. Tvärtom har ordförande aktivt sett till så att Äldrenämnden INTE fått ta beslutet trots att vi ser att det som händer påverkar både omfattning och kvalitet av den verksamhet som vi har ansvar för.

    Upphandlingsbyrån är avtalsägare när det gäller LOV, men det är och har alltid varit ett politiskt beslutat och antaget förfrågningsunderlag. Beslut om att godkänna förfrågningsunderlag tas alltid i både Individ och familjenämnden och i Äldrenämnden. Därefter är det upp till varje företag att avgöra om de vill vara verksamma i Umeå eller inte. I våras beslutade majoriteten att skjuta upp beslutet om ett nytt avtal på framtiden, men det har inte hindrat dem från att runda politiken och tillåta en annorlunda ”tolkning” av paragraf 34. EN förändring som inte kan kallas smärre och som absolut bör kräva ett nytt avtal. ”Information” till de politiska nämnderna gavs den 23 och 24 oktober.

    § 111
    Diarienr: ÄN-2024/00017

    Yrkanden
    Veronica Kerr (KD), Åke Gustafsson (C), Lotta Holmberg (M) och Gunvor
    Strömberg (L) yrkar:
    – att ärendet om ändringen av § 34 schabloniserade tider och
    förändringar i gällande LOV-avtal ska återkomma till Äldrenämnden
    för politiskt ställningstagande och beslut efter det att samtal
    genomförts med leverantörer. Detta gäller både externa utförare
    samt den kommunala hemtjänsten som alla berörs av föreslagen
    förändring.

    Carin Nilsson (S) yrkar avslag till Kerrs (KD) m.fl. yrkande

    Reservation
    Efter votering lämnade vi in följande reservation:

    Veronica Kerr (KD), Åke Gustafsson (C), Lotta Holmberg (M) och Gunvor
    Strömberg (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. De
    lämnar följande skriftliga motivering:

    ”Vi anser inte att förändringen av avtalet kan ses som en
    smärre avvikelse och därför ska beslut av denna karaktär
    alltid beslutas av politiken och inte på delegation. Det är
    också oroväckande att ingen risk- eller konsekvensanalys
    tagits fram av Upphandlingsbyrån inför förändringen samt att
    de valt att ignorera §56 (information och samråd) i gällande
    avtal.”

     

    Det krävs fler ”raka puckar”, mer ärlighet och fler beslut där inte demokratin hotas att sättas ur spel. En självklarhet kan tyckas, men efter denna höst (eller detta år) har jag börjat tveka.

  • Frågor möts av (s)vaga svar

    I förra inlägget skrev jag om nyhetsinslaget i TV4 från torsdag i förra veckan vilket blev för många en ögonöppnare om vad som sker inom äldreomsorgen. Det är en fråga som har diskuterats frekvent på sammanträden under hösten samt debatterats i fullmäktige, men det är klart för att ha riktigt koll på vad som händer behövs ett särskilt intresse för kommunpolitik. Vad beslutas och vad står i protokollen?

    I oktober lämnade jag in en interpellation ställd till Carin Nilsson, ordförande i Äldrenämnden, men några svar i oktober blev det aldrig eftersom jag blev ombedd att dra tillbaka den. Beskedet var att äldreförvaltningen hade ärendet under beredning tillsammans med Upphandlingsbyrån och att inga besked därmed kunde ges. Det hela var mycket märkligt. En månad senare när interpellationen kom upp var svaren inte mycket längre. Det intressanta i svaren blir vad som utelämnats.

    **************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

    Interpellation inlämnad 17 oktober – besvarad och debatterad på kommunfullmäktige 25 november

    Till

    Äldrenämndens ordförande
    Carin Nilsson (S)


    Är schablontider förenligt med personcentrerad vård?

    I december 2022 beslutade Individ och familjenämnden och Äldrenämnden att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten i samband med att IFN beslutat om kostnadsfritt boendestöd. Beslutet fastslog att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram under 2023. Ännu snart två år senare saknas nytt förfrågningsunderlag och hemtjänstföretagen väntar fortfarande på besked om vad kommunen vill och planerar.

