Äntligen är budget 2014 tagen för Umeå kommun, kraftigt försenad och kraftigt debatterad under dagens fullmäktige. Det märkliga var dock att man vid flera tillfällen var tvungen att påminna sig själv om att det var Umeås budget och inte Sveriges. Vänstern och Socialdemokraterna skyllde om och om igen på regeringen och det var många osanningar som yttrades.
Här är mitt anförande på ett ungefär…
Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare.
Det är idag mindre än två månader kvar till jul och det är dags för oss att ta beslut om en budget för nästa år. Vanligtvis är det en kommande semester och värme som står för dörren när budget beslut ska fattas, men istället är det snö och is vi kan förvänta oss inom kort.
Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter det är min vision som kristdemokrat och det är något som jag alltid återkommer till när det är budgetarbete. Det är en tid för eftertanke när vi som förtroendevalda politiker får sätta oss ner och prioritera vad är viktigt för vår kommun. Vilka verksamheter betyder mest för våra medborgare och var och hos vem ska besluten som rör dem själva tas?
Kristdemokraterna vill vara med och arbeta för ett Umeå där människor kan utvecklas och trivas och där nya företag välkomnas. I alla sektorer. Vi vill ha en skola där lusten att lära är närvarande och där det finns flera alternativ att välja mellan. Men jag vill också ha ett samhälle och en kommun där ingen hamnar på efterkälken. Det ska vara en bra kommun för barn och unga att växa upp i.
Vår Alliansbudget, ”Ett Umeå där alla får plats” fokuserar starkt på välfärden och att ge umeåborna makten att bestämma mer själva. Precis som det ska vara. För oss kristdemokrater har det också varit viktigt att föra fram familjens röst för det är där den första grunden för värderingar och trygghet ges. Familjens betydelse kan inte och ska inte glömmas bort!! Därför vill vi kristdemokrater föra mer makt till köksborden och öka familjernas självständighet.
I Allians för Umeå tror vi på valfrihet och människors förmåga att välja. Familjer, barn och äldre är olika och passar inte alla in i samma mall därför är det viktigt att kunna välja sin omsorg och sin skola.
Det är nu glädjande att se att vänstern och socialdemokraterna äntligen fått ihop ett förslag som ska likna en budget. Kanske var det med kniven på strupen man gjorde ett seriöst försök att komma med ett förslag. Seriöst är det dock inte när Vänsterpartiet med Tamara Spiric i början av sin budgetpresentation säger att allt tyder på att 2015 kommer det att vara en helt annan regering som bryr sig om välfärden på ett annat sätt än vad denna regering har gjort.
I andra ord menar hon att därför behöver inte majoriteteten tänka långsiktigt för all opinion har visat att det kommer att vara andra förutsättningar 2015. Vänstern sitter med spå kulan och siar om framtiden och anser att de inte behöver planera längre. Jag saknar den budgetraden och vad vänsterpartiet tror att den ska ge. Här vill jag bara säga att jag inte har hört Lennart Holmlund säga att han kan sia framtiden, men å andra sidan har han redan sagt att han inte kommer att vara med efter valet 2014. Men all skuld vill han lägga på regeringen.
Vänsterpartiet svartmålar och far med osanning. Sanningen är att sedan 2006 har de statliga resurserna till skola, vård och omsorg ökat med 25%. Det är 67 miljarder kr mer (rensat från inflation) till vård, skola och omsorg än 2006.
Att tidigt ge besked om dåliga nyheter är viktigt och man får inte underskatta mottagaren av beskedet. I våras fick vi höra att det var dåliga tider som väntade Umeå och Lennart Holmlund upprepade sig själv vid flera tillfällen att det var ett stålbad. Det var så dåligt ställt med Umeå kommuns budget att det inte var ens lönt att sammanställa en. Nu plötsligt får vi höra att det var visst inte lika dåligt, men ytterligare fyra månader har gått av året och verksamheter har fortsatt många i god tro att det kanske inte blir så dåligt. Och blir det dåligt kanske det inte drabbar oss?
Vänsterpartiet slår sig för bröstet och Lennart Holmlund skruvar på sig, hur bra blev det här egentligen?
I Alliansens budget har vi prioriterat verksamheter för barn, unga, och äldre; skolan fritidsnämnd och socialnämnd. En motsats till majoritetens budgetförslag är att vi i Alliansen anser att det inte finns något ekonomiskt utrymme för ett kvinnohistoriskt museum. Det är ett museum och en verksamhet som majoriteten fortsätter att klamra sig fast vid men det är egentligen i själva verket en verksamhet som ingen efterfrågat, det är INTE en kommunal angelägenhet och den har trots allt ännu inte startat upp. Det är beklagligt, men jag är inte förvånad över att Vänsterpartiet saknar klarsynthet att se längre och avvakta till dess att ekonomin är mer tillåtande.
