Kategori: Kommunfullmäktige

  • Bjälken i Socialdemokraternas ögon

    Det är ingenting nytt att opinionssiffrorna för Stefan Löfven och hans sittande regering är låga och fortsätter att sjunka. För de av oss som såg partiledardebatten i söndags är det rent av en självklarhet att förtroendet brister. Både för statsministern och hans vice statsminister Åsa Romson. Debatten var som den var och jag tänker inte dra upp fadäser, illa genomtänkta utspel eller otrevliga härskartekniker, det har ni säkert läst om tidigare i alla fall.

    Förtroendet för Stefan Löfven och regeringen har sjunkit, men när Löfven har fått frågan om vad förtroende bristen beror på säger han att det är Alliansens fel. Förtroendet sjunker eftersom de regerar med Alliansens budget vilket också Lennart Holmlund har påtalat. (Holmlund går alltid steget längre och säger att SVT är en del av Moderaternas svekkampanj eftersom journalister inte vet att S regerar med en Alliansbudget. Blogg fr. 11 maj.) Det ingen av dem, mig veterligen, lyfter upp är det faktum att nu när den S märkta regeringen presenterar sina budgetförslag i vår propositionen det är då sveket kommer fram. Vallöfte efter vallöfte sviks där exempelvis förändringen av ROT är ett av dem som fått stor uppmärksamhet eller förstås höjningen av bensinskatten. Argumentationen för att höja bensinskatten är att bensinen har inte varit så billig på så länge att det är nu helt OK att höja priset. Vi bilägare klarar det. Hmm.

    När Stefan Löfven och Magdalena Andersson gång på gång ertappas med att ljuga, är det då konstigt att förtroendet brister? Att skylla på att de just nu styr med en Alliansbudget och inte själv begripa att ljuga är ett steg mot brustet förtroende. Det är lättare att se flisan i sin nästas öga än bjälken i sitt eget,* bjälken i detta fall är svikna vallöften. Att inte tro att svikna vallöften leder till brustet förtroende det är att omyndigförklara oss medborgare. Jag hade inget förtroende för Socialdemokraterna innan valet, därför finns inte min röst med i de sämre opinionssiffrorna. I nästa vecka ska Socialdemokraterna i Umeå presentera sin budget och vänstermajoriteten i landstinget ska presentera sin. Med det svåra ekonomiska läget i landstinget (ingenting nytt) kommer det säkert att bli en tuff budget. Eftersom S varit i makten sedan 1979 är det tveksamt om vallöftessvek överhuvudtaget kommer upp. I Umeå kommun har S styrt länge, men är ovan vid röda siffror. Här blir frågan, är det någon som minns vilka löften S gick fram med i september?

    ***********************************************************************************************************************************************

    *Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. Luk. 6:41-42

  • Kommunfullmäktige och Region Västerbotten

    Kommunfullmäktige idag och för ovanlighetens skull har jag varken interpellation, enkel fråga eller motion, men det går nog bra ändå. Fullmäktige började med en interpellation från Arbetarpartiet om ”Hur kan dubbla led av politiker försvaras?” vilket handlade om Region Västerbotten och det icke existerande arbetet med att få till en stor region.

    Interpellationen lockade inte direkt till en större debatt, men självklart var jag uppe i talarstolen när Hans Lindberg skyllde på att det var den gamla regeringens fel att arbetet med en fyra läns lösning inte kommit igång. Detta trots att Socialdemokraterna är störst i länet, styr största kommunen och landstinget sedan mer än 30 talet år. Min uppfattning är att S har varit feg i frågan.

    Kristdemokraterna har varit engagerad i frågan om ett direktvalt fullmäktige under många år och har både interpellerat och motionerat om regionbildning och ett direktvalt förbundsfullmäktige därför var jag uppe i debatten. Jag refererade bland annat till denna debatt artikel som har ett par år på nacken. Publicerad i VK 2012-06-27 Arbetarpartiet ifrågasätter kostnader, men visst är det så att demokrati ska få kosta. Det som är hälsosamt för demokratin är att emellanåt se över kostnaderna för att verkligen se att pengar används på rätt sätt.

     

    Västerbotten behöver äkta regionbildning

    När Regionförbundet i Västerbotten bildades i januari 2008 var det en tillfällig lösning. Syftet var att inom en snar framtid nå en större äkta regionbildning i Norrland.