    Under våren har Socialdemokraterna gång på gång lagt nya utredningsuppdrag som berör privata utförare i hopp om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men när den företagsfientliga synen kompletteras med rena lögner passeras en ny gräns. Ett nytt avtal, om nu Socialdemokraterna vill ha ett, ligger antagligen ytterligare år bort med tanke på den utredning som nu pågår.

    Kvarboendeprincipen innebär att människor ska bo hemma så länge som möjligt och att vårdbehov löses med hemtjänst. Vårdboenden läggs ner eftersom behovet av dem minskat, men vad gör vi när vi får höra att Umeå har fler än 500 personer för många med hemtjänst jämfört med jämförbara kommuner? Eller att privata hemtjänstutförare har beviljats för många timmar?

    Det cyniska svaret blir att reducera den beviljade tiden till ett absolut minimum och därefter begränsa möjligheten till utökad tid om behoven hos den som ansökt om hjälp blivit större. Det kallas schablontid och förutsätter att behoven är någorlunda lika och att en dusch på morgonen tar lika lång tid för alla. Kortaste tiden för en beviljad insats är idag 4,8 minuter. Här ska vi vara noga med att den som får hemtjänst beviljas en insats (hjälp med något) och inte en tid. Det betyder att städning av lägenhet eller dusch på morgonen ska utföras lika bra oavsett hur mycket tid som är beviljad. För mig som kristdemokrat blir det uppenbart att den personcentrerade vården riskerar att fallera när individuella bedömningar frånses. Äldre människor ska inte betraktas som ett kollektiv.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • När skedde dessa förändringar och har det skett med politisk vetskap?
    • Anser du att dessa förändringar av schablontider är i enlighet med gällande LOV avtal?
    • Sker uppföljningar av biståndsbeslut regelbundet för både intern och extern hemtjänst?
    • Kan ett tidigare gynnande biståndsbeslut korrigeras ner till schablontid?

     

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

    Carin Nilssons (s) svar:

    Veronica Kerr har ställt fyra frågor till mig i sin interpellation. Jag vill besvara dem i tur och ordning enligt följande.

    Svar på fråga 1
    Schablontider är inte något nytt. Det har alltid funnits i förhållande till beviljad insats – för att ligga till grund för den avgift som den enskilde ska betala samt för att reglera ersättning till utförarna. Schablontider för insatser ses återkommande över och jämförs med andra kommuner. Vägledning för schablontider tas fram av förvaltningen och är inte ett politiskt beslutat dokument.

    Svar på fråga 2
    Svaret är ja. Det är som sagt inget nytt utan har tillämpats i alla år med LOV.

    Svar på fråga 3
    Svaret på denna fråga är också ja. Under sommaren påbörjades en intensifiering av uppföljning av biståndsbesluten. Särskild avsatta handläggare arbetar med detta för att säkerställa likvärdig bedömning.

    Svar på fråga 4
    Biståndsbeslutet avser beslutade insatser. Vid uppföljning kan insatser förändras – avslutas eller tillkomma (eller kvarstå som tidigare) utifrån den enskildes behov. Det är inte en förändrad beslutsform.

    Min respons till dessa (s)vaga svar lägger jag ut i nästa inlägg.

     

  • Schablontider är ett hot mot personcentrerad vård

    Alla kan inte gilla alla politiska beslut – det var rubriken på mitt senaste inlägg. Det var i och för sig ett tag sedan jag skrev, men orden är lika sanna idag när det gäller just politik.

    När en politisk majoritet fattat ett beslut om vare sig det är avgifter eller servicenivåer så är det ändå tydligt vem som tagit beslut och av vem man ska kräva ansvar när det blir fel. Gillar man inte resultatet av den förda politiken så kan politiken prövas när det är val. Det är väljarna som avgör om förtroendet finns för politiken eller inte. Beslut tagna på delegation däremot blir svårare eftersom det inte finns någon tydlighet i vem som har tagit beslutet och majoriteten kan gärna gömma sig bakom det när kritiken kommer genom att säga att de ”inte var med och tog beslutet”.

