Kategori: Kommunfullmäktige

  • Ensamkommande barn är våra barn-människovärde före ekonomi

    I måndags behandlades till slut min interpellation om psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och unga även om det var med en hårsmån den hanns med. VK har skrivit om den och Andreas Lundgren har även skrivit en del om det på sin blogg Jag vet att en interpellation inte kan förändra något, men för mig var det oerhört viktigt att medvetandegöra för fler vad det är som händer ute på boenden för den ensamkommande unga som har flytt från krig och elände. Där glädje och hopp över att ha kommit till ett tryggt land numera byts ut mot förtvivlan för den ovisshet de känner om de får stanna eller inte. Har de tillräckligt starka skäl för att stanna kvar eller ska de utvisas till ett land där de kanske aldrig tidigare bott?

    Strax före jul var jag och Birgitta Nordvall, gruppledare för Kristdemokraterna i landstinget ute på verksamhetsbesök på ett HVB hem för EKB (ensamkommande barn) bland annat för att höra mer om erfarenheter när det gäller drogproblematik eftersom vi hade tagit del av rapporter som visat att droganvändning ökat. I många fall handlar det om självmedicinering, men eftersom det inte finns enligt uppgift någon fungerande avgiftning för barn under 18 år så blir det personalen på hemmen som får mer ansvar. Den ungdom som försöker ta sitt liv får inte hjälp på landstinget utan har blivit hemskickad och personalen får bli övervakare så att inget händer. Verksamhetsbesöket följdes upp med fler besök och kontakter med både landsting, polis och öppenvård innan både jag och Birgitta agerade med interpellationer på våra båda arenor.

    Det är lätt att glömma, men 2015 var verkligen ett anmärkningsvärt år med stora flyktingströmmar. En del refererar det till apokalyptiska mått och det är starka ord. Sedan plötsligt kommer nästan inga alls till Sverige i och med att starkare krav ställts. Utan att gå in på lagstiftningen så måste vi komma ihåg de som har kommit och att det är människor bakom talen. När staten minskade anslagen till kommunerna så har kommunerna istället börjat att ”ta hem” ungdomar till den kommun de först blev anvisad till.  Dvs de låter inte ungdomarna att fortsätta bo där de har fått plats och börjat rota sig. Det blir billigare så. Billigare för en kommun kan vara kostsamt för ett barn och otryggheten kommer tillbaka. Om detta läser vi i dagens  VK . Nordmaling hämtade hem pojkar från Sorsele för att inte längre behöva betala Sorsele kommun och pojkarna fick inte ens säga hejdå till lärare och skolkamrater för fort skulle det gå. Konflikten mellan kommunens budget och vad som är bäst för den enskilde blir mycket stor och jag är övertygad om att exemplen är många. Även Umeå kommun har hämtat hem ensamkommande som har bott i andra kommuner under lång tid för att sänka kostnaderna. Behovet av platser minskar inte, men i väntan på uppehållstillstånd behandlar myndigheter dessa människor i vissa fall som brickor på en spelplan där ekonomin går före människovärde. Ett kortsiktigt feltänk och jag känner oro.

     

     

  • Späckad dagordning

    Dagen innan kommunfullmäktige och en snabb blick på dagordningen får mig att konstatera att det blir nog en lång dag. Ytterst tveksamt om vi hinner med alla interpellationer och antalet enkla frågor har ökat avsevärt eftersom vi inte heller hann med frågorna vid förra fullmäktige. Konsekvensen blir att frågorna blir inaktuella och svaren därmed totalt ointressanta.

    Det är stor skillnad på landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige när det gäller interpellationer och motioner. I landstinget är interpellationer prioriterade och debattlustan och engagemanget stort. Motioner däremot kan klubbas på mindre än tio minuter, medan det i kommunfullmäktige kan ta flera timmar för en enda. Talartiden är begränsad, men antalet tillfällen du kan gå upp är det inte. Vilket betyder att samma person kan gå upp fem gånger i samma ärende för att yrka bifall till sin egen motion. Detta leder till att dagordningen inte hinns med.

    Till morgondagens fullmäktige har jag en interpellation och en enkel fråga. Frågan skickade jag in i slutet av januari och får jag inte svaret till min fråga imorgon ska jag leta upp svaret på annat vis. Så här lyder den:

     

     

     

    Till Personalutskottets ordförande Christer Lindvall (s)

     

    Vaccinationer för kommunanställda

    Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen fortsätter att stiga och i årsbokslutet för Äldrenämnden visade sjukfrånvaron 9 % på vård och omsorgsboenden. Generellt för Umeå kommun så ökar sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa, men inte inom äldreomsorgen där det fortfarande är jämnt mellan psykisk ohälsa och fysisk ohälsa.