    Kristdemokraterna anser fortfarande att en storregion där de fyra nordligaste länen ska ingå är den bästa lösningen för framtiden. Nu blir det inte så. I stället står vi nu med en organisation vid sidan av landstinget med indirekt valda politiker.

    Detta är varken kostnadseffektivt eller demokratiskt. Vi tycker att varje västerbottning själv ska ha möjlighet att rösta fram eller bort de politiker som ska styra Region Västerbotten.

    Kristdemokraterna i regionfullmäktige föreslår därför att Region Västerbotten tar initiativ till att driva frågan om att i samverkan med länets kommuner och landstinget bilda ett äkta Region Västerbotten med direktvalt fullmäktige. Och det är bråttom. Frågan måste snarast beslutas om en regionbildning ska kunna ske före valet 2018.

    Landstinget och samtliga 15 kommuner som är medlemmar i Region Västerbotten måste alla vara överens om beslutet innan en ansökan kan lämnas till kammarkollegiet och regeringen. I Norrbottens läns landsting togs beslut i frågan redan den 12 april i år. Där ställde sig samtliga partier, förutom moderaterna, bakom en ansökan om att bilda egen region.

    Bakgrunden till ansökan är att lokala och regionala angelägenheter bäst hanteras av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till svars i politiska frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, målsättningar finns, prioriteringar görs och resurser fördelas.

    Att bilda en regionkommun med ansvar för den regionala utvecklingen är också ett naturligt steg för att stärka Västerbotten i den globala konkurrensen men också i konkurrensen gentemot andra regioner i Sverige.

    Den regionala utvecklingen blir mer effektiv och legitimiteten stärks då det förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun i Västerbotten flyttas också rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionen. Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas.

    Dags att förverkliga en äkta regionbildning i Västerbotten.

    Veronica Kerr
    vice ordförande i förbundsfullmäktige (KD)
    Maria Wiksten
    förbundsfullmäktigeledamot (KD)
    Birgitta Nordvall
    förbundsfullmäktigeledamot (KD)
    Anders Sellström
    distriktsordförande för KD Västerbotten
    Hans-Inge Smetana
    ombudsman för KD Västerbotten

  • Kompetensbrist och vänsterns konstiga argument

    Stor kompetensbrist råder hos kommunerna är rubriken i dagens VK. Det är allvarligt och jag vet inte hur många gånger frågan har lyfts i kommunfullmäktige hur vi ska rekrytera personal och när vi väl har rekryterat, hur får vi vår personal att vilja stanna i kommunen? För ett par år sedan satt jag i Byggnadsnämnden och där var det emellanåt långa handläggningstider på bygglov, till viss del beroende på att det var stor personalomsättning bland handläggarna och det tog tid innan erfarenhet byggts upp.

    Problemet på detta område uppmärksammades och lyftes upp, så högt som till KSAU som beslutade om en extra satsning på området. När byggandet står stilla i kommunen pga handläggningstider i kommunen är långa då hände något. Under mina år i socialnämnden som vice ordförande och nu som ledamot i Individ och familjenämnden har arbetsmiljö problem och svårigheter med att rekrytera kvalificerade och erfarna socialsekreterare alltid varit aktuellt. Jag upplever det som om frågan inte fått samma tyngd eftersom konsekvenserna av att ständigt behöva rekrytera ny personal inte varit lika tydlig för kommunledningen.

    Det är en sak att uppmärksamma företag, näringsliv och byggande, men en helt annan att uppmärksamma missbruk, misshandel, vårdnadstvister, hedersvåld och kriminalitet. Jag sätter självklart inte dessa områden mot varandra, men detta är frågor som våra fantastiska socionomer och socialsekreterare kommer i kontakt med och det krävs mycket av dem. Vi behöver dem och det är livsviktigt att vi får behålla dem i vår kommun.

    Från dagens artikel:

    Det är framför allt när det gäller socialt arbete som oron över att inte kunna tillsätta kvalificerad personal har ökat bland kommunerna, enligt barometern – från 48 procent 2012 till 83 procent 2015. Socialsekreterare är en av yrkesgrupperna som anges vara särskilt svår att tillsätta med önskad kompetens.

    – Utmaningarna för framtidens socialtjänst blir att hitta, främst erfarna, socialsekreterare. Redan nu märker vi att det är en kamp om duktig personal, säger Veronica Karlsson.