    För ungefär en vecka sedan rapporterade TV4 Nyheterna att hemtjänsten i Umeå kommun har infört fasta schablontider vilket har lett till kraftigt minskad tid till insatser. I nyhetsinslaget berättade Kurt att han oväntat fått sin beviljade tid sänkt från 30 timmar till 19 timmar/vecka. Han hade inte heller fått något besked från kommunen om förändringen utan det var hemtjänstpersonalen som skulle ”arbeta snabbare” . En person med hemtjänst ska kunna förvänta sig samma service och kvalitet på insatserna trots att tiden minskats. Räcker inte tiden till så är det inte längre möjligt att begära mer tid som tidigare. I stället om personen behöver mer tid så ska utföraren planera sin tid så att mer tid kan tas av någon annan. Det kan vara av den tiden som en person har, men där hon eller han är inlagd på sjukhus eller att vissa insatser går fortare hos en annan person så det blir ”tid över” att nyttjas för den som har större behov.

    Det är inte Äldrenämndens ledamöter som har beslutat att förändra biståndsbesluten eller som har avgjort hur mycket tid en insats ska ta utan det är ett beslut som har tagits av förvaltningen. Förändringen började redan under våren utan att någon information gavs till varken politik, utförare eller de som berördes av besluten. Det skedde efter att man konstaterat att personer med extern hemtjänstutförare hade fler antal timmar beviljade jämfört med de som har kommunen som utförare. I slutändan är det kommunen som beslutar om bistånd och som beviljar tid, men enligt Myndighet hade man upptäckt att besluten såg mycket olika ut beroende på vem som tagit dem. En förändring menade man var nödvändig för att skapa mer rättssäkerhet (!) dvs genom att besluta lika för alla (?!).

    Myndighet talar om rättssäkerhet och likvärdighet, men för mig innebär rättssäkerhet att ge den enskilde det den har rätt till utifrån dennes specifika behov både i typ av insats och tidsåtgång. Det är en absolut förutsättning för en personcentrerad vård som vi säger att vi ska ha. Hur rättssäkert blir det när vi överlåter till utföraren att avgöra från vem tid ska tas när tiden inte räcker till? Genom att dra åt besluten ordentligt och göra lika för alla så blir det rättvist och de privata hemtjänstföretagen får mindre tid. För den cyniske och för den som vet att Socialdemokraterna vill avskaffa LOV är det lätt att inse att om något företag dukar under kan det vara en ren bonus. Snäva schablontider är en erkänd svältkur och metod för den som vill försämra villkoren för hemtjänstföretagen. Resultaten är också mycket tydliga när antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter att sjunka varje månad.

    I september ställde jag frågan i Äldrenämnden om det var så att kommunen har infört fasta schablontider utan att informera politiken. Jag var mycket frustrerad eftersom i ärende efter ärende fastnar vi i siffror och statistik. Det är medel före mål och hur når vi mål utan medel. Droppen den gången var uttalandet om att Umeå har 500 för många personer med hemtjänst i jämförelse med jämförbara kommuner. Detta betyder att färre ska ha hemtjänst samtidigt som alla ska bo hemma så länge som möjligt med hjälp av hemtjänst. Vi lägger ner vårdboenden och satsar på hemtjänst. Cynisk igen. Svaret till min fråga den gången från äldreomsorgsdirektören var ett icke-svar om praxis och att förvaltningen ska återkomma i frågan.

    Schabloner kan vara ett bra verktyg att utgå från, men idag är de alldeles för snävt tilltagna och inte anpassade för människor som är multisjuka och som kanske också har en kognitiv svikt. Personalen får springa snabbare när en insats kan vara så kort som 4,8 minuter. Hemtjänsttagare riskerar att kvaliteten på insatserna som de får blir sämre och vi riskerar att färre vill arbeta i hemtjänsten. Schablontiderna handlar inte om att ta vara på personalresurser som ordförande Carin Nilsson (S) säger i intervjun. Vore det så, ja då har vi verkligen ingen koll på varken arbetsmiljö eller personalvård. Det är dags att politiken tar ett ordentligt grepp i frågan och tydliggör vad som menas med kvalitet och vilken omsorg Umeå kommun ska erbjuda.