    December månad var för övrigt en sjuk månad med både vinterkräksjuka och influensa som slog till med full kraft betydligt tidigare än förväntat. Förutom att sjukfrånvaron ökade har vikariesituationen varit ytterst besvärlig för flera vårdboenden och på sjukhusen. För en del har även dessa sjukdomar orsakat en tidigare död.

    En del arbetsgivare erbjuder anställda möjligheten eller rättare sagt uppmanar sina anställda till att vaccinera sig mot influensa och står även för den kostnaden. Inte för att de tillhör riskgrupper utan för att de arbetar nära människor som riskerar så mycket mer om de blir sjuka som inom äldreomsorgen. Det är förutom ett stort obehag att bli sjuk mycket kostsamt för arbetsgivaren om personalen blir borta länge.

     

    Med anledning a v detta ställer jag följande enkla fråga: 

    • Erbjuder Umeå kommun subventionerade influensa vaccinationer för alla anställda och iså fall är det ett erbjudande som många använder sig av?

     

    Veronica Kerr

    Kristdemokraterna

     

     

  • Självmord bland äldre

    För ganska exakt ett år sedan skrev jag här på bloggen om vår motion om nollvision mot självmord för alla http://blogg.vk.se/veronica-kerr-kd-politiker/2016/01/12/nollvision/ Jag ville uppmärksamma att självmord är vanligare bland äldre än yngre och att Äldrenämnden skulle ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av riskerna för självmord bland brukare av hemtjänst och boende i vård och omsorgsboenden. Det är ingen hemlighet att jag emellanåt känner stor oro för de människor som önskar plats på äldreboende, men endast hänvisas till hemtjänst. Ensamhet bryter ner människor.

    Motionen ansågs besvarad i fullmäktige i september, men det var en givande debatt där jag tror att många fick upp ögonen för psykisk ohälsa hos just äldre. Det är just detta med att få andra att öppna ögonen för problem eller situationer som gör att jag inte ger upp med det politiska arbetet.

    Tidigare Idag på väg till stan lyssnade jag på radion och blev mycket glatt överraskad över nyheten att man insett att det saknas forskning och kunskap om självmord bland äldre och att något måste göras. Ett större forskningsprojekt startar nu upp på Göteborgs universitet som ska granska bland annat skillnader mellan män och kvinnors självmordsbeteende bland äldre.

    ”Trots att äldre är en växande åldersgrupp med högre risk för självmord än yngre, finns det väldigt lite forskning om äldres självmordsbeteende, både i Sverige och internationellt, säger Margda Waern, professor i allmän psykiatri vid Göteborgs Universitet, med särskild inriktning mot suicidforskning.”

    Jag vet att motionen var rätt och jag har inte släppt frågan. Jag är också glad för att ett större forskningsprojekt som detta ska också leda till ett utbildningspaket för vårdpersonal. Det är min förhoppning att det även kommer Umeå kommuns vårdpersonal till del. http://t.sr.se/2iYF3Xf

     

  • Ifrågasatt utbildning

    Meddelarfrihet är något som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet brukar ta upp när nya upphandlingsunderlag ska tas fram. De menar att de vet nog hur det är i privata företag där de anställda trycks ner med munkavle och varken vågar eller får kritisera anställningsförhållanden. Detta tas inte upp lika ofta som förr, men å andra sidan är det inte mycket längre inom vård och omsorg som upphandlas längre.

    Självklart ska anställda, oavsett utförare, ha rätten till meddelarfrihet och inte känna som om de är belagda med munkavle. Det är dock en skillnad i att kritisera chef och ledning öppet i media, sociala som ”gammelmedia”, eller göra det internt med en förhoppning om att skapa förändring. Kritik kan såra och vi vet att 140 tecken på Twitter inte ger en fullständig bild, en statusuppdatering på Facebook som ett begränsat antal människor kan se gör oftast det inte heller, men spridningen kan bli stor! Visst kan det vara bra att vara medveten och försiktig, inte för ”chefens skull”, men för din egen.