    Vid förra kommunfullmäktige debatterade vi en motion av Folkpartiet om studentmedarbetare i kommunen. Det var ett förslag som gick ut på att studenter skulle kunna arbeta på kommunen 10-15 timmar per vecka på en arbetsplats som har direkt anknytning till studierna. Studenterna skulle få viktig arbetslivserfarenhet, kontakter och ev möjligheter till fortsatt anställning när studierna var klara. Motionen ansågs besvarad, men Vänsterpartiet gick ut hårt och yrkade på avslag. De hade många argument, men det jag reagerade på mest var att de anser att det är bättre om studenter får studera på heltid utan att behöva arbeta eller att kan inte alla få ett sådant jobb ska ingen få det. Tveksamma kommentarer fanns också om att kommunen skulle bli lockade att utnyttja fattiga studenter och de vägrade att se längre hur kommunen kan ges en möjlighet att visa sig som en god och attraktiv arbetsgivare.

    Kommunen behöver välutbildade och erfarna personer som vill jobba i Umeå kommun. Har de inte erfarenhet så kan de få erfarenheten i kommunen. Från socialtjänstens sida har det funnits önskemål om att bättre påverka socionom utbildningen på universitetet för att bättre förbereda de nyutexaminerade socionomerna. Här skulle det finnas möjligheter. Jag ser en ”win-win” situation, men det är klart jag ser ju annorlunda på saker och ting än vad en vänsterpartist gör. Det gör tydligen även Lennart Holmlund i sin blogg idag. Det är sant man behöver inte bete sig illa åt bara för att man har olika uppfattningar eller rättare sagt man ska inte bete sig illa åt.

     

  • Från dagens fullmäktige

    Det blev ett långt fullmäktige idag, men ändå inte lika långt som jag först hade befarat. Jag vill komma med en rättelse till mitt tidigare blogg inlägg, det var nio enkla frågor och ingenting annat. Fördelarna med enkla frågor är att det är dagsaktuella ämnen och de ska besvaras under fullmäktige, interpellationerna däremot kan ibland ta flera månader innan de besvaras om det är riktigt illa.

    Den enkla frågan som jag ställde till Hans Lindberg är känslig, det har jag märkt tydligt när jag har talat med andra. Det märktes också i fullmäktige när Lindberg sa bestämt att han inte skulle kommentera det enskilda fallet samtidigt som han läste upp informationen som IT lagt ut på hemsidan. För är det något som kommunen har gjort så är det precis det, kommenterat det enskilda fallet. En FAQ kolumn som uppdateras regelbundet, ibland läggs information till, ibland tas den bort. Här kan jag bara förlita mig på de personer som berättat att de har sett förändringarna.

    Egentligen kan jag nog inte kommentera debatten speciellt mycket, men det jag ville lyfta och betona är att allt får konsekvenser. Det finns inga vinnare i detta. Ett brott har begåtts, en kommuns IT system har kränkts och det är allvarliga saker. Men ärligt talat hur hanterar kommunen det? Dataintrång är allvarligt, men det verkar vara mer. Det har blivit konsekvenser för eleven och Umeå kommuns IT rykte är skamfilat. Medborgare tar kontakt med politiker för att varna och upplysa, men politikern gör inget? Här måste kommunen se över sina rutiner.

    Är inte Umeå kommun intresserad av tips på förbättringar när det gäller IT-säkerhet?

    Personen var tidigare dömd för ett intrång i Umeå kommuns IT-miljö. Det fanns därför ingen tillit till personen när han kontaktade kommunen. Det som nådde IT-funktionen var enbart uppgifter om ospecifika ”säkerhetsbrister” som inte gick att ta fasta på. Detta är från kommunens hemsida och meningen berör mig starkt. En tidigare dömd person kan man inte lita på? Vad är det för syn?

    Här kan du se klippet från dagens kommunfullmäktige och med detta låter jag frågan vila. Jag ville ha svar och jag fick…ja se och bedöm själv.

     

    http://bambuser.com/v/5390435

  • Rättssäkert IT system?