     

  • 40 miljoner -lögner som upprepas är fortfarande en lögn

    Tiden går fort och på lördag ”tappar” vi en timme när klockorna ska ställas fram. För egen del är känslan av brist på tid konstant återkommande vilket visar sig i att vissa uppgifter blivit liggande. Som att publicera nedanstående pressmeddelande som jag tillsammans med de övriga alliansledamöterna i Äldrenämnden skickade ut i torsdags efter sammanträdet. Det har gått snart en vecka, men orden är fortsatt aktuella. Det är ett misstänkliggörande och smutskastning av företag som pågår från Socialdemokraternas sida, sanningen blir sekundär när fakta utelämnas i utredningar eller intervjuer. När lögnen sedan upprepas tillräckligt ofta så är det något som görs i hoppet om att det ska tas som en sanning. En lögn som upprepas tillräckligt ofta är fortfarande en lögn.

     

    En ledamot uttryckte att enda anledningen till att hemtjänstföretagen startat upp är för att tjäna pengar och att de inte månar om de äldre. (!!) Jag har tidigare skrivit en del om de häpnadsväckande påståenden som socialdemokrater yttrat om hemtjänstföretag. För några handlar det kanske om ren okunskap, men när orimliga påståenden upprepas blir de slagträn i debatten och i värsta fall en sanning som etsar sig fast. Som detta med att den privata hemtjänsten kostar 40 miljoner mer än den kommunala. Denna lögn fortsätter ordförande Carin Nilsson att upprepa så snart som tillfälle ges och gjorde det även i talarstolen på måndagens fullmäktige. Var kommer siffran från? Jo från Äldrenämndens sammanträde i februari.

    • Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad? –
      Genomsnittligt antal timmar per brukare visar vid en sammanställning att det är 8,24 fler timmar/brukare inom de samlade LOV utförarna än inom Din kommunala hemtjänst. Mätning december år 2023 visar ett ackumulerat snitt med antal brukare om 972 st. och ersättning per timme i genomsnitt 402,32 kr. (Det betyder att i snitt har personer som valt en extern utförare ca 15 minuter mer/dag, men det är tid som har beviljats av kommunens handläggare och som bedömts vara något som brukaren behöver.)

     

    Sanningen är att 40 miljoner kr är kostnaden för att dessa personer har behov av mer hemtjänst, 15 minuter mer/dag på ett ungefär. Det som gör det hela mer intressant är att om situationen varit den omvända, dvs att personer med kommunal hemtjänst hade mer tid/dag så hade inte 40 miljoner kronor räckt till. Idag är det ingen som vet exakt hur mycket en kommunal hemtjänsttimme kostar eftersom kostnader för t ex lokaler ligger på Tekniska nämnden. Personalkostnaden i kommunen är högre och kraven är högre ställda med t ex heltid och alkolås i bilarna, arbetsskor är inköpta och lönebonus har också delats ut. Vilket för övrigt var helt ofinansierat. Sedan gick den kommunala hemtjänsten i underskott med dryga 20 miljoner under 2023.

    Hemtjänst är en frivillig insats och det är den som är i behov av hjälp som ansöker. En individuell bedömning görs vilket betyder att åldern är inte det som avgör om du får hemtjänst eller ej. Under senare år har Äldrenämnden arbetat efter Kvarboendeprincipen vilket betyder att hemtjänst är aktuell så länge som personen kan fortsätta att bo hemma. Inte förrän vårdbehovet blir större kan ett vårdboende bli aktuellt. Är det då konstigt att inte alla har lika många timmar?

    Det har gått närmare 15 månader sedan Socialdemokraterna beslutade att en revidering av avtalet skulle ske och planen var att det skulle vara klart denna månad. Under dessa månader har frågan om LOV varit i det närmaste död. Inga klagomål eller frågor till förvaltningen om hur relationen till externa företag är och ordförande har inte heller ifrågasatt timmarna trots att skillnaden funnits länge. En månad innan allt ska vara klart läggs uppdrag på uppdrag och helt plötsligt får vi höra hur dåligt vissa delar fungerat sedan flera år tillbaka. När jag ställde frågan varför det inte lyft det tidigare till nämnden så gavs inga svar. Inga lösningar till de problem som socialdemokrater eller tjänstepersoner uppfattat föreslås, istället kommer krav att skärpas och företagande blir allt svårare. När nuvarande förfrågningsunderlag antogs 2019 hade kommunen avtal med 18 utförare. Idag är de 8 och frågan är hur många som blir kvar i höst.