    Jag har själv tagit del av de hittills sex lektionerna i Informationssäkerhet som har gått ut till Umeå kommuns alla anställda samt politiker. Nivån har varit låg, enkel och begriplig. Visst en hel del har varit självklarheter och känns i det närmaste som en idiotförklaring av mottagaren, men hur enkelt kan det vara att ta fram en utbildning som fungerar för 11800 anställda? Alla anställda i Umeå kommun har inte heller en e-postadress i kommunens regi vilket antagligen kommer att påverka svarsfrekvensen. Samma gäller medarbetarenkäten.

    Det är bra att  Anders Ågren  har lyft kritiken mot utbildningen och jag hoppas på att det blir en interpellation istället för enkel fråga eftersom det är många aspekter som kan lyftas fram och inte bara om utbildningen är laglig eller inte. Jag gick in igen på lektion sex och ser att den har förändrats helt i enlighet med Anders Ågrens kritik, så visst finns det frågor som borde besvaras.

  • Om äldreomsorgen i Hörnefors

    Det interpelleras friskt om både det ena och det andra, men dagens interpellationer var för ovanlighetens få till antalet samtidigt som de var högaktuella. Det var interpellation om It avdelningens resor, allmänna handlingar samt min egen om förändringar i äldreomsorgen.

    Min interpellation i sin helhet:

    *****************************************************************************************************

    Interpellation till Äldrenämndens ordförande Janet Ågren (s)

    Undantag för våra äldres bästa

    Sedan ett par år har Umeå en gemensam förvaltning. En av de tydligaste förändringarna med det är att kommundelsnämnderna upphört. Avskaffandet av kommundelsnämnderna skulle också göra, den service som kommunen erbjuder medborgarna, likvärdig i hela kommunen vare sig det är skola, vård eller omsorg. Det verkar också finnas en uppfattning om att de kommundelar som haft högre servicenivå än centralorten så är det kommundelarna som ska anpassa sig till den centrala nivån.

    Astridgården, ett äldreboende i Hörnefors, har bedrivits i privat regi sedan 1991. Detta tack vare ett avtal med tidigare kommundelsnämnd. Astridgården har idag 27 boendeplatser och specialutbildad personal för demensvård finns tillgänglig. Övrig ordinarie personal är utbildade undersköterskor med lång yrkeserfarenhet. Astridgården har sedan det öppnade haft personal anställda dygnet runt.

    Detta kommer nu att ändras eftersom boendet inte längre klassas som särskilt boende. Enligt kommunen räknas Astridgården nu som hemtjänstutförare enligt Lagen om valfrihet sedan 2010.  Detta riskerar få stora konsekvenser för de boende eftersom det innebär att kommunens nattregel slår sönder den personalstruktur som finns på Astridgården. I värsta fall finns en risk att boendet kan komma att läggas ner när förutsättningarna kraftigt förändras. Möjligheterna för brukarna att få plats på annat boende i Hörnefors är ytterst begränsad eftersom kön till ett vårdboende är gemensam för hela kommunen.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor till äldrenämndens ordförande: 

    • Vilket svar har du till de i Hörnefors som är beroende av äldreomsorg och nu hotas av stora förändringar i deras vardag?
    • Om ett undantag från nattregeln i Hörnefors skulle medföra en bättre situation för brukarna och samtidigt minska risken för kostnadsökningar, skulle du då medverka till att så sker?
    • Om avtalet mellan kommunen och Astridgården sägs upp, hur avser du hantera den situationen?

    Veronica Kerr
    Kristdemokraterna

    ****************************************************************************************************************

    Det var lite si och så med svaren eftersom Socialdemokraterna vill göra det lätt för sig samtidigt som Vänsterpartiet anklagade mig för att vilja bryta mot lagen. Saken är den att Astridgården är inget vanligt ordinärt boende med hyreslägenheter eftersom det är byggt som ett vårdboende där alla boende har dygnet runt behov och där behoven kan tillgodoses dygnet runt. Astridgården har ett separat nattavtal som löper ut 20170131, vilket innebär att undantag har varit möjliga. Inga svar gavs på vad som händer om Astridgården försvinner som hemtjänstutförare. Var ska de äldre ta vägen om Astridgården upphör som verksamhet? Redan idag är det kö till särskilt boende och hoppet om att erbjudas plats på boende i Hörnefors är mycket litet.

    Likvärdighet och en god vård med valmöjligheter ska vara en självklarhet, men när kommunen genomför förändringar ska de vara klara på att det kan innebära konsekvenser. Jag tycker att det vore tråkigt om Astridgården försvinner, det tror jag INTE att någon vinner på allra minst våra äldre.

