Författare: veronicakerr

  • Frågor möts av (s)vaga svar

    I förra inlägget skrev jag om nyhetsinslaget i TV4 från torsdag i förra veckan vilket blev för många en ögonöppnare om vad som sker inom äldreomsorgen. Det är en fråga som har diskuterats frekvent på sammanträden under hösten samt debatterats i fullmäktige, men det är klart för att ha riktigt koll på vad som händer behövs ett särskilt intresse för kommunpolitik. Vad beslutas och vad står i protokollen?

    I oktober lämnade jag in en interpellation ställd till Carin Nilsson, ordförande i Äldrenämnden, men några svar i oktober blev det aldrig eftersom jag blev ombedd att dra tillbaka den. Beskedet var att äldreförvaltningen hade ärendet under beredning tillsammans med Upphandlingsbyrån och att inga besked därmed kunde ges. Det hela var mycket märkligt. En månad senare när interpellationen kom upp var svaren inte mycket längre. Det intressanta i svaren blir vad som utelämnats.

    **************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

    Interpellation inlämnad 17 oktober – besvarad och debatterad på kommunfullmäktige 25 november

    Till

    Äldrenämndens ordförande
    Carin Nilsson (S)


    Är schablontider förenligt med personcentrerad vård?

    I december 2022 beslutade Individ och familjenämnden och Äldrenämnden att revidera förfrågningsunderlaget för LOV i hemtjänsten i samband med att IFN beslutat om kostnadsfritt boendestöd. Beslutet fastslog att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram under 2023. Ännu snart två år senare saknas nytt förfrågningsunderlag och hemtjänstföretagen väntar fortfarande på besked om vad kommunen vill och planerar.

    Under våren har Socialdemokraterna gång på gång lagt nya utredningsuppdrag som berör privata utförare i hopp om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men när den företagsfientliga synen kompletteras med rena lögner passeras en ny gräns. Ett nytt avtal, om nu Socialdemokraterna vill ha ett, ligger antagligen ytterligare år bort med tanke på den utredning som nu pågår.

    Kvarboendeprincipen innebär att människor ska bo hemma så länge som möjligt och att vårdbehov löses med hemtjänst. Vårdboenden läggs ner eftersom behovet av dem minskat, men vad gör vi när vi får höra att Umeå har fler än 500 personer för många med hemtjänst jämfört med jämförbara kommuner? Eller att privata hemtjänstutförare har beviljats för många timmar?

    Det cyniska svaret blir att reducera den beviljade tiden till ett absolut minimum och därefter begränsa möjligheten till utökad tid om behoven hos den som ansökt om hjälp blivit större. Det kallas schablontid och förutsätter att behoven är någorlunda lika och att en dusch på morgonen tar lika lång tid för alla. Kortaste tiden för en beviljad insats är idag 4,8 minuter. Här ska vi vara noga med att den som får hemtjänst beviljas en insats (hjälp med något) och inte en tid. Det betyder att städning av lägenhet eller dusch på morgonen ska utföras lika bra oavsett hur mycket tid som är beviljad. För mig som kristdemokrat blir det uppenbart att den personcentrerade vården riskerar att fallera när individuella bedömningar frånses. Äldre människor ska inte betraktas som ett kollektiv.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • När skedde dessa förändringar och har det skett med politisk vetskap?
    • Anser du att dessa förändringar av schablontider är i enlighet med gällande LOV avtal?
    • Sker uppföljningar av biståndsbeslut regelbundet för både intern och extern hemtjänst?
    • Kan ett tidigare gynnande biståndsbeslut korrigeras ner till schablontid?

     

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

    Carin Nilssons (s) svar:

    Veronica Kerr har ställt fyra frågor till mig i sin interpellation. Jag vill besvara dem i tur och ordning enligt följande.

    Svar på fråga 1
    Schablontider är inte något nytt. Det har alltid funnits i förhållande till beviljad insats – för att ligga till grund för den avgift som den enskilde ska betala samt för att reglera ersättning till utförarna. Schablontider för insatser ses återkommande över och jämförs med andra kommuner. Vägledning för schablontider tas fram av förvaltningen och är inte ett politiskt beslutat dokument.

    Svar på fråga 2
    Svaret är ja. Det är som sagt inget nytt utan har tillämpats i alla år med LOV.

    Svar på fråga 3
    Svaret på denna fråga är också ja. Under sommaren påbörjades en intensifiering av uppföljning av biståndsbesluten. Särskild avsatta handläggare arbetar med detta för att säkerställa likvärdig bedömning.

