Författare: veronicakerr

  • Lungcancerdagen 6 november

    Ibland tar livet en oväntad vändning och inget blir längre som man först trodde. Att få ett cancerbesked är en sådan stund. Jag har skrivit om det tidigare när lungcancer kom in i vår familj och hur det har förändrat mig och mina prioriteringar.

    Lungcancer är världens vanligaste cancersjukdom och ca 1, 5 miljoner människor i världen insjuknar varje år. I Sverige är det ca 3200 personer varje år och det gör lungcancer till den femte vanligaste cancerformen hos oss. Tyvärr är det en av de absolut dödligaste cancersjukdomarna för när väl symptomen visar sig har det gått för lång tid.

    Idag den 6 november uppmärksammas Lungcancerdagen i Stockholm på Oscars. Det är en dag med föreläsningar och möten mellan människor med sjukdomen och deras anhöriga. Att veta att man inte är ensam är ett stöd och en kraft och det är därför som jag är engagerad i Lungcancerförbundet Stödet. Min man sa alltid att ju mer kunskap han fick om sjukdomen och de behandlingar som fanns desto mer kraft gav det honom. Jag vill vara med och sprida kunskap om sjukdomen för ingen förtjänar lungcancer.

  • Nydala väcker känslor och minnen

    "-Igår var en glädjens dag!" Dessa ord fick jag höra på tisdagen av en vänsterpartist när måndagens kommunfullmäktige diskuterades. Personen syftade på beslutet om Nydala stugornas framtid som S, V och Arbetarpartiet drev igenom. 

    Jag har funderat mycket på de orden, speciellt som det var med stor sorg i mitt hjärta som måndagens röstsiffror 33-32 klargjorde vad som kommer att hända med stugorna. Visst har det varit tydligt innan vad utgången skulle bli, men innan ett beslut var fattat så fanns det fortfarande hopp. Ett hopp som många haft kvar ända sedan 1981..

    Själv låg jag nerbäddad större delen av måndagen med både ont i halsen och feber och kunde därför inte vara med på fullmäktige. Debatten följde jag via närradion, men jag erkänner att det var ibland frustrerande att lyssna till de mest osakliga eller rent felaktiga argumenten som togs upp. Nydala väcker känslor och för mig har debatten kring stugorna även väckt minnen.
     
    Jag flyttade till Umeå från en kranskommun 1979 och Nydala var en del av barndomen och uppväxten. Eftersom jag bodde på Marieberg mycket nära Nydala är det oräkneliga friluftsdagar som jag har promenerat eller åkt skidor runt sjön. På somrarna var det närmaste badplatsen för oss som inte kom ut till havet. Jag minns promenader runt sjön som nyförälskad. Varma nattdopp som student och promenader med barnvagn runt sjön som nybliven mamma. Jag har fiskat efter regnbåge för delikata middagar och nu på senare år som fotbollsmorsa har det blivit både Ungdomscup och Fotbollsfestival. Nydala området har för mig alltid varit tillgängligt och tryggt. Att se liv och rörelse i stugorna har varit trevligt och jag har aldrig missunnat dessa människor att ha en egen stuga så nära stan!
     
    Stugorna kring sjön är inga ordinära byggnader och Västerbottens Museum har också uttalat sig kring stugornas bevarandevärde:
    ” Nydala är Umeås äldsta och bäst bevarade område med sommarstugebebyggelse i direktanslutning till staden. Stugorna representerar folkhemmet och en tid då samhälletutvecklades så att vanligt folk fick råd att ha semester. De speglar därför en viktig epok i1900-talets historia. Att tomterna ofta arrenderades liksom det senare införda byggförbudet har hållit tillbaka en utveckling som på många andra håll resulterat i att stugområden helt ombildats till permanentbebyggelse. I Nydala har den gamla stugmiljön fortfarande bibehållit en genuin karaktär som är värdefull att bevara.”
    Detta är inget som S, V eller Arbetarpartiet bryr sig om. En enad vänstermajoritet ska nu lösa in allas stugor runt Nydalasjön. En del rivs och några utvalda flyttas till ett hörn av sjön, men kommunen ska äga alla stugorna. Beräknad kostnad 40 miljoner kronor, men hade man väntat sig besked om var dessa pengar ska tas från blev man besviken. Hur kan man försvara denna kostnad? Är detta verkligen vad Umeås medborgare vill att pengarna går till? Jag tror det inte.

  • Internationella barndagen!

    Idag uppmärksammar vi internationella barndagen, även om jag tycker att det har varit lite torftigt i tidningarna om denna dag. Jag har faktiskt läst mer om kanelbullens dag som är på torsdag än om barndagen. Märkligt, konstaterar bara att det måste vara skillnad på marknadskrafterna om vad som ska uppmärksammas..