  • S talar med kluven tunga

    Det har gått en tid sedan VK publicerade sin stora granskning av slöseriet i Umeå kommun, men jag har inte kommenterat den här på bloggen. Inte överhuvudtaget egentligen eftersom det inte är någon som har frågat. Klart är att om eller när det finns en kultur att testa gränser på vad som är möjligt att göra under benämningen ”kompetensutveckling” eller ”löneförmån” så växer utgifterna. Det sticker i ögonen med all rätt och jag har min förhoppning till att en granskning görs. Det var trots allt inte politiska beslut bakom resorna eller  de s k julklapparna, men politiken har ett ansvar för att budget och för att medborgarnas skattemedel används på rätt sätt.

    VK skriver att ”VKs granskning dominerade debatten när Umeå fullmäktige idag inledde årets sista sammanträde”. Den första interpellationen, dagens första ärende handlade just om slöseri inom Tekniska nämndens område, men att VK dominerade debatten låter lite märkligt. Det som istället dominerar dagen är budgetjusteringarna för 2017 där alla partier deltar, inte bara några få. Budgeten som antogs i juni i år höll inte och istället måste budget justeras med 140 miljoner kronor!  Uteblivna bidrag från staten som S och Mp räknat med, indragna ersättningar för ensamkommande barn samt felräknade skatteintäkter är orsaken till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats. Frågan är bara hur och vem som ska ansvara för att budget ska gå ihop?

    Nämnderna får justerade ramar, men alla (utom Gymnasienämnden) har redan tagit budget för 2017. Tex justeras För och grundskolenämndens budget ner med -16,7 miljoner kr. Den nämnd som nyligen kämpade för att Musikskolan skulle slippa besparingar under 2017, men hur blir det nu? Hans Lindberg har dock varit ute och sagt att INGEN nämnd behöver utsättas för några besparingsbeting för effektiviseringar sker på kommunnivå i projekt som ännu inte startat. http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/11/29/inga-ytterligare-sparbeting-till-namnderna/ Här talas det med kluven tunga, konsekvenserna av det återstår att se.

  • Priser till vilket pris?

    Priser till vilket pris?

    Det var rubriken till min interpellation som jag ställde till Hans Lindberg på gårdagens fullmäktige. Eftersom Lindberg inte var närvarande fick Margareta Rönngren ta svaret. Interpellationen lydder som följande:

    I slutet av september månad beslutade Umeå kommuns folkhälsoråd att inrätta ett folkhälsopris med en prissumma på 10 000 kr att delas ut årligen 2017-2020. Miljö och hälsoskydd har även de nyligen inrättat ett pris och sedan tidigare finns det t ex både jämställdhetspris och årets eldsjäl som andra nämnder eller utskott ansvarar för.

    Självklart ska särskilda insatser som görs av organisationer eller enskilda personer uppmärksammas och särskilda prisutdelningar kan vara ett sätt att synliggöra arbete som annars sker i det dolda. Det finns dock risker med att när priserna blir för många i antal förlorar de i ”värde”. Det kan inte heller vara meningen att varje utskott eller nämnd ska ha ett eget pris för utdelning efter eget tycke utan det måste finnas regelverk kring hur medel ska användas för annat än den egna verksamheten.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor: 

    • Hur många priser delar kommunen ut varje år till företag, organisationer eller enskilda personer?
    • Vad är den samlade summan för dessa priser?
    • Görs det en regelbunden översyn av antalet priser och om de är aktuella? Om inte, vad avser du vidta för åtgärder?

    Veronica Kerr

    Kristdemokraterna

    Det var lite si och så med svaret tycker jag, det finns ingen förteckning över hur många priser och till vilket pris som kommunen ger ut. Listan var inte heller komplett eftersom t ex priset Årets Eldsjäl som delas ut på Frivilligdagen den 5 december saknades och jag är säker på att det finns ytterligare priser. Summorna för olika priser saknades också vilket betyder att det är betydligt mer än 150 000 kr/år som kommunen fördelar pengar på pristagare.

    Jag kan inte vara nog tydlig med att jag är INTE emot att vi delar ut priser eller att kommunen visar uppmuntran, men jag menar på att det finns risker med att införa för många priser. På ett sammanträde med Folkhälsorådet, under en övrig fråga, beslutades det att införa ett Folkhälsopris à 10000 kr/år och ingen ifrågasatte varför eller om det var nödvändigt. I Folkhälsorådet finns även landstinget med och de delar ut redan idag 3 st Folkhälsopriser à 20 000 kr/år. Jag menar att det finns en risk när för många priser införs att de tappar i värde, att det blir en inflation. Och vet vi verkligen att det är de rätta som uppmärksammas?