    Svar på fråga 4
    Biståndsbeslutet avser beslutade insatser. Vid uppföljning kan insatser förändras – avslutas eller tillkomma (eller kvarstå som tidigare) utifrån den enskildes behov. Det är inte en förändrad beslutsform.

    Min respons till dessa (s)vaga svar lägger jag ut i nästa inlägg.

     

  • Schablontider är ett hot mot personcentrerad vård

    Alla kan inte gilla alla politiska beslut – det var rubriken på mitt senaste inlägg. Det var i och för sig ett tag sedan jag skrev, men orden är lika sanna idag när det gäller just politik.

    När en politisk majoritet fattat ett beslut om vare sig det är avgifter eller servicenivåer så är det ändå tydligt vem som tagit beslut och av vem man ska kräva ansvar när det blir fel. Gillar man inte resultatet av den förda politiken så kan politiken prövas när det är val. Det är väljarna som avgör om förtroendet finns för politiken eller inte. Beslut tagna på delegation däremot blir svårare eftersom det inte finns någon tydlighet i vem som har tagit beslutet och majoriteten kan gärna gömma sig bakom det när kritiken kommer genom att säga att de ”inte var med och tog beslutet”.

    För ungefär en vecka sedan rapporterade TV4 Nyheterna att hemtjänsten i Umeå kommun har infört fasta schablontider vilket har lett till kraftigt minskad tid till insatser. I nyhetsinslaget berättade Kurt att han oväntat fått sin beviljade tid sänkt från 30 timmar till 19 timmar/vecka. Han hade inte heller fått något besked från kommunen om förändringen utan det var hemtjänstpersonalen som skulle ”arbeta snabbare” . En person med hemtjänst ska kunna förvänta sig samma service och kvalitet på insatserna trots att tiden minskats. Räcker inte tiden till så är det inte längre möjligt att begära mer tid som tidigare. I stället om personen behöver mer tid så ska utföraren planera sin tid så att mer tid kan tas av någon annan. Det kan vara av den tiden som en person har, men där hon eller han är inlagd på sjukhus eller att vissa insatser går fortare hos en annan person så det blir ”tid över” att nyttjas för den som har större behov.

    Det är inte Äldrenämndens ledamöter som har beslutat att förändra biståndsbesluten eller som har avgjort hur mycket tid en insats ska ta utan det är ett beslut som har tagits av förvaltningen. Förändringen började redan under våren utan att någon information gavs till varken politik, utförare eller de som berördes av besluten. Det skedde efter att man konstaterat att personer med extern hemtjänstutförare hade fler antal timmar beviljade jämfört med de som har kommunen som utförare. I slutändan är det kommunen som beslutar om bistånd och som beviljar tid, men enligt Myndighet hade man upptäckt att besluten såg mycket olika ut beroende på vem som tagit dem. En förändring menade man var nödvändig för att skapa mer rättssäkerhet (!) dvs genom att besluta lika för alla (?!).

    Myndighet talar om rättssäkerhet och likvärdighet, men för mig innebär rättssäkerhet att ge den enskilde det den har rätt till utifrån dennes specifika behov både i typ av insats och tidsåtgång. Det är en absolut förutsättning för en personcentrerad vård som vi säger att vi ska ha. Hur rättssäkert blir det när vi överlåter till utföraren att avgöra från vem tid ska tas när tiden inte räcker till? Genom att dra åt besluten ordentligt och göra lika för alla så blir det rättvist och de privata hemtjänstföretagen får mindre tid. För den cyniske och för den som vet att Socialdemokraterna vill avskaffa LOV är det lätt att inse att om något företag dukar under kan det vara en ren bonus. Snäva schablontider är en erkänd svältkur och metod för den som vill försämra villkoren för hemtjänstföretagen. Resultaten är också mycket tydliga när antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter att sjunka varje månad.

    I september ställde jag frågan i Äldrenämnden om det var så att kommunen har infört fasta schablontider utan att informera politiken. Jag var mycket frustrerad eftersom i ärende efter ärende fastnar vi i siffror och statistik. Det är medel före mål och hur når vi mål utan medel. Droppen den gången var uttalandet om att Umeå har 500 för många personer med hemtjänst i jämförelse med jämförbara kommuner. Detta betyder att färre ska ha hemtjänst samtidigt som alla ska bo hemma så länge som möjligt med hjälp av hemtjänst. Vi lägger ner vårdboenden och satsar på hemtjänst. Cynisk igen. Svaret till min fråga den gången från äldreomsorgsdirektören var ett icke-svar om praxis och att förvaltningen ska återkomma i frågan.