    Imorgon är det kommunfullmäktige och det var väldigt länge sedan vi hade en så lång dagordning till fullmäktige. Själv har jag en interpellation till Individ och Familjeomsorgsnämndens ordförande Andreas Lundgren som vi inte hann diskutera förra månaden, men jag har också lämnat in en enkel fråga ställd till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. För de som läser VK har kanske sett den i tidningen, men här kommer den i sin helhet:

    Enkel fråga till Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S)

    En 16 årig gymnasieelev anklagas av Umeå kommun för skadegörelse av kommunens IT system och avkrävs nu närmare en halv miljon kronor i skadestånd. Eleven var enligt uppgift i kontakt med tekniska nämnden för att påtala de stora säkerhetsbristerna, men när ingenting sedan hände tog han nästa steg och visade på riktigt hur osäkert vårt datasystem är.

    Det är fullständigt klart att ett brott har begåtts vilket han också har erkänt sig skyldig till, men det både allmänhet och IT bransch, nu ställer sig frågande till är skadeståndets belopp. Det kan ändå inte vara menat att en 16 årig ”visselblåsare” som påtalat brister för kommunen ska själv bekosta de nödvändiga åtgärder som kommunen måste ta.

    • Anser du att det är rimligt att en elev som påtalat kommunens svagheter i IT systemet ska betala kommunens kostnader på en halv miljon för att åtgärda bristerna?

       

    • Är Umeå kommuns IT system idag rättssäkert?

     

    Veronica Kerr                                        

    Kristdemokraterna

    *********************************************************************************

    Det är många som har lämnat in enkla frågor, 11 stycken till antalet vilket är mycket ovanligt. Själv känner jag mycket starkt för min enkla fråga och jag är varken nöjd med den information som jag har fått eller när jag har mötts av attityden att ”aldrig har en kriminell fått så mycket uppmärksamhet” när det är kommunen jag vill syna. T ex är det mindre än ett år sedan kommunfullmäktige beslutade att införa socialrådgivning på nätet när vår allians motion bifölls, för att det ska fungera måste vi ha ett rättssäkert IT system. Det finns mer att säga, men jag väntar till i morgon. Här kan du läsa mer om kommunfullmäktige och även hitta handlingar.

    http://umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/arkiv/artiklarkommun/foljkommunfullmaktigessammantrade.5.4429379114c00ab57da4ff11.html

     

     

  • Om förra måndagen och alkohol i tidig ålder..

    Måndag morgon, och andra dagen på en ny månad. Känns bra att vi har klarat av januari och tar stora kliv mot våren. Jag är ingen vintermänniska och jag vill bara ha snö i små mängder. Detta betyder att jag inte heller är någon skidåkare. När jag var liten och gick i skidskola ringde läraren hem till mina föräldrar och sa att det kanske var en bra ide att jag inte fortsatte. Detta kan ha präglat mitt framtida skidintresse..

    Måndag för en vecka sedan hade vi kommunfullmäktige och på det fullmäktige sammanträdet hade Kristdemokraterna två motioner. En av dem var Alkoholfri klass. Detta är ett koncept som går ut på att skolklasser utmanar varandra att inte börja dricka alkohol när man går i klasserna 6-9. Konceptet kan vidareutvecklas i samarbete med landstinget och det är inspirerat av Tobaksfri duo som började i Västerbotten 1993.

    Debatten i korthet, Allianspartierna stödde motionen, Socialdemokraterna ansåg den besvarad, Vänstern, och Feministiskt Initiativ ville avslå egentligen men anslöt sig till Socialdemokraterna. De absolut mest märkliga argumenten mot motionen kom just från vänsterhåll. Fi menade att motionen saknade normkritiskt perspektiv, var ytlig och att det inte var något som ungdomar skulle nappa på.

    Vänstern menade att det var fel med motionen mot de unga som lever med missbrukande föräldrar och att vi inte kan lägga på dem detta. Ett obegripligt argument. Om man tänker på detta sätt så är det många saker som inte skolan kan göra mot elever eller lägga på dem. I mina barns skola har de läsutmaningar. Klasser utmanar varandra att läsa många böcker. Den klass som vinner får fika. En svårare utmaning för elever med lässvårigheter eller som inte får hjälp hemma. Kanske är det så att barn till akademiker får en orättvis fördel?

    Träna mera. Vår motion i fullmäktige om mer idrott i skolan vann gehör, men alla barn har inte de fysiska förutsättningarna. Orättvist för de barn som inte har föräldrar som idrottar med dem på fritiden och där intresset är minimalt. Jag förlorade intresset för skidåkning när jag gick i skolan och jag har inte försökt att hitta det igen. Men bara för att jag är ointresserad eller okunnig så skulle det aldrig falla mig in att säga att det är fel att mina barn ska åka skidor i skolan.