     

    Vill du läsa VKs rapportering från Äldrenämnden? Klicka här.

  • Hur hindrar vi möjliggörare?

    Imorgon sammanträder kommunfullmäktige och för ett par veckor sedan lämnade jag in nedanstående interpellation. Det är en högst aktuell fråga i kommunen och i äldrenämnden, men där det mesta beror på om det är internt eller externt utfört arbete. Ska utdrag från belastningsregister begäras för den som arbetar inom äldreomsorgen eller ska det endast vara för de som arbetar med barn och unga? Och är ett papper från ett register ett skydd mot välfärdskriminalitet? Självklart inte. I debatten får jag inte väcka nya frågor, men jag är övertygad om att det kommer att bli intressanta svar. Som vanligt går det att följa debatten på kommunens hemsida.

     

    Till

    Kommunstyrelsens ordförande
    Hans Lindberg (S)


    Bakgrundskontroller och belastningsregister

    För snart fyra år sedan antog kommunfullmäktige ett tilläggsuppdrag (2021:8) där kommunstyrelsen fick i uppdrag att tillsammans med nämnder och bolag undersöka risken för att skattemedel används på ett felaktigt sätt till exempel för att finansiera organiserad brottslighet. I uppdraget var också att ta fram förslag på åtgärder för att förebygga och förhindra detta.

    Uppdraget togs i full enighet och är lika aktuellt än i dag. Nyligen publicerade Dagens Samhälle en checklista från SKR med konkreta tips till de kommuner och regioner som vill sätta stopp för välfärdskriminalitet. Att medvetandegöra medarbetare och att identifiera problem och risker är punkterna som toppar listan tätt följt av ökad kontroll. Här handlar det inte endast om att kontrollera externa leverantörer och företag utan även genom bakgrundskontroller vid nyrekrytering. Här handlar det om att skydda den egna organisationen från infiltration av s k” möjliggörare”.

    Umeå kommun har idag ca 13 000 medarbetare och enligt säkerhetsenheten sker idag endast bristfällig bakgrundskontroll och i värsta fall ingen alls vid nyrekrytering. Före jul fick vi även veta att kommunen saknar rutiner med att registrera bevakningsdatum för de som har tidsbegränsade arbetstillstånd och som berörs av det nya försörjningskravet för personer från länder utanför EU/EES.

    Idag saknar flera branscher arbetskraft och det kan ses som en målkonflikt att rekrytera personal till en samhällsviktig funktion och att genomföra bakgrundskontroll. En bakgrundskontroll kan medföra risken att personen är olämplig för anställning.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • Säkerställer kommunen identitet på den person som anställs, dvs begärs ID handling vid anställning?
    • Planerar kommunen att införa bakgrundskontroller och/eller begära utdrag ur belastningsregister för andra personalgrupper än de som arbetar med barn och unga?
    • Hur säkerställer vi att Upphandlingsbyrån har rätt verktyg för att förhindra att inte organiserad brottslighet etablerar sig inom våra välfärdssystem?

    Veronica Kerr (KD)

  • Politiker som kränker och gränser som passeras

    I platsannonser för kommunal verksamhet brukar det emellanåt stå att läsa att erfarenhet av att arbeta i en politiskt styrd verksamhet är meriterande. För den som inte arbetat inom en politisk verksamhet kanske det låter konstigt eller märkvärdigt, men inom politikens väggar kan reglerna te sig annorlunda än för den som arbetar i en privat verksamhet. Det är politiken som sätter villkoren och beslutar och för den tjänsteperson som har lagt sin tid på utredningar där slutresultatet går emot den politiska majoriteten kan räkna med ifrågasättande. Ifrågasätta är en sak, men när politiken går till personangrepp och påstår att tjänstepersonen har undanhållit fakta ja då är gränsen passerad.