    Schabloner kan vara ett bra verktyg att utgå från, men idag är de alldeles för snävt tilltagna och inte anpassade för människor som är multisjuka och som kanske också har en kognitiv svikt. Personalen får springa snabbare när en insats kan vara så kort som 4,8 minuter. Hemtjänsttagare riskerar att kvaliteten på insatserna som de får blir sämre och vi riskerar att färre vill arbeta i hemtjänsten. Schablontiderna handlar inte om att ta vara på personalresurser som ordförande Carin Nilsson (S) säger i intervjun. Vore det så, ja då har vi verkligen ingen koll på varken arbetsmiljö eller personalvård. Det är dags att politiken tar ett ordentligt grepp i frågan och tydliggör vad som menas med kvalitet och vilken omsorg Umeå kommun ska erbjuda.

     

  • Alla kan inte gilla alla politiska beslut

    Det är långt mellan varven och om sanningen ska fram hade jag nog helt gett upp med att blogga. Det tog tid och blev emellanåt ett stressmoment och ibland var det alldeles för svårt att komprimera politik till ett kort inlägg med förhoppningsvis någorlunda stort allmänintresse att det var lika bra att lägga tiden till annat. Bloggarnas glansperiod är över sedan länge när det som skrevs på bloggen kunde bli en förstasidesnyhet, men det som jag har upptäckt och uppskattat är att bloggen blivit en fantastisk minnesbank och källa att gå tillbaka till för att kontrollera tidigare beslut och debatter som varit. Detta förstås under förutsättning att jag har skrivit om det. Därför blir det en liten nystart (igen).

    Det har gått lång tid sedan senaste inlägg och framåt kommer det att bli inlägg som kan handla om redan tagna beslut, men som jag tycker inte fått tillräcklig uppmärksamhet. VK och Folkbladet gör nog så gott de kan, men det handlar i grunden om att prioritera i nyhetsflödet. Varje prioritering sker efter någons uppfattning om vad som är viktigt eller vad som har ett allmänintresse. Ibland kan det vara så enkelt att journalister inte förstått frågor som debatterats i fullmäktige och därmed avstått att skriva om det vilket jag kan tycka är olyckligt. Här på bloggen ska de frågorna få ta plats.

    Ledare: Alla måste kunna förstå de politiska besluten – DN.se

     

    Rubriken är så självklar att egentligen borde jag inte behöva påminna någon om dem. Med åtta partier i riksdagen, nio i kommunfullmäktige, händer det så gott som aldrig att alla är överens och kritiken kan bli stark. När politiken sedan är otydlig och inte lägger tiden till att våga kommunicera ut varför impopulära beslut tas, ja då ökar både politikerförakt och desinformation. Det här är enormt viktigt och många är de möten jag själv haft med intresseorganisationer, kommunala tjänstepersoner och verksamhetsföreträdare där jag gett tiden för att förstå varför t ex en höjning av hemtjänstavgifter är nödvändig och hur det kan slå. Just hemtjänstavgifter och hemtjänst i stort har jag skrivit om tidigare och mer kommer. Det tidigare återremitterade ärendet i fullmäktige väntas åter i november om jag är rätt informerad.

     

     

  • Vad är ett värdigt liv och rimliga förväntningar?

    Fredag och lördag samlas ca 900 kristdemokrater i Västerås för årets KD dagar, två dagar med kommun och regionpolitiker från hela Sverige. Det är en höjdpunkt och i år när partiet fyller 60 år är det än mer speciellt. Självklart kommer fokus även vara på valet till EU parlamentet den 9 juni.

    KD dagar och EP val ligger nära i tiden, men ändå framför oss. Det jag tänkte ägna inlägget till är en kortare tillbakablick från början av veckan när kommunfullmäktige sammanträdde. Årsbokslut och interpellationer dominerade dagordningen och där vi kristdemokrater lämnat in två. En av dem berörde äldreomsorgen och de värdighetsgarantier som är inskrivna i verksamheternas kvalitetsdeklarationer. Det är löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Problemet är att dessa garantier har idag tio år på nacken. Förväntningarna har ändrats och vad omsorgen kan leverera likaså. Svaret från Carin Nilsson är att vi gemensamt lägger ett uppdrag till förvaltningen att återkomma till Äldrenämnden för att ge förslag på uppdatering vilket är ett mycket positivt svar. Interpellationen i sin helhet:

    Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna?

    Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011, tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta borde vara en självklarhet, men uppfattningen om vad som ska räknas som värdigt eller vad som är skäligt kan gå isär.