    Nu är det upp till varje utskott och nämnd att besluta om pengar, men det är också intressant att se vid en sammanställning hur olika insatser värderas. Årets eldsjäl får 5000 kr, folkhälsa 10000 kr och ett konststipendium från Kulturnämnden 50000 kr. Det blev ingen större debatt och det hade jag inte förväntat mig, jag ställde interpellationen för att jag var nyfiken och ville veta. Jag ville inte att varje socialdemokratisk ordförande i utskott eller nämnd skulle upp i talarstolen och ge ett försvarstal för att just de infört ett pris. Men i slutändan kan det inte vara så att varje nämnd eller råd värd namnet ska ha ett eget pris, här har varje nämnd ett ansvar att låta förstånd gå före prestige.

  • Gratis parkering under begränsad tid

    Dagordningen var anmärkningsvärt kort idag eftersom flera ärenden plockades bort från kommunstyrelsens beredning för två veckor sedan. För ovanlighetens skull var det heller inga enkla frågor och ingen kommunstyrelseordförande på plats heller vilket innebar att interpellationer kunde skjutas på till nästa månad. Nu var i och för sig Sverigedemokraternas vilde som interpellerat inte på plats heller och det är oklart när de interpellationerna behandlas.

    Trots detta brukar det inte brista debattlusta hos de närvarande. Två motioner behandlades och VK har skrivit om de båda, men jag vill göra ett förtydligande. Moderaternas motion om gratis parkering på lördagar var uppe till beslut och den avslogs, men där hade vi kristdemokrater ett annat förslag med syftet att underlätta mer för centrumhandeln alla dagar och inte bara på lördagar. Moderaternas motion var inlämnad i februari i nära samband med Avions öppnande och påtalade dess negativa konsekvenser för centrumhandeln som saknar gratis parkering.

    Visst har Avion påverkat centrumhandeln, men vår uppfattning är att ombyggnationerna av Rådhustorget samtidigt som Avions öppnande har haft än mer negativa konsekvenser och vi vill att kommunen genomför något för att förbättra för centrumhandeln och dess företagare. Det är ändå kommunen självt som satt igång arbetet med Rådhustorget. Ombyggnationen av torget har definitivt negativa konsekvenser just nu och i synnerhet måndag till fredag när arbetet är igång.

    Moderaternas motion talar om en begränsad tid på lördag, vi talade om 2 timmar/dag. Moderaternas motion var en prövotid under två år, vårt yrkande tills dess att torget är klart vilket sker nästa höst. Det blir fel när VK skriver att vi vill erbjuda fri parkering alla dagar och att vi vill dra det hela betydligt längre utan att visa på skillnaderna. http://www.vk.se/1871391/nej-till-fri-lordagsparkering

    Vårt yrkande var:

    att Kommunfullmäktige beslutar:

    ”Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att, under ombyggnationerna av Rådhustorget, genomdriva en avgiftsbefrielse av de första två timmarnas parkering i parkeringsgaragen Nanna, Parketten och Navet och därmed anse motionen besvarad.”

     

     

  • Lindberg är inte allvetande

    Bloggar kan vara otroliga i direktskapande kontakt med läsare och förhoppningsvis väljare. Fakta och åsikter kan komma ut snabbt och nå många människor om du har tur, men bloggar kan vara utomordentligt tråkiga också. Vad du tycker om min, det är helt och hållet upp till dig att avgöra. Jag tänker inte spotta ut blogginlägg varje dag bara för att de ska komma upp i topp. Där det är viktigt att vara långt upp i listan oavsett vad som står i bloggen.

    Jag har nu på morgonen läst en del av de senaste blogginläggen och ser till min glädje att Miljöpartiet bloggar om lokal politik. Det är inte deras gruppledare Nasser Mosleh utan Gabriel Farrysson som tagit till orda tydligt provocerad av Peder Westerberg och Liberalerna. Miljöpartiet som är stödparti till Socialdemokraterna i Umeå är oftast ett mycket tystlåtet parti och yrkar aldrig något förrän socialdemokraterna klargjort uppfattningen och att gruppledaren Mosleh bloggar om lokal politik tillhör ovanligheterna. Där är det oftast nationell politik som står i fokus.