    Barndagen har en lång tradition för det var nämligen redan 1953 som Förenta Nationerna uppmuntrade alla stater att införa en barndag. I Sverige firas barndagen den första måndagen i oktober och tanken är att på denna dag ska alla delar av samhället fokusera på barnets behov och rättigheter. Hur har det tagit sig i uttryck på ditt arbete, skola eller hos de verksamheter du kan ha kommit i kontakt med under dagen? Är det någon som upplevt något annorlunda? 

    Kristdemokraterna har länge verkat för att FN:s barnkonvention ska vara en del av svensk lag och det är viktigt att man har ett barnperspektiv i politiska beslut. Att arbeta för goda uppväxtvillkor för barn och unga är något som ska vara självklart. Vi vill göra Sverige till världens bästa land att växa upp i. 

     Läs mer om FN:s barnkonvention

  • Snusets vara eller icke vara..

    Idag i personalutskottet tog vi uppföljningen av kommunfullmäktiges uppdrag för tobaksförebyggande arbete 2010 och 2011. Det var i november 2009 som kommunfullmäktige beslutade att "en hälsofrämjande och långsiktig kraftsamling för tobaksfri arbetstid ska genomföras under 2010 och 2011, samt att en utvärdering ska göras innan 2013 års utgång."

    När verksamhetsplanen för 2012 skulle tas fick personalfunktionen uppdrag att följa upp satsningen på tobaksfrihet och det var också då debatten om att kommunen skulle förbjuda sin personal att använda snus under arbetstid blossade upp . Något som majoriteten förnekade å det bestämda. Jag menade då att med skrivningen "en tobaksfri arbetstid" fanns det stort utrymme för misstolkning och förbudstanken fanns i bakgrunden. Texten i en verksamhetsplan ska inte lämna utrymme till tolkningar.

    Ikväll läser jag på vk.se att nu har kommunen bestämt sig igen för att det ska vara snusförbud. VK och jag tolkar texten olika, här kommer min tolkning.

    Att satserna i beslutsunderlaget lyder Kommunstyrelsen beslutar:

    – att rökfri arbetstid införs i all kommunal verksamhet from 1 januari 2013

    – att barn och unga har rätt till tobaksfria möten med vuxna i all kommunal verksamhet

    – att den gemensamma förvaltningen får i uppdrag att utarbeta riktlinjer och erbjuda stödinsatser.

    Det är skadligt att röka och det påverkar inte bara rökaren själv utan även andra i dennes omgivning. Jag tycker också om att barn och unga ska ha rätt till tobaksfria möten med vuxna, men jag vet att med sunt förnuft hos dessa tobaksbrukande (snusande) vuxna i skolan kommer det inte att bli ett problem.  Jag ser det inte som ett snusförbud, men som en uppmuntran och något som jag också uppskattar som förälder till barn i skolan. Förbud är fel väg att gå, med uppmuntran och stöd kommer man längre.

  • Uppskjuten debatt i ämne jag brinner för

    Denna interpellation har jag skrivit till dagens kommunfullmäktige och min förhoppning var att vi skulle få en riktig och viktig interpellationsdebatt inom ett område som jag brinner för. Tyvärr är inte Eva med idag, debatten får vänta till nästa månad..
     
     
    Interpellation
    till Eva Andersson
    ordförande i Socialnämnden.
     

    Olika aktörer inom äldreomsorgen gynnar de äldre
     
    I en nyligen publicerad forskningsstudie vid Umeå Universitet visar resultaten att de äldre lever längre och kommunen får lägre kostnader utan att kvaliteten försämras när äldrevård bedrivs i annan regi än den offentliga. Vid upphandling har kostnaden för varje plats sjunkit med i genomsnitt 3% samtidigt som antalet platser i äldreomsorgen har ökat. Detta har gett fler platser till en oförändrad totalkostnad men med bibehållen kvalitet.

    Äldreomsorgen har under det senaste året debatterats häftigt och flitigt efter det att en del missförhållanden vid vissa äldreboenden uppmärksammats. De som har varit emot andra aktörer inom äldreomsorgen än kommunen har varit snabba med att dra slutsatsen att upphandling leder till sämre kvalitet. En slutsats som också fått konsekvenser här i Umeå kommun när kommunen återtog driften på Skräddaren. Detta trots att inga brister eller klagomål framkommit snarare tvärtom.

    Ett par dagar efter det att forskningsstudien publicerats kunde vi också läsa i VK och VF om socialstyrelsens allvarliga kritik mot ett av våra kommunala äldreboenden, där flera incidenter av vanvård och brister uppdagats.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:
     
    • Eftersom endast det bästa är gott nog till våra äldre, undrar jag varför Eva Andersson för en politik som inte har de äldres bästa för ögonen?