    Bakgrunden till att socialtjänstlagen fick detta tillägg var för att den dåvarande alliansregeringen ansåg att det behövdes ett skifte i synen på äldre personer och åldrandet. Det ska vara en självklarhet att äldre personer ska så långt som det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Baserat på detta har Umeå kommun fastställt lokala värdighetsgarantier med löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Det handlar om något utöver lagstadgade rättigheter. Dessa värdighetsgarantier gäller även för externa utförare av hemtjänst eller vårdboende och finns inskrivna i verksamheternas olika kvalitetsdeklarationer.

    Exempel på löften för den som bor på ett vårdboende är: du får möta personal som har god kunskap isitt yrke och som har relevant inskolning; du ges möjlighet till socialt och kulturellt innehåll, fysiska aktiviteter och utevistelse Vårdboende – Umeå kommun (umea.se) Det är goda löften och bör beaktas som självklara, men enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2023 så utmärker vi oss mycket negativt jämfört med riket när det gäller omsorgspersonal med adekvat utbildning. Samma gäller möjligheterna att komma utomhus. Detta talar vi ofta om, men har ännu inte sett någon
    förbättring.

    Äldreomsorgens värdighetsgarantier beslutades av Socialnämnden i februari 2014, dvs mer än tio år sedan. Mycket har hänt på tio år och det är hög tid att väcka frågan igen om vad som ska betraktas som värdigt liv. Hur når vi dit och vilka förväntningar är rimliga?

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    * Anser du att de beslutade värdighetsgarantierna är väl förankrade och kända ute i
    verksamheterna?

    * Anser du att äldreomsorgen klarar att hålla de löften som har givit för en värdig
    omsorg? Om inte, vilka löften klarar vi inte och vilka löften bör vi revidera?

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

     

     

  • S misskrediterar hemtjänstföretagen

    Om tre och en halv vecka ungefär så ska de båda sociala nämnderna, Äldrenämnden och Individ och Familjenämnden, anta ett nytt förfrågningsunderlag för hemtjänsten. Frågan har blivit uppskjuten inte bara en gång utan flera, faktum är att ett nytt förfrågningsunderlag skulle ha tagits redan under 2023. Osäkerheten är stor eftersom Socialdemokraterna tydligt visat att de inte vill ha LOV och slänger sig med ”fakta” som endast är sanna i deras ögon. Vi fyra borgerliga allianspartier i både Äldrenämnden och Individ och Familjenämnden skriver i dagens VK

  • EU ska inte detaljstyra din arbetstid!

    Debattartikeln Alice Ella

    Effekterna av det som kanske i grunden hade en god tanke har slagit helt fel ut, arbetstidsdirektivet. Det som skulle ge mer tid till återhämtning och vila för omsorgspersonal har i stället gett splittrade scheman med mer helgtjänstgöring. Verksamheter begär dispens och personal lämnar yrket när inflytandet över schemaläggningen saknas. Vi ser samma effekter och missnöje med scheman inom äldreomsorgen i Umeå och bara för att kritiken inte är lika högljudd längre betyder det inte att kritiken har försvunnit.

    Kristdemokraterna säger nej till EUs vilja att detaljstyra länders arbetstider utan att förstå vad den lagstiftningen betyder. Det handlar om subsidiaritet, beslut tas på lägsta men mest ändamålsenliga nivå. Läs hela artikeln och kommentera gärna!

  • Fler äldreboenden med seniorinflytande

    Läser i dagens VK om Linnea som flyttat tillbaka till sitt ”nygamla” seniorboende på Marieberg och riktigt känner hennes glädje över flytten. Det gamla servicehuset på Marieberg från tidigt 1980 tal har renoverats och byggts om och jag blir glad på riktigt. Kanske är det för att jag har vissa känslomässiga band till huset på Älgvägen som byggdes precis bakom huset jag själv bodde i 1979. Servicehuset upplevdes då som gigantiskt med sina sex våningar i ett helt nytt bostadsområde där övriga hus var i två plan. I och för sig som nyinflyttad nio åring från landet krävdes förstås inte mycket för att byggnader skulle upplevas gigantiska.

    Detta gamla servicehus som upplevdes mer som en institution tidigt 1980 tal har nu fått balkongerna inglasade och helrenoverade badrum som är förberedda för tvättmaskin. En helt ny byggnadsdel har tillskapats för gemenskap, friskvård och rörelse. Alla förbättringar har varit nödvändiga och till nytta för de boende, men kanske mest glädjande är att hyresnivåerna har kunnat hållas nere på en skälig nivå. Definitivt ingen självklarhet i bostadsbristens Umeå där hyresnivåerna kan variera kraftigt. Förutom det har seniorvärdar anställts som kan arrangera aktiviteter och bidra till ökad trivsel. De som bor i huset får också vara med och påverka i huset och ett seniorråd ska bildas i huset.