    Vid en snabb googling på politiker kränker tjänsteman så listas exemplen från hela Sverige. Lägg till arbetsmiljö och ytterligare exempel kommer fram. Vi behöver inte titta på andra kommuner eftersom vår egen kommun har haft ett par mycket uppmärksammade incidenter för snart elva år sedan och som jag också tidigare bloggat om. Min fundering är om definitionen av kränkning har förändrats sedan dess eller om toleransen för vad som uppfattas som kränkning eller personliga påhopp har ökat? Eller ökar toleransen för påhopp på andra om det är så att du egentligen håller med om det som sägs?

    Sammanträdet den 22 februari i Äldrenämnden lämnade spår och efteråt var det många av oss närvarande som undrade vad var det som hände? Årsbokslutet med patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse skulle redovisas och när så sker är alla verksamhetschefer på plats och tillgängliga för frågor. Istället för en vanlig nämnd, dominerades rummet av en stel och i vissa stunder stressad och forcerad stämning. Det började med punkten Information uppföljning hemtjänst, det blev en informationspunkt som kom att dominera resten av dagen. Tre chefer redovisade för de uppgifter som ordförande efterfrågat i sex stycken enkla power point bilder och förslaget till beslut var att godkänna informationen. Det går bra att redovisa siffror, men siffror kan värderas på olika sätt. Frågorna som ordförande Carin Nilsson ställde är fetade:

    Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad? –
    Genomsnittligt antal timmar per brukare visar vid en sammanställning att det är 8,24 fler timmar/brukare inom de samlade LOV utförarna än inom Din kommunala hemtjänst. Mätning december år 2023 visar ett ackumulerat snitt med antal brukare om 972 st. och ersättning per timme i genomsnitt 402,32 kr. (Det betyder att i snitt har personer som valt en extern utförare ca 15 minuter mer/dag, men det är tid som har beviljats av kommunens handläggare och som bedömts vara något som brukaren behöver.)

    Myndighetsutövningen synpunkter på avtalsuppföljelse ang. bl.a. rapport av förändringar, genomförandeplaner, ej utförda uppdrag, fakturering av ej utförda uppdrag
    Många synpunkter där bristen på korrekta genomförandeplaner lyftes som en brist. Den kommunala hemtjänsten kan dokumentera genomförandeplaner direkt i ledningssystemet Treserva och efter en längre satsning från kommunen på just dokumentationsombud och utbildningar har kommunen lyckats väl. Det har varit ett problem område för både intern och extern utförare, men här kvarstår vissa problem. Det var med viss förskräckelse som nämnden fick till sig att vid ett stickprov i november visade det sig att 50% av genomförandeplanerna inkom försent (mellan 3-7 månader)

    Avvikelser/varningar privata utförare

    Under 2023 har 28 st avtalsavvikelser rapporterats fördelade på 6 utförare, men inga varningar har utfärdats av Upphandlingsbyrån med anledning av dessa avvikelser.

    Detta informationsärende fick precis den effekt som ordförande önskade, ammunition till den sidan som konsekvent arbetat mot andra utförare än kommunens egna hemtjänst. När det sedan visar sig att INGA varningar utfärdats övergick det till insinuationer och påpekanden om att de tjänstepersoner som samordnar kontakterna med hemtjänstföretagen skulle medvetet dölja fakta. (!) Felaktiga påståenden om att privata hemtjänstföretag bara etablerar sig där det finns kunderlag tydde på att de flesta S ledamöterna saknar kunskap om nuvarande förfrågningsunderlag. Majoriteten av dem verkade dock vara redo att kasta ut företagen genom fönstret och helt ointresserade av att veta mer om hur det verkligen ser ut.