    Argumentet från vänsterkanten håller inte, men det var glädjande i alla fall att S var mer positiva till motionen. För en sak är säker, det kan inte finnas en enda förälder som vill att barnen börjar dricka alkohol när de är 12-16 år.

  • Vad är jämställd talartid?

    Få kvinnor tar plats i fullmäktiges talarstol, det är rubriken på VKs artikel om att endast 13 % av talartiden utgjordes av kvinnor på novemberfullmäktige. Jag fick själv frågan om hur kvinnor ska lockas till att ta plats i talarstolen, men inte allt jag sa framkom i artikeln. Mätningen av talartiden skapar betydligt fler frågor och att bara säga ”att männen måste backa och låta fler kvinnor ta plats” (Fi) är att göra det enkelt.

    Idag är tio partier representerade i Umeås kommunfullmäktige. Sju av tio gruppledare är män och det är precis som Carin Nilsson säger att det är gruppledarna som i de flesta fall företräder frågorna. När mätningen gjordes var det valfullmäktige med formella val till nämnder och styrelser. Motioner som inlämnats många månader var uppe till beslut och med ett nytt fullmäktige och nya partier kanske engagemanget inte fanns för frågorna. I december fullmäktige var procentsatsen 38% för kvinnor. Nämnder och styrelser hade sammanträtt vilket gör att den politiska plattformen för nya ledamöter i fullmäktige var större och dagsaktuella frågor var på föredragningslistan.

    Jag är missnöjd med hur man framställer resultatet som två enskilda ledamöter initierade i november. Det finns fler frågor som behöver svar, t ex var det 30 män som var uppe i talarstolen eller var det sju män som gick upp gång på gång? Jag tror inte på att tysta männen, men det är klart att vissa av dem tar mer plats än andra. Jag undrar mer över de ledamöter som aldrig går upp i talarstolen, som aldrig interpellerar eller motionerar. Hur ser de på sitt uppdrag som förtroendevald? Med 65 ledamöter kanske vi ska vara glada för att inte alla talar varje gång, fullmäktige kommer då att bli betydligt längre än idag. Men att begränsa talartid för att tysta ledamöter är inget alternativ.

    För övrigt var jag inte med på fullmäktigemötet i november, hade jag varit så vet jag att procentsatsen sett annorlunda ut. Om detta är en viktig fråga för de enskilda ledamöterna Christer Lindvall (s) och Ulrika Edman (v) hoppas jag att de återkommer med ytterligare mätningar där svaren på mina frågor kommer fram. T ex hur ser det ut i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet? Statistik är ett verktyg som kan visa olika sanningar beroende på vem som använder det. Men det är väl ingen nyhet?

  • I väntan på ambulans..

    I mitten av oktober lämnade jag in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om när kan Umeå kommun teckna avtal med landstinget om IVPA? Jag har skrivit om interpellationen tidigare och jag fick även svar av dåvarande ordförande i Tekniska nämnden, Lasse Jakobsson (v).

    Jag och Lasse var i det stora hela överens om att det är en viktig fråga för våra medborgare och att det är helt klart samhällsekonomiskt en vinst. Det är dock landstinget som beslutar om vem eller vilka man vill ingå avtal med. ”I väntan på ambulans” innebär att räddningstjänsten larmas ut och kan därmed vara först på plats innan ambulans.

    Min interpellation väckte inte stor uppmärksamhet och den fick inga reaktioner av varken övriga politiker eller av media när den behandlades. En viktig fråga i tysthet, därför var det glädjande att Västerbottens radion lyfte ämnet och vem ska betala? Och varför? Jag och landstingsrådet Karin Lundström (per telefon) samtalade om behovet av IVPA och inte vet jag om radio lyssnarna blev mycket klokare. Det fastnar i att landstinget inte har pengar och det i sig var kanske ingen nyhet, samhällsnyttan togs inte upp.

    I tidigare inlägg lovade jag dela med mig av svaret till interpellationen, men det glömdes bort. Här kommer utdrag från kommunfullmäktiges protokoll.