    Det är inga vanliga hyreslägenheter och det är inte heller ett äldreboende, men seniorboenden med närhet till gemenskap med andra gör att behovet av ett vårdboende kan skjutas upp. Boenden som motarbetar ensamhet gör att vi håller oss friskare längre. I artikeln nämns det att en nyinflyttad jämfört det med att det är som att bo i studentlägenhet, fast bättre. Jag älskade att bo i studentkorridor på 1990 talet och jag gör gärna nåt liknande när jag passerat 70. Det vore nåt att se fram emot förutsatt att jag får ha eget kök och ingen tenta ångest.

    Umeå behöver helt klart fler anpassade boenden liknande det renoverade seniorboendet på Älgvägen. Det är lätt för politiken att säga vad som behövs eller inte, men om vi vill bygga bra boenden anpassade för äldre så måste de äldre inkluderas redan vid planering. Jag vill att pensionärsorganisationer ska inkluderas mer i stadsbyggnadsfrågor för att deras önskemål och prioriteringar ska bli tydliga. Samrådsinspel och information till pensionärsrådet blir alltför ofta alldeles för sent i planeringsprocessen och det blir lätt att planeringen går vidare i exakt samma spår. Vi har mycket att lära av andra kommuner och länder. Exemplet från Holland är kanske det mest kända och det har även Finland  provat på. Hade det alternativet funnits i Umeå 1991 hade jag självklart valt det i stället för 20 kvm i en korridor på Mariehem.

     

  • 40 miljoner -lögner som upprepas är fortfarande en lögn

    Tiden går fort och på lördag ”tappar” vi en timme när klockorna ska ställas fram. För egen del är känslan av brist på tid konstant återkommande vilket visar sig i att vissa uppgifter blivit liggande. Som att publicera nedanstående pressmeddelande som jag tillsammans med de övriga alliansledamöterna i Äldrenämnden skickade ut i torsdags efter sammanträdet. Det har gått snart en vecka, men orden är fortsatt aktuella. Det är ett misstänkliggörande och smutskastning av företag som pågår från Socialdemokraternas sida, sanningen blir sekundär när fakta utelämnas i utredningar eller intervjuer. När lögnen sedan upprepas tillräckligt ofta så är det något som görs i hoppet om att det ska tas som en sanning. En lögn som upprepas tillräckligt ofta är fortfarande en lögn.

     

    En ledamot uttryckte att enda anledningen till att hemtjänstföretagen startat upp är för att tjäna pengar och att de inte månar om de äldre. (!!) Jag har tidigare skrivit en del om de häpnadsväckande påståenden som socialdemokrater yttrat om hemtjänstföretag. För några handlar det kanske om ren okunskap, men när orimliga påståenden upprepas blir de slagträn i debatten och i värsta fall en sanning som etsar sig fast. Som detta med att den privata hemtjänsten kostar 40 miljoner mer än den kommunala. Denna lögn fortsätter ordförande Carin Nilsson att upprepa så snart som tillfälle ges och gjorde det även i talarstolen på måndagens fullmäktige. Var kommer siffran från? Jo från Äldrenämndens sammanträde i februari.

    • Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad? –
      Genomsnittligt antal timmar per brukare visar vid en sammanställning att det är 8,24 fler timmar/brukare inom de samlade LOV utförarna än inom Din kommunala hemtjänst. Mätning december år 2023 visar ett ackumulerat snitt med antal brukare om 972 st. och ersättning per timme i genomsnitt 402,32 kr. (Det betyder att i snitt har personer som valt en extern utförare ca 15 minuter mer/dag, men det är tid som har beviljats av kommunens handläggare och som bedömts vara något som brukaren behöver.)

     

    Sanningen är att 40 miljoner kr är kostnaden för att dessa personer har behov av mer hemtjänst, 15 minuter mer/dag på ett ungefär. Det som gör det hela mer intressant är att om situationen varit den omvända, dvs att personer med kommunal hemtjänst hade mer tid/dag så hade inte 40 miljoner kronor räckt till. Idag är det ingen som vet exakt hur mycket en kommunal hemtjänsttimme kostar eftersom kostnader för t ex lokaler ligger på Tekniska nämnden. Personalkostnaden i kommunen är högre och kraven är högre ställda med t ex heltid och alkolås i bilarna, arbetsskor är inköpta och lönebonus har också delats ut. Vilket för övrigt var helt ofinansierat. Sedan gick den kommunala hemtjänsten i underskott med dryga 20 miljoner under 2023.