    Det är inte första gången som politiker saknar impulskontroll och yttrar tankar som de borde hålla för sig själv. Ibland har direktör påtalat det oacceptabla när gränser passeras, ibland ordförande. Men när ingen sa något och personangreppen tilläts fortsätta, trots att jag påtalat till ordförande att avbryta, röt jag ifrån. Det var en debatt på mycket låg nivå och där argumenten tryter kommer personangrepp och smutskastning och sakfrågan försvinner. Jag förväntar mig mer av politiker som har suttit i Äldrenämnden sedan starten 2014 och det är jag tydlig med. Äldrenämndens sammanträden är öppna för allmänheten, men denna gång var det bara kommunens egna tjänstepersoner på plats. Hade andra varit på plats hade det varit ett möte att skämmas över. Men om andra hade varit med hade det då spårat ur?

    Det är bra att frågor ställs, men jag förväntar mig mer av de svaren som gavs. Det är inte vad som står i powerpoint presentationen som är det viktigaste, utan det är vad som är utelämnat. Informationen att 50% av alla genomförandeplaner var försenade i november är oroväckande, men när jag frågade hur fördelningen såg ut bland företagen fick jag veta att stickprovet var gjort på ett företag. ETT enda företag! Inte ett ord nämndes om det utan istället fick alla företagen klä skott för angreppet.

    Den andra anklagelsen är kommunens uppgifter om att företagen får betalt för ej utförda insatser, men här framkom det av samordnare att trots att företag visat upp frånvarolistor så har debitering från kommunen skett till kund. Jag försvarar inte fel och fusk, men det finns inga bevis för att kommunen är felfri. Verksamheter som styrs av människor oavsett huvudman kommer alltid att behöva hantera den mänskliga faktorn. Jag beklagar att det finns ett ointresse från kommunen att upprätthålla goda relationer till företagen trots att flera företag vittnat om att de önskat mer kontakt eller kanske en förklaring när beslut varit svåra att förstå. Idag är det ca 2000 personer i Umeå som har hemtjänst och av dessa har ca 1000 personer valt annan utförare än kommunen. De är fortfarande Umebor och skattebetalare och ska förvänta sig att kommunen ska vara intresserad av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den.

    Det sista ärendet på dagordningen var Äldrenämndens årsbokslut och här blir det märkligt. Informationspunkten om uppföljning av hemtjänsten var ett beställningsjobb av ordförande och det var naivt att tro att informationen endast var menad för Äldrenämnden. Aldrig förr har ett enskilt informationsärende bifogats till ett årsbokslut efter votering och trots vädjan från tjänstemän om det olämpliga att det sker. Så blev det. Informationen är nu bifogad till årsbokslutet som går vidare till kommunstyrelsen och med tanke på att 50% (av vad) är lätt att misstolka anser jag inte att kommunstyrelsen får en korrekt bild av hur det ser ut.

    Vi från allianspartierna reserverade oss enligt nedan:

    Reservation.

    De ”fakta” som presenterades under en ny tillkommen informationspunkt på dagordningen och som nu biläggs årsbokslutet är både onyanserade och saknar konkreta svar på frågorna hur ofta de påtalade bristerna har uppstått eller hur många de är till antalet. Uppdraget från ordförande saknade helt en begäran om analys av i hur stor utsträckning avvikelserna beror på av nämnden beslutade exkluderingar som att de privata utförarna inte har tillgång till Treserva. Resultatet blir missvisande och för den oinsatte blir det lätt att tro att 28 avvikelser under ett år är många om man samtidigt inte känner till att under ett år handlar det om fler än 1000 brukare och åtta hemtjänstföretag. Dessutom utförs varje månad fler än 75 000 hemtjänsttimmar i Umeå kommun! I stället för att peka finger och smutskasta privata utförare bör Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna V och Mp vara mer intresserade av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den. För övrigt anser vi att bilagan inte hör hemma i årsbokslutet eftersom uppföljning av externa utförare sker i kvalitetsberättelsen och hanteras inte i årsbokslutet.

     

    Veronica Kerr vice ordförande KD
    Lotta Holmberg, M
    Åke Gustafsson, C
    Badro Laajab, L

    Historien fortsätter. Eftersom ordförande inte är nöjd så är det fullt möjligt att lägga fler utredningsuppdrag vilket också är gjort. För kom ihåg, i slutändan handlar det om som du ställer frågan får du svar och förstås, det beror på till vem du ställer frågan.