    ***************************************************************************************”

    Umeå kommun Protokollsutdrag

    Kommunfullmäktige 2014-10-27

     

    § 139

    Diarienr: KS-2014/01001

     

    Interpellation – När kommer avtal om IVPA skrivas?

     

    Beslut

    Efter ytterligare inlägg av Veronica Kerr och Lasse Jacobson beslutar

    kommunfullmäktige

    Att avsluta överläggningen om interpellationen.

     

    Ärendebeskrivning

    Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Veronica Kerr (KD) följande

    skriftliga interpellation till kommunstyrelsens ordförande:

    Inom kommunen finns en heltidskår i Umeå tätort samt fem deltidskårer

    med placering i Hörnefors, Holmsund, Sävar, Tavelsjö samt Botsmark. I

    kommundelarna har brandmännen i beredskap vanligtvis ett ordinarie jobb

    hos en annan arbetsgivare och vid larm ska de vara på brandstationen inom

    4-8 minuter.

    Kommunen har ett avtal med Västerbottens landsting om IVPA (i väntan

    på ambulans) i Botsmark. Om SOS Alarm bedömer att räddningstjänsten

    tar sig snabbare till en nödställd med livshotande symtom än

    ambulanssjukvården larmas denna resurs parallellt. Ett liknande avtal finns

    för centrala Umeå när det gäller hjärtstopp, andningsstillestånd och

    medvetslöshet.

    I väntan på ambulans kan för ändamålet utbildad personal i det lokala

    brandförsvaret ge syrgas och ha en lugnande effekt. Om det värsta skulle

    inträffa – medvetslöshet genom hjärtstillestånd – kan personalen inleda

    hjärt- och lungräddning. Det här är insatser som räddar liv. Trots det har

    kommunen och landstinget inte slutit avtal om IVPA som omfattar alla

    kommundelar.

    Situationen har gjort att SOS i en del fall har tvingats kontakta

    ambulanssjukvården och sjöräddningen även om räddningstjänsten skulle

    ha kunnat vara på plats först. I andra fall har SOS Alarm trots avsaknaden

    av avtal om IVPA valt att larma räddningstjänsten.

     

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • Varför saknas det avtal om IVPA för en stor del av kommunen – trots att det kan kosta liv?
    • Vad gör kommunen för att ett avtal om IVPA som täcker hela kommunen ska undertecknas, och när kommer ett sådant avtal undertecknas?

     

    Kommunstyrelsens ordförande har överlämnat besvarandet till tekniska nämndens ordförande Lasse Jacobson (V) som lämnar följande

    skriftliga svar:

     

    Varför har det inte tecknats fler avtal än de som finns i Umeå och Västerbotten

    för närvarande?

    Den frågan bör egentligen landstinget svara på eftersom det är landstinget

    som beslutar om med vem de tecknar avtal om IVPA.

    Att teckna avtal med landstinget om IVPA-verksamhet är något som

    brandcheferna i Västerbottens kommuner har förklarat att det finns intresse

    för. Det är dock landstinget som bestämmer i slutändan om vilka platser de

    anser sig ha behov av.

    Historiskt sett har landstinget varit kallsinnig till detta och har framfört att

    de har den ambulanstäckning tillsammans med helikoptern i Lycksele som

    tillräcklig.

    Nya chefer inom landstinget har sett annorlunda på detta behov och därför

    har avtal tecknats med några kommuner och det fanns också planer på att

    göra det med flera kommuner än vad som faktiskt skett. Men tyvärr tog

    detta slut, antagligen p.g.a. att de räknade på den ökande kostnaden för

    landstinget.

     

    Varför måste det då tecknas avtal?

    Det är inte på affärsmässiga grunder utan det beror på att sjukvård är

    landstingets uppgift vilket de skall planera för att den bedrivs effektivt och

    bekosta.

    I kommunallagen anges:

    Undantag från kravet på kommunal anknytning

    2 § Det krav på anknytning till kommunens eller landstingets område eller

    dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) gäller

    inte vid tillämpning av följande bestämmelser i denna lag:

    – 3 kap. 2 § om sjuktransporter,

    I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter utvecklas det:

    Kommuner får ingå avtal med landsting om att utföra sådana transporter

    som avses i 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Kommuner får även

    ingå avtal med landsting om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana

    transporter.

    Hälso- och sjukvårdslagen

    6 § Landstinget svarar för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig

    organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer

    vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är

    särskilt inrättade för ändamålet. Lag (1992:567).