    Hemtjänst är en frivillig insats och det är den som är i behov av hjälp som ansöker. En individuell bedömning görs vilket betyder att åldern är inte det som avgör om du får hemtjänst eller ej. Under senare år har Äldrenämnden arbetat efter Kvarboendeprincipen vilket betyder att hemtjänst är aktuell så länge som personen kan fortsätta att bo hemma. Inte förrän vårdbehovet blir större kan ett vårdboende bli aktuellt. Är det då konstigt att inte alla har lika många timmar?

    Det har gått närmare 15 månader sedan Socialdemokraterna beslutade att en revidering av avtalet skulle ske och planen var att det skulle vara klart denna månad. Under dessa månader har frågan om LOV varit i det närmaste död. Inga klagomål eller frågor till förvaltningen om hur relationen till externa företag är och ordförande har inte heller ifrågasatt timmarna trots att skillnaden funnits länge. En månad innan allt ska vara klart läggs uppdrag på uppdrag och helt plötsligt får vi höra hur dåligt vissa delar fungerat sedan flera år tillbaka. När jag ställde frågan varför det inte lyft det tidigare till nämnden så gavs inga svar. Inga lösningar till de problem som socialdemokrater eller tjänstepersoner uppfattat föreslås, istället kommer krav att skärpas och företagande blir allt svårare. När nuvarande förfrågningsunderlag antogs 2019 hade kommunen avtal med 18 utförare. Idag är de 8 och frågan är hur många som blir kvar i höst.

     

    Vill du läsa VKs rapportering från Äldrenämnden? Klicka här.

  • Hur hindrar vi möjliggörare?

    Imorgon sammanträder kommunfullmäktige och för ett par veckor sedan lämnade jag in nedanstående interpellation. Det är en högst aktuell fråga i kommunen och i äldrenämnden, men där det mesta beror på om det är internt eller externt utfört arbete. Ska utdrag från belastningsregister begäras för den som arbetar inom äldreomsorgen eller ska det endast vara för de som arbetar med barn och unga? Och är ett papper från ett register ett skydd mot välfärdskriminalitet? Självklart inte. I debatten får jag inte väcka nya frågor, men jag är övertygad om att det kommer att bli intressanta svar. Som vanligt går det att följa debatten på kommunens hemsida.

     

    Till

    Kommunstyrelsens ordförande
    Hans Lindberg (S)


    Bakgrundskontroller och belastningsregister

    För snart fyra år sedan antog kommunfullmäktige ett tilläggsuppdrag (2021:8) där kommunstyrelsen fick i uppdrag att tillsammans med nämnder och bolag undersöka risken för att skattemedel används på ett felaktigt sätt till exempel för att finansiera organiserad brottslighet. I uppdraget var också att ta fram förslag på åtgärder för att förebygga och förhindra detta.

    Uppdraget togs i full enighet och är lika aktuellt än i dag. Nyligen publicerade Dagens Samhälle en checklista från SKR med konkreta tips till de kommuner och regioner som vill sätta stopp för välfärdskriminalitet. Att medvetandegöra medarbetare och att identifiera problem och risker är punkterna som toppar listan tätt följt av ökad kontroll. Här handlar det inte endast om att kontrollera externa leverantörer och företag utan även genom bakgrundskontroller vid nyrekrytering. Här handlar det om att skydda den egna organisationen från infiltration av s k” möjliggörare”.

    Umeå kommun har idag ca 13 000 medarbetare och enligt säkerhetsenheten sker idag endast bristfällig bakgrundskontroll och i värsta fall ingen alls vid nyrekrytering. Före jul fick vi även veta att kommunen saknar rutiner med att registrera bevakningsdatum för de som har tidsbegränsade arbetstillstånd och som berörs av det nya försörjningskravet för personer från länder utanför EU/EES.

    Idag saknar flera branscher arbetskraft och det kan ses som en målkonflikt att rekrytera personal till en samhällsviktig funktion och att genomföra bakgrundskontroll. En bakgrundskontroll kan medföra risken att personen är olämplig för anställning.

    Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

    • Säkerställer kommunen identitet på den person som anställs, dvs begärs ID handling vid anställning?
    • Planerar kommunen att införa bakgrundskontroller och/eller begära utdrag ur belastningsregister för andra personalgrupper än de som arbetar med barn och unga?
    • Hur säkerställer vi att Upphandlingsbyrån har rätt verktyg för att förhindra att inte organiserad brottslighet etablerar sig inom våra välfärdssystem?

