Författare: veronicakerr

  • Politik är inget barnkalas

    Ska Stefan Löfven tala med Sverigedemokraterna eller inte? Vilka partier ska han bjuda in till samtal, får han välja fritt eller borde han tala med alla partier i riksdagen demokratiskt invalda?

    Många kanske tycker att frågan är enkel, men i gårdagens tidning läste vi att det splittrar Liberalerna eftersom det är många som reagerat på Jan Björklunds utspel om att Löfven borde inkludera SD. Utspelet går inte obemärkt förbi och har nu fastnat som en nyhet på ledarsidor, insändare och radionyheter. Min ståndpunkt är klar, som statsminister och regeringschef måste Stefan Löfven åtminstone själv få bestämma vem han pratar med eller inte. Oppositionen får tycka annorlunda, men som opposition är vi just det – i opposition.

    I dagens nyheter läste jag denna mycket intressanta ledare

     

    image

     

    Behandla din medmänniska som du själv vill bli behandlad, det är den gyllene regeln och bärande inom kristdemokratisk ideologi. Enkel tanke för de flesta, men som människa blir det tydligen svårt emellanåt. Om vi applicerar den gyllene regeln till detta om att bli inbjuden eller ej till samtal kanske svaret skulle vara enkelt att javisst vill jag också bli inbjuden när alla andra blir det. Men ärligt talat hur roligt blir det när du vet att den som bjuder in dig egentligen inte alls vill ha dig där och bara kände sig tvungen?

    Att vara ärlig trots att det sårar är svårt och för den som får höra att den inte är välkommen blir kanske tanken ”att så vill jag då inte bli behandlad, det är synd om mig” och offerkoftan åker på. Ärlighet och raka puckar, men aldrig med avsikt att medvetet såra eller kränka, det vill jag se i politiken. Sedan är det förstås uppskattat och enklare med ärlighet när politiker begriper att skilja mellan sak och person. Tyvärr är det inte alltid så.

     

     

     

  • Västra länken och det stora bloggbråket..

    Stort bloggbråk mellan kommunalråden om västra länken, hur stort är det egentligen? Vi som har varit med i kontakterna med Trafikverket genom åren har känt stor frustration över att den sista länken aldrig kommer på plats. En frustration som inte varit borgerlig eller socialdemokratisk utan delad över partigränserna. Faktum är att en halvfärdig ringled blir aldrig mer än just halvfärdig. Med tanke på tidigare omtag och utredningar som har gjorts för att det eventuellt blivit fel eller för att än en gång försöka se över de stora kostnaderna för att kanske hoppas på en billigare lösning var jag faktiskt inte förvånad över nyheten om att Trafikverket fått i uppdrag att göra nya bedömningar av ett 20-tal infrastrukturprojekt i nationella planen. Däribland den sista etappen i Umeåprojektet: Västra Länken.

    Det är ett gammalt projekt kantat av förseningar, men efter nyheten på Västerbottensnytt (som S anklagar M för att ha planterat) så talar vi ändå åter på nytt om ringleden som inte blivit klar. Här får Hans Lindberg (s) ett ypperligt tillfälle att visa sig statsmannamässig och ta ansvar för den kommun han leder när han tar kontakt med regeringen. Han får infrastrukturministern att lova (?) att det inte finns något som tyder på att Västra Länken kommer att stoppas. Bra så. Att det inte kommer att försenas igen, det tror jag ingen vågar lova. Det har ju blivit fel förr.

    Det som har varit tydligast av allt är i alla fall att bloggsidorna har dominerats av kränkta socialdemokrater som menar att ryktet startades av illasinnade moderater för att skada regeringen och att det var lögner som det ska bes om ursäkt för. Jag tycker att Trafikverket kan be om ursäkt för att projektet är så kraftigt försenat, men det kanske de redan har gjort. I övrigt får vi väl vara glada för att ryktet var falskt för Umeås skull.

     

     

  • En förebild för kvinnor

    taxi

    Ack du underbara fredag, den dag som kändes långt borta i måndags är här och inte nog med det, vackert väder är det också! Eller det var det när jag kom till stadshuset i morse, jag är rädd för att jag får äta upp de orden eftersom jag inte tog på mig en jacka.

    Förmiddagen har ägnats åt Folkhälsoråd och jag vet att Umeå kommun har ambitionen att ha Sveriges bästa folkhälsa till 2020 (ett av kommunfullmäktiges mål) och Västerbottens landsting har sedan länge målet att länet har världens bästa hälsa 2020. Det är mindre än fyra år dit och visst har jag hört om att ”Sikta mot stjärnorna och du når trädtopparna; sikta mot trädtopparna och du stannar på marken”. Vem som gör mätningen 2020 för att se vilken hälsa befolkningen har det vet jag inte, men jag är ärlig när jag säger att jag inte tror på att sitta i möten för att prata med andra politiker om vad som redan görs är ett steg i rätt riktning mot god folkhälsa. Jag reagerar också starkt när det blir moraliserande kommentarer över människors val eller när politiken vill ta till förbud som en lösning. Det personliga egenansvaret glöms bort när vissa politiker kommer med förslag.