    • Efter den vanvård som begåtts i ett av kommunens egna äldreboenden, kommer Eva Andersson att agera så att en annan utförare får bedriva den verksamheten?
     
     
     
    Veronica Kerr​
    Gruppledare för Kristdemokraterna
     

  • Umeå kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare!

    Idag sammanträder kommunfullmäktige och Allians för Umeå har ställt en interpellation om ”Ökade insatser för att minska sjukfrånvaron”. Det var i april som Alliansen med stöd av Mp och Arbetarpartiet om att öka insatser för att minska sjukfrånvaron bland våra anställda inom kommunen. Det var sju miljoner kronor som avsattes i bokslutet för ändamålet.

    Svaret från personalutskottets ordförande är att frågan kommer upp i personalutskottet på onsdag. Det som har framkommit i samtal med fackliga organisationer och i samverkansgrupper är flera gemensamma nämnare som att stärka gruppers känsla av sammanhang, öka yrkesstoltheten och att bli sedd som medarbetare. Man önskar bättre information från arbetsgivare om möjligheter som finns.

    Det är utmärkt att fler insatser för att minska sjukfrånvaron nu kommer att göras och att man har tagit till sig förslag från verksamheten. Umeå kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.

  • Dans engagerar och ett enkelt svar

    Balett akademin i Umeå har ca 2000 elever per vecka vilket måste vara bland de större kulturverksamheterna i Umeå. Dans engagerar. Inte bara fritid, kropp och sinne, men även i politiken.

    Svaret till frågan om dansen tillhör kulturen är självklart och det är ingen som har ifrågasatt tanken att dansen skulle få plats i det nya kulturhuset "Kulturväven". De har funnits med i planeringen länge och i ett TV inslag igår kväll berättade rektorn att man kommit så långt i planeringen att man nu var nere på detaljnivå. Det är klart att sedan få beskedet att nej, ni får inte plats måste kännas som ett slag i ansiktet.
     
    Det var i kommunstyrelsens arbetsutskott som revideringen gjordes för två veckor sedan. Enligt föredragningslista och protokoll blev beslutet revideringar i Kulturvävens programhandling.
     
    Att ge projektledningen i uppdrag att revidera programhandlingen för Kulturväven med följande instruktion:
    Att beslutade kommunala verksamheter, inom kulturnämndens och kommunstyrelsens verksamhetsområde, inplaceras inom plan ett (1) till fyra (4).
    Bakgrund
    Den 29 maj 2012 godkände kommunstyrelsens arbetsutskott ett förslag till programhandling för de kommunala ytorna i Kulturväven.
    Programhandlingen behöver nu revideras med anledning av att det finns förändringar i fördelningen av Kulturvävens ytor som innebär att den planerade kommunala utökningen på plan 5 inte genomförs enligt information till Ksau 22/8 2012.
    Detta innebär att den planlösning som beslutats revideras utifrån de nu disponibla ytorna.
    Revideringen innebär att avsteg från det beslutade lokalprogrammet sker.
     
    Beslutet om att skapa ett kvinnohistoriskt museum togs under förra mandatperioden, men det nya fullmäktige var med och beslutade att placeringen skulle bli i det kommande kulturväven. I debatten lyftes visioner om att kulturväven skulle bli ett fantastiskt kulturhus med kultur lätt tillgängligt för alla medborgare, oavsett var man bodde i kommunen. Teater, dans, bibliotek och musik lyftes fram som framtida delar av kulturväven.
     
    Idag konstaterar vi att alla delar inte får plats. Var gick det fel? Media talar om en schism, mellan vilka och varför? Dansen behöver nya lokaler och det beslutade (idag ännu ej uppstartade) kvinnohistoriska museet behöver 700 kvadratmeter. Frågan var dansen i Umeå ska få utvecklas kvarstår, men det är sorgligt att de nu inte får vara en del av väven.
     
    Många frågor utan svar, men en fråga jag kan svaret på är att i valet mellan en befintlig verksamhet som involverar många människor som dansens verksamhet gör och ett kvinnohistoriskt museum blir valet alltid enkelt. Det bör definitivt finnas möjligheter att hitta andra lokaler i Umeå för ett kvinnohistoriskt museum som ännu inte startat upp, om detta  innebär att dansen får plats.

  • Odense och en svarslös Holmlund

    Dagarna har gått väldigt fort denna vecka och det har varit både en eller två gånger som jag har fått tänka efter för att känna efter vilken dag det är. Mycket av det beror nog resan till Nordic City Conference i Odense, Danmark tillsammans med tjänstemän och Lennart Holmlund, söndag till tisdag. Lennart har själv bloggat om konferensen.