    Veronica Kerr (KD)

  • Politiker som kränker och gränser som passeras

    I platsannonser för kommunal verksamhet brukar det emellanåt stå att läsa att erfarenhet av att arbeta i en politiskt styrd verksamhet är meriterande. För den som inte arbetat inom en politisk verksamhet kanske det låter konstigt eller märkvärdigt, men inom politikens väggar kan reglerna te sig annorlunda än för den som arbetar i en privat verksamhet. Det är politiken som sätter villkoren och beslutar och för den tjänsteperson som har lagt sin tid på utredningar där slutresultatet går emot den politiska majoriteten kan räkna med ifrågasättande. Ifrågasätta är en sak, men när politiken går till personangrepp och påstår att tjänstepersonen har undanhållit fakta ja då är gränsen passerad.

    Vid en snabb googling på politiker kränker tjänsteman så listas exemplen från hela Sverige. Lägg till arbetsmiljö och ytterligare exempel kommer fram. Vi behöver inte titta på andra kommuner eftersom vår egen kommun har haft ett par mycket uppmärksammade incidenter för snart elva år sedan och som jag också tidigare bloggat om. Min fundering är om definitionen av kränkning har förändrats sedan dess eller om toleransen för vad som uppfattas som kränkning eller personliga påhopp har ökat? Eller ökar toleransen för påhopp på andra om det är så att du egentligen håller med om det som sägs?

    Sammanträdet den 22 februari i Äldrenämnden lämnade spår och efteråt var det många av oss närvarande som undrade vad var det som hände? Årsbokslutet med patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse skulle redovisas och när så sker är alla verksamhetschefer på plats och tillgängliga för frågor. Istället för en vanlig nämnd, dominerades rummet av en stel och i vissa stunder stressad och forcerad stämning. Det började med punkten Information uppföljning hemtjänst, det blev en informationspunkt som kom att dominera resten av dagen. Tre chefer redovisade för de uppgifter som ordförande efterfrågat i sex stycken enkla power point bilder och förslaget till beslut var att godkänna informationen. Det går bra att redovisa siffror, men siffror kan värderas på olika sätt. Frågorna som ordförande Carin Nilsson ställde är fetade:

    Ekonomin för den större antal timmar som privata utförare har. Vad är kostnaden för de 1000 brukare som har 8 timmar mera hemtjänst/månad? –
    Genomsnittligt antal timmar per brukare visar vid en sammanställning att det är 8,24 fler timmar/brukare inom de samlade LOV utförarna än inom Din kommunala hemtjänst. Mätning december år 2023 visar ett ackumulerat snitt med antal brukare om 972 st. och ersättning per timme i genomsnitt 402,32 kr. (Det betyder att i snitt har personer som valt en extern utförare ca 15 minuter mer/dag, men det är tid som har beviljats av kommunens handläggare och som bedömts vara något som brukaren behöver.)

    Myndighetsutövningen synpunkter på avtalsuppföljelse ang. bl.a. rapport av förändringar, genomförandeplaner, ej utförda uppdrag, fakturering av ej utförda uppdrag
    Många synpunkter där bristen på korrekta genomförandeplaner lyftes som en brist. Den kommunala hemtjänsten kan dokumentera genomförandeplaner direkt i ledningssystemet Treserva och efter en längre satsning från kommunen på just dokumentationsombud och utbildningar har kommunen lyckats väl. Det har varit ett problem område för både intern och extern utförare, men här kvarstår vissa problem. Det var med viss förskräckelse som nämnden fick till sig att vid ett stickprov i november visade det sig att 50% av genomförandeplanerna inkom försent (mellan 3-7 månader)

    Avvikelser/varningar privata utförare
    Under 2023 har 28 st avtalsavvikelser rapporterats fördelade på 6 utförare, men inga varningar har utfärdats av Upphandlingsbyrån med anledning av dessa avvikelser.

    Detta informationsärende fick precis den effekt som ordförande önskade, ammunition till den sidan som konsekvent arbetat mot andra utförare än kommunens egna hemtjänst. När det sedan visar sig att INGA varningar utfärdats övergick det till insinuationer och påpekanden om att de tjänstepersoner som samordnar kontakterna med hemtjänstföretagen skulle medvetet dölja fakta. (!) Felaktiga påståenden om att privata hemtjänstföretag bara etablerar sig där det finns kunderlag tydde på att de flesta S ledamöterna saknar kunskap om nuvarande förfrågningsunderlag. Majoriteten av dem verkade dock vara redo att kasta ut företagen genom fönstret och helt ointresserade av att veta mer om hur det verkligen ser ut.