I majoritetens budgetförslag löser man upp tidigare fonderingar där sociala investeringar var en stor del och som nu blir projekt. Från Kristdemokraterna välkomnar vi nu att dessa pengar förs direkt till verksamheterna där den verkliga kunskapen och kompetensen finns om de verkliga behoven. Det är inte längre så att sociala investeringar är något som står vid sidan av alla verksamheter som en stor påse pengar som alla vill ta del av. Det var dit de med mest tid till att skriva kreativa projekt ansökningar vann möjligheten till extra resurser. Men endast efter att de först hade passerat nålsögat, även kallat beredningsgruppen, som granskat om vad som var acceptabelt.
När det gäller medel avsatta till att förbättra arbetsförhållanden i äldreomsorgen är det min förhoppning om att de kommer personalen till del. Det är dock inte möjligt att anställa fler personal för de pengarna för att minska delade turer eftersom det är engångssummor. Det är lätt att skriva en önskan, men svårare i praktiken att genomföra. Det är inte heller idag någon som vet hur dessa medel är tänkta att användas, men jag har tilltro till ledningen att hitta möjligheter oavsett vad de är. Här vill jag också lyfta fram intraprenader, vi har idag redan flera mycket goda exempel i socialtjänsten där personal ges större inflytande.
Jag vill betona för den som nu tror att resursbehoven för socialnämnden nu är uppfyllda så är det fortfarande stora behov kvar, för hela området vård och omsorg nästan 60 miljoner kr, med kommundelarna inkluderat.
Umeå har sedan 2005 haft eget val i hemtjänsten och sedan 2010 hemtjänst enligt Lagen om valfrihet. Detta är något som vi ska vara mycket stolta över att vår egen kommun har varit tidig och framsynt i detta avseende med att ge våra äldre kommunmedborgare ett större inflytande över sin vardag. Det var också för övrigt tack vare ett kristdemokratiskt initiativ som eget val infördes.
I vår budget vill vi också ta steget vidare med valfriheten och även införa den inom särskilt boende och handikappomsorg. Det är dags nu, vi vill ge våra medborgare ytterligare medinflytanderätt. Lagen om valfrihet har varit framgångsrik i Umeå kommun och det är dags att införa på fler verksamheter som särskilt boende, handikapp omsorg och kanske även inom personlig assistans där vi i Alliansen vill utreda möjligheten att upphandla all personlig assistans där kommunen är utförare.
Lagen om valfrihet infördes 2009 och Umeå införde den 2010 för hemtjänsten. Det som skiljer LOV, lagen om valfrihet, jämfört med ordinär upphandling är att här konkurrerar utförarna med kvalitét – Inte priset! LOV är en valfrihetsreform för vård- och omsorgstjänster. I ett valfrihetssystem har kunden rätt att välja vilken leverantör som ska utföra tjänsten. Detta stärker den enskilda och ger individen inflytande. Kommunen ska vara stödjande i detta.
De äldre har fått ökad valfrihet och personalen har fått fler arbetsgivare. Nya idéer och lösningar kan prövas där det tidigare funnits begränsningar, men detta innebär också att kommunen ska också vara en attraktiv arbetsgivare.
Kommunen ska stå för VAD, utförarna ska lösa HUR.
Valfrihetssystemet ger en rad olika effekter. Först och främst ger det förstås kunden valfrihet. Det tycker jag är viktigt. Olika utförare får möjlighet att profilera sig och den kommunala egenregin måste vässa sig. För att bli vald måste man hålla bra kvalitet. Valfrihetssystemet ger också personalen ökad valfrihet. De får möjlighet att starta eget eller att byta arbetsgivare.
För många av kunderna har valfrihet ett stort värde i sig. Det är viktigt att inte ta ifrån gamla människor deras självständighet och deras möjlighet att påverka sina liv.
Det är viktigt att vänsterpartiet måste ta ansvar för hela budgeten oavsett vilket område. Det är tydligt att Vänsterpartiet har inte helt och hållet vant sig vid makten ännu och det är bra. Den som har makt har ett ansvar och man kan inte bara välja godbitarna när man är i samstyre.
Kristdemokraterna är och vill vara med att bygga ett Umeå där invånare och medarbetare känner stolthet över sin kommun.
Slutligen vill jag säga att –
- Idag finns det inget ekonomiskt utrymme för en verksamhet som ingen efterfrågat; det kvinnohistoriska museet och därför finns det inte med i vår budget
- vår budget vill stärka människors inflytande över deras liv. Lagen om valfrihet är en stark lag och en möjlighet både för våra medborgare att få mer inflytande, men det är också ett sätt för kommunen att bli vassare och en bättre utförare.
- varje beslut som fattas ska beslutas på bästa lämpliga nivå. Makten kommer underifrån och vi vill se fler beslut vid köksbordet.
Bifall till Alliansens förslag till budget!