    Om avtal enligt ovan ingås så innebär det också att när brandkår utför sk

    IVPA-uppdrag så bedrivs det sjukvård på landstingets uppdrag och att tex

    patientförsäkringen gäller för de behandlade patienterna.

    Om inte avtal finns så får inte SOS Alarm larma ut kommunala brandkårer

    på sjukvårdslarm som erfordrar att det bedrivs sjukvård.

     

    Men varför har inte landstinget tecknat fler avtal än de som finns i Västerbotten för närvarande?

    Det beror nog på kostnadsfördelningen mellan landsting och kommun.

    Som jag tidigare skrivit så startades det upp verksamhet i Västerbotten i

    några kommuner där kommunerna skulle ingå avtal med landstinget och

    där landstinget skulle ersätta kommunerna för de kostnader som

    kommunerna fick för att bedriva IVPA-verksamhet.

    Tyvärr så gick det i stå eftersom landstingets syn på kostnader inte

    överensstämmer med de kostnader som kommunerna fick.

    Landstinget erbjöd sig att svara för instruktörskostnaderna för att utbilda

    personalen och att tillhandahålla teknisk utrustning (bl.a

    hjärtdefibrillatorer).

    Men de kostnader som kommunerna har är egna personalkostnader under

    utbildningen vilket kan variera med 15-25 personer vid varje brandkår medan

    landstinget bär kostnaden för en person som instruktör. Vidare så innebär

    det att kommunerna bär alla löpande personalkostnader under utryckningar

    och återkommande övningar och fortbildning, kläder och annan

    personlig utrustning för personalen.

     

    Vad kostar det kommunerna att bedriva IVPA-verksamhet?

    Chefen för Brand och Säkerhet i Umeå, Lars Tapani, och räddningschefen

    i Vännäs kommun har sett på detta och skattat kostnaden till ca 2500

    kr/utryckning. Då har man ändå inte räknat med kostnaden som vi har för

    att ha 2 personer i beredskap dygnet runt, året om vilket uppgår till 5-600

    kkr/år.

    I Umeå har vi för Botsmarks del ca 20 utryckningar/år för IVPA. Den

    kostnaden är en extrakostnad som jag inte har anslag för i budget men när

    vi skrev avtalen var avsikten att vi skulle få kostnadstäckning.

     

    Kan kommunerna genomföra IVPA?

    Numera har varje brandkår i länet själva anskaffat hjärtstartare och utbildat

    personal för egen del. Personal har även delegation för att administrera

    syrgas på olycksplats. Personalen genomför kunskapsprov varje år för att

    behålla syrgasdelegation och kostnader för syrgaskompetensen hos

     

    personalen svarar kommunerna för idag. Anledningen är att brandkårerna

     

    historiskt sett har administrerat syrgas på olycksplats men när syrgas

     

    började klassificeras som läkemedel erfordras det delegation från läkare.

     

     

    Är det samhällsekonomiskt att bedriva IVPA ?

     

    Tveklöst Ja, det menar alla brandchefer i länet enligt de uppgifter jag fått .

     

    Vår uppfattning är att detta borde genomföras av brandkårerna men då

     

    måste man få ekonomiska medel för detta, antingen att landstinget ersätter

     

    oss eller att anslagen ökar för att leverera denna tjänst åt landstinget för

     

    medborgarnas bästa.

     

    Lars Tapani har vid ett antal tillfällen informerat politiken om dilemmat

    med IVPA och vem som enligt hans mening bär kostnadsansvaret.

    Detta med kostnadsansvaret har bl.a. tagits i tidigare LaKo-gruppen samt i

    Region Västerbottens primärkommunala delegation samt kort informerats

    om till TN i Umeå.

    Brandchefen kan inte heller som verksamhetschef ta på sig nya uppdrag

    som vi inte är ägare till och som inte är finansierade.

    Varför är det av intresse att se på hela Västerbotten och inte enbart Umeå?

    Det visar på landstingets inställning att de inte vill betala för denna

    verksamhet som de har ansvar för och det verkar som de vill vältra över

    kostnaden på kommunerna.