    Det är inte första gången som politiker saknar impulskontroll och yttrar tankar som de borde hålla för sig själv. Ibland har direktör påtalat det oacceptabla när gränser passeras, ibland ordförande. Men när ingen sa något och personangreppen tilläts fortsätta, trots att jag påtalat till ordförande att avbryta, röt jag ifrån. Det var en debatt på mycket låg nivå och där argumenten tryter kommer personangrepp och smutskastning och sakfrågan försvinner. Jag förväntar mig mer av politiker som har suttit i Äldrenämnden sedan starten 2014 och det är jag tydlig med. Äldrenämndens sammanträden är öppna för allmänheten, men denna gång var det bara kommunens egna tjänstepersoner på plats. Hade andra varit på plats hade det varit ett möte att skämmas över. Men om andra hade varit med hade det då spårat ur?

    Det är bra att frågor ställs, men jag förväntar mig mer av de svaren som gavs. Det är inte vad som står i powerpoint presentationen som är det viktigaste, utan det är vad som är utelämnat. Informationen att 50% av alla genomförandeplaner var försenade i november är oroväckande, men när jag frågade hur fördelningen såg ut bland företagen fick jag veta att stickprovet var gjort på ett företag. ETT enda företag! Inte ett ord nämndes om det utan istället fick alla företagen klä skott för angreppet.

    Den andra anklagelsen är kommunens uppgifter om att företagen får betalt för ej utförda insatser, men här framkom det av samordnare att trots att företag visat upp frånvarolistor så har debitering från kommunen skett till kund. Jag försvarar inte fel och fusk, men det finns inga bevis för att kommunen är felfri. Verksamheter som styrs av människor oavsett huvudman kommer alltid att behöva hantera den mänskliga faktorn. Jag beklagar att det finns ett ointresse från kommunen att upprätthålla goda relationer till företagen trots att flera företag vittnat om att de önskat mer kontakt eller kanske en förklaring när beslut varit svåra att förstå. Idag är det ca 2000 personer i Umeå som har hemtjänst och av dessa har ca 1000 personer valt annan utförare än kommunen. De är fortfarande Umebor och skattebetalare och ska förvänta sig att kommunen ska vara intresserad av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den.

    Det sista ärendet på dagordningen var Äldrenämndens årsbokslut och här blir det märkligt. Informationspunkten om uppföljning av hemtjänsten var ett beställningsjobb av ordförande och det var naivt att tro att informationen endast var menad för Äldrenämnden. Aldrig förr har ett enskilt informationsärende bifogats till ett årsbokslut efter votering och trots vädjan från tjänstemän om det olämpliga att det sker. Så blev det. Informationen är nu bifogad till årsbokslutet som går vidare till kommunstyrelsen och med tanke på att 50% (av vad) är lätt att misstolka anser jag inte att kommunstyrelsen får en korrekt bild av hur det ser ut.

    Vi från allianspartierna reserverade oss enligt nedan:

    Reservation.

    De ”fakta” som presenterades under en ny tillkommen informationspunkt på dagordningen och som nu biläggs årsbokslutet är både onyanserade och saknar konkreta svar på frågorna hur ofta de påtalade bristerna har uppstått eller hur många de är till antalet. Uppdraget från ordförande saknade helt en begäran om analys av i hur stor utsträckning avvikelserna beror på av nämnden beslutade exkluderingar som att de privata utförarna inte har tillgång till Treserva. Resultatet blir missvisande och för den oinsatte blir det lätt att tro att 28 avvikelser under ett år är många om man samtidigt inte känner till att under ett år handlar det om fler än 1000 brukare och åtta hemtjänstföretag. Dessutom utförs varje månad fler än 75 000 hemtjänsttimmar i Umeå kommun! I stället för att peka finger och smutskasta privata utförare bör Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna V och Mp vara mer intresserade av att komma till rätta med eventuella problem och därmed upprätthålla en trygg och säker hemtjänst oavsett vem som utför den. För övrigt anser vi att bilagan inte hör hemma i årsbokslutet eftersom uppföljning av externa utförare sker i kvalitetsberättelsen och hanteras inte i årsbokslutet.

     

    Veronica Kerr vice ordförande KD
    Lotta Holmberg, M
    Åke Gustafsson, C
    Badro Laajab, L

    Historien fortsätter. Eftersom ordförande inte är nöjd så är det fullt möjligt att lägga fler utredningsuppdrag vilket också är gjort. För kom ihåg, i slutändan handlar det om som du ställer frågan får du svar och förstås, det beror på till vem du ställer frågan.