    För mig var det första gången som jag deltog och jag kan bara säga att det var en spännande konferens där medlemskommuner från Norge, Danmark, Sverige och Finland representerar sammanlagt 40 % av befolkningen. Att få tillfällen att utbyta erfarenheter om stadsutveckling och samhällsplanering är viktigt eftersom vi som kommun har mycket att vinna på det, samtidigt som ett nätverk tillsammans kan vara med och påverka. Det jag är mest ledsen över nu i efterhand är att mina danska kunskaper inte var så bra som jag hade önskat.

    Nu när hösten har börjat komma igång på riktigt så har även rutinerna börjat att falla på plats här hemma och på stadshuset. Nyheterna i media verkar bli fler i budgettider och tidningarna blir tjockare vilket är roligt. En nyhet som mina ögon fastnade på när jag läste tidningarna idag var huvudrubriken i Dagens Samhälle: 8 av 10 S-toppar säger NEJ till vinstförbud! Dagens Samhälle har ringt upp 50 ledande S politiker och frågat efter deras åsikter.
     
     
     
    I Umeå denna mandatperiod har Socialdemokraterna tagit ett rejält kliv åt vänster i och med deras samarbete med Vänsterpartiet. I Socialnämnden har vi sett det på nära håll när S och V helst av allt vill se företag utan vinster inom hemtjänsten och där misstron mot vinster i välfärdstjänster gått före både kvalitet och förstånd. 
     
    Vinst eller inte fortsätter att vara en oerhört känslig fråga för Socialdemokraterna. Svårt för oss utomstående att begripa, men när t o m Lennart Holmlund blir svarslös kan man börja undra…
     

  • Vad var det som hände?

    "Akut brist på boende för de nya studenterna!" Dagens huvudnyhet i VK. Det är inte första året det är tufft för nyinflyttade studenter att få tak över huvudet i Umeå, men i år förvånar nyheten mig betydligt mer än tidigare.

    I mitten av augusti fick jag ta del via mail en debattartikel undertecknad av Bostadens VD Ann-Sofie Tapani och Universitetsdirektören Lars Lustig. Rubriken var Finnes: Studentbostäder i Umeå! Debattartikeln var ett svar på vad de ansåg var en onyanserad debatt om bristen på studentbostäder som bostadsministern Stefan Attefall (Kd) stod bakom. "Det som oroar oss mest är att debatten är onyanserad och att man gärna applicerar de problem som storstäderna har till att även gälla exempelvis Umeå."
     
    I dagens VK och även i dagens Folkbladet kan vi läsa om studenter som erbjudits boende i campingstugor i Nordmaling och Vännäs. Prislappen för en liten campingstuga är 1000 kr/vecka.
     
    Min stora fråga blir vad var det som hände? Har studenterna varit naiva och trott att i Umeå är det lätt att få bostad eller har planeringen från kommunen brustit? Varför stämde inte Bostadens och Universitetets bild av situationen? Kan den artikeln ha felaktigt lugnat bostadssökande studenter? Just nu fler frågor än svar, min förhoppning blir att svaren kommer i god tid till nästa år så att detta inte behöver upprepas.
      

  • Medborgarförslag antaget!

    Under gårdagens sammanträde i Socialnämnden var det för ovanlighetens skull inte en enda punkt på dagordningen där våra uppfattningar skiljde sig åt. Det var i och för sig mest bara remissyttranden, men ett ärende skiljde sig från mängden medborgarförslaget att införa obligatoriska anhörigråd inom kommunens samtliga äldreboenden.

    Medborgaren skriver i sitt förslag att ett beslut om "obligatoriska anhörigråd skulle öka den enskildes inflytande över boendemiljön, möjliggöra att både boende och anhöriga kommer till tals och därmed öka delaktigheten". Hon menar också att även arbetsglädjen hos personalen skulle kunna öka genom ökat engagemang från anhöriga.

    Socialnämnden beslutade igår att under en försöksperiod inrätta brukar- och närståenderåd vid fyra äldreboenden för att sedan göra en utvärdering. Jag tycker att förslaget om anhörigråd är ett utmärkt förslag som kommer att vara till god hjälp när de lokala värdighetsgarantierna i äldreomsorgen ska arbetas fram. Värdighetsgaranti i äldreomsorgen är en fråga som Kristdemokraterna arbetat länge med. Engagerade anhöriga kan nu lättare lyfta fram förbättringsförslag och synpunkter vilket förhoppningsvis kommer att leda till en bättre och tryggare äldreomsorg i Umeå. Det känns bra!