    Vad är det som nu har provocerat, jo Alliansens debattartikel  som publicerades i VK igår. Lindberg säger att Alliansen behöver en gemensam-fiende, men att ge sig själv epitetet fiende är anmärkningsvärt. Den som styr kommunen ska tåla granskning och kritik där den är befogad utan att börja kasta skit tillbaka. Lindberg säger att han är ”väl medveten” om de utmaningar som ligger framför honom. Att vara medveten om en utmaning är en sak, att göra något åt den en annan. Det blir extra tydligt i förordet till delårsrapporten, Hans Lindbergs egna ord: Vi måste också analysera varför nettokostnaden per invånare är högre för Umeå än för andra större kommuner. Umeås nettokostnad är till exempel närmare 5 000 kronor högre per invånare än vad den är i Lund. Detta har varit känt under många, många år. Ja redan under förra mandatperioden, men inget har gjorts. Nu plötsligt verkar socialdemokraterna inse att något är fel.

    Lindberg kallar oss alliansgruppledare för att vara populistiska när vi lade yrkandet att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att minimera det prognostiserade underskottet för innevarande år samt att vidtagna åtgärder och effekterna av dessa redovisas till kommunfullmäktige i december. Det är exakt samma yrkande som lades i juni (då sade vi KF i september). Socialdemokraterna avslog yrkandet, men när vi lägger det i oktober har de plötsligt kommit till insikt och säger att arbetet redan pågår?!

    Det mest anmärkningsvärda av allt är ändå slutklämmen att gruppledarna för de borgerliga partierna pratar knappt med varandra längre? Ursäkta, Hans Lindberg må tro att han vet det mesta, men vem jag pratar med eller inte det har han ingen aning om.

  • Sjöjungfrun och kommunfullmäktige

    Kommunfullmäktige pågår och alla tecken tyder på en heldag i demokratins tjänst. På förmiddagen avklarades kommunens delårsrapport och kommunens ekonomi. Det är klart att den budget som antogs i juni måste revideras redan nu vilket kommer att ske i december. Vad det kommer att innebära för nämnderna är mycket oklart. Besparingar kommer att ske det är alla på det klara med.

    Frågan om arbetsmiljöprojektet på Sjöjungfrun nämndes vid ett flertal tillfällen i debatten. Här ska vi vara tydliga med att Socialdemokraterna medvetet låter budgeten för Äldrenämnden gå med underskott för 2016 i och med att projektet arbetstidsförkortning startade sent 2015 och trots att medel saknas. Politiken hade heller aldrig en möjlighet att säga ja eller nej till att införa ett projekt med kortare arbetstid eftersom det låg utanför nämnden och på en arbetsgrupp. Initiativ till förbättrad arbetsmiljö skulle komma från personalen och en pott på 25 miljoner kronor för två år fanns avsatt för att söka medel från. Vänsterpartiet sade i debatten att det är mycket billigt med fem miljoner kronor (extra) för att låta personal vid ett äldreboende jobba mindre och bibehålla lönen för att få en bättre arbetsmiljö.

    Kommunen har ca 1000 platser i vård och omsorgsboenden och av dessa 1000 platser finns 48 av dem på Sjöjungfrun. Jag har inte sett någon beräkning för vad det skulle kosta om sex timmars arbetsdag infördes för alla som arbetar i äldreomsorgen, men varken pengar eller personal kommer att räcka till. Min uppfattning är klar, det är fel fokus att försöka förbättra arbetsmiljön i äldreomsorgen genom att säga att i omsorgen kommer du inte att orka arbeta heltid. Varför inte fokusera mer hur vi kan förbättra äldreomsorgen genom att fler arbetar där. Fler arbetskamrater som delar på arbetsuppgifterna vilket i sin tur ger mer tid till de boende. Helgtjänstgöring bör inte heller ske oftare än var tredje helg än vad som sker på vissa boenden varannan helg.

    Västerbottensnytt gjorde ett inslag i fredags http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ingen-minskad-sjukfranvaro-trots om Sjöjungfrun. Det jag reagerade mest på var citatet  – De får väl komma ut och pröva på att jobba i vården själva bara för att testa hur det känns. Då kanske de ändrar uppfattning. Citatet förutsätter att de som är kritiska till projektet inte alls vet vad det innebär att arbeta inom äldreomsorgen. Så är det inte. Sen är jag förstås inte förvånad över att personalen är nöjda, det är jag övertygad om att fler vore om de fick arbeta kortare tid med bibehållen lön. I februari kommer slutrapporten över alla arbetsmiljöprojekt och jag ser med spänning fram emot att läsa den.