    Ironiskt nog så pågår det nu en form av IVPA i länet där deltagande

    kommuner får ersättning med 2000kr/utryckning. Detta sker i ett projekt

    som startade i oktober och som pågår 3 mån till årsskiftet 2014/15

    Det är ett projekt, där särskilda projektmedel erhållits från socialstyrelsen,

    som benämns Akutsjukvård i extrem glesbygd. Umeå deltar dock inte i

    detta projekt eftersom vi inte ingår som extrem glesbygd generellt men det

    skulle kunna vara aktuellt för Botsmark men där har vi redan obetald

    IVPA-verksamhet.

     

     

     

  • Inga julklappar till dig

    ..det är vad en vänsterpartist sa till mig från talarstolen idag på fullmäktige. Hen ansåg att jag var glömsk och talade osanning när jag talade om hur beslut fattats tidigare i kommunfullmäktige.

    Jag förväntar mig inga julklappar från vänsterpartiet, men när verkligheten inte stämmer överens med bilden vänstern vill måla upp då har jag ett ansvar att ge en annan bild. Anklagelsen kom under interpellationsdebatten om vad som hänt med de 25 miljoner som skulle gå till projekt inom äldreomsorgen. Dessa medel avsattes från de AFA medel som kommunen fick återbetalade 2013, ca 100 miljoner kronor.

    När dessa pengar fördelades var Kristdemokraterna tydliga med att vi ville att pengarna skulle gå tillbaka till de verksamheter som betalat in försäkringspremierna. http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2013/04/30/torftig-nyhetsrapportering/ Vårt alternativ hade gett betydligt mer pengar till äldreomsorgen än de 25 miljoner som fullmäktige beslutat om.

    Vänsterpartiet har INTE ensamrätt på att värna om äldreomsorgen, det ansvaret har alla partier som sitter i Äldrenämnden. Här finns lite mer om tidigare beslut http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2014/04/10/detaljstyrning-forsenar/

    Nu var jag inte den enda politikern som fick en släng av sleven av vänstern med orden att inga julklappar var att vänta. Även kommunstyrelseordförande Hans Lindberg fick höra det samma, men det var i ett helt annat ärende, debatten om vad Umeå gör för de romska tiggarna.

  • Företagare är samhällsbärare!

    Idag har jag varit ute med Näringslivsutskottet och besökt företag, 1646 Studios och Mäklarcity, vilket jag älskar att göra. Det är precis som signaturen Erik kommenterat på mitt förra inlägg, företagarna är samhällsbärarna och de som gör skillnad på arbetsmarknaden! Från vänsterhåll (inte alla, men från alldeles för många) kommer osaklig kritik, lite uppskattning och om det gäller företagare i fel bransch får de inte göra vinst. Bristande kunskaper eller socialistisk logik?

    **************************

    Erik
    22 oktober, 2014 kl 18:57
    Kollade snabbt igenom personerna i nya fullmäktige. Var är samhällsbärarna? De som ska göra skillnad på arbetsmarknaden! De som de flesta politiker, utom vänstern, vurmar för. Vilken yrkesgrupp tänker jag på?

    Redigera
    Svara

    Veronica Kerr (inläggsförfattare)
    23 oktober, 2014 kl 08:14
    Jag tänker på företagare, de som skapar arbetstillfällen och skapar välfärd!

    Redigera
    Svara

    Erik
    23 oktober, 2014 kl 10:27
    Javisst är det företagarna jag tänker på. Nu består ju fullmäktige av socionomer, lärare, studerande, någon som kallar sig tjänsteman. Förvisso finns två företagare men vad jag kan se har de inga anställda och då är det ju inte riktigt på riktigt. Jag hoppas dock att många ledamöter vill tänka som en företagare i de beslut som fattas.

    **********************************************

    Medan vi var på företagsbesök presenterade regeringen sin budget och Spiric ledde en presskonferens där hon presenterade den nya oppositionen i Umeå politiken. Tre kvinnor, tre partier, men tydligen fullständigt överens om allt. Kan det verkligen stämma? Jag har inte läst alla detaljer i budgeten, men det jag har hört gjorde mig ledsen. Det finns mycket att ifrågasätta när det gäller den socialistiska politiken och det verkar som om jag kommer att få många tillfällen att återkomma till den. Från gårdagens rapportering om Norrbotniabanan har jag lärt mig att det är visst helt OK att lova något kommer att ske utan att behöva säga när eller överhuvudtaget behöva avsätta pengar till finansiering är ett konkret löfte enligt vänstern.