    Andra möten som jag tycker om är de personliga och de oväntade som man aldrig räknar med. Många gånger har jag fått dem när jag har varit på resande fot. I gårdagens tidning gick det att läsa om årets pionjär i Västerbotten, Aysun Alhakim som startade ett taxibolag för fem år sedan. Jag har åkt med Aysun Alhakim vid ett tillfälle från mitt hem till flygplatsen, en resa på dryga 15 minuter. Kort resa, men tid till trevligt samtal. Jag fick veta att hon var utbildad undersköterska, men att hon hade valt bort det efter att de flyttat till Umeå. O nej tänkte jag, vi behöver dig i kommunen! Det var dåliga anställningsformer, helger och kvällsarbete som var problemet och istället blev hon framgångsrik företagare med fyra anställda. Idag är hon en förebild för att kvinnor ska ta steget ut i arbetslivet.

    Det är möjligheten att få vara med och påverka sitt arbete som gör att kvinnor tar steget till att bli egna företagare och detta gäller självklart även inom vården. Enligt siffror från 2013 är det bara en fjärdedel av alla företag som drevs av kvinnor, men inom vårdföretag var det ca 40 % av Vårdföretagarnas 2000 medlemsföretag. Jag har blivit anklagad för att vara ute och cyklar för ”att privata inslag inom vården har inte förbättrat vården utan snarare skapat sämre arbetsförhållanden och mindre bemanning med höjda sjukskrivningstal som följd.” Ett uttalande som saknar grund eller belägg. Tvärtom är det just de privata vårdföretagen som har lägre sjukskrivningstal och som har förbättrat för just kvinnor när det gäller att erbjuda en mångfald av arbetsgivare istället för bara kommun och landsting. Eftersom utbildade undersköterskor är ett bristyrke på många platser har det också funnits utrymme till att förhandla om lönen.

    Jag önskar Aysun Alhakim lycka till med sitt bolag och jag hoppas att fler kvinnor inspireras att ta steget. Själv tar jag strax steget ut till Smakfestivalen, önskar dig en trevlig helg!

     

     

     

     

     

  • Häftigt att betala skatt sa Mona

    Jag ser att Andreas Lundgren (s)  inte gillade min tidigare blogg och sanningen är att jag aldrig förväntat mig något annat. Skatter är en känslig fråga för socialdemokrater för vem minns väl inte Mona Sahlins uttalande för många år sedan om att det är häftigt att betala skatt? Det kanske inte var många som hade valt samma ord, men jag har absolut ingenting emot att betala skatt för att vara med och bidra till välfärden. (Jag har heller inte missat att betala in mina skatter vilket fru Sahlin gjort, men jag tror väl inte att hon skatteplanerade eller försökte smita..) Med välfärd menar jag förstås vård, skola omsorg. Jag är också redo att ta personligt ansvar vilket betyder att jag inte förväntar mig att allt ska vara gratis och att samhället ska ta hand om allt från vaggan till graven. Du som människa ska själv ha makt och möjlighet att påverka ditt liv.

    Retorik kan vara hård och mitt förra inlägg började också med att det är lätt att peka finger och skylla på andra. Lundgren skriver: ”Ja det är helt riktigt att den borgerliga regering sköt till mer pengar till hälso- och sjukvården. Det är ingen som ifrågasatt det eller att regeringar oavsett partifärg skjuter till mer resurser i ett samhälle som växer. Men det säger ju ingenting om behoven täcks av dessa tillskott eller om det hade behövts mer resurser.” Det är sant att behov alltid finns, det händer så mycket inom vården och kostnadsutvecklingen inom Västerbottens landsting har varit mycket hög jämfört med andra landsting. Varför ifrågasätter inte Socialdemokraterna sina egna partikamraters styre av landstinget? När är skatteuttaget tillräckligt? Lägger Socialdemokraterna pengarna på rätt saker?

    Jag fortsätter att vara tydlig med att det är inte den som säger argumentet som behöver bevisa sanningshalten utan den som lyssnar (eller läser) ansvarar för att själv kontrollera och det samma gäller Lundgrens blogg. Här inflikar jag en liten påminnelse om den stora finanskris som drabbade världen 2009 vilket den dåvarande oppositionen gärna glömmer bort vilken påverkan den hade på arbetslösheten. Googla om ni behöver bli påminda!

    Idag arbetar vi i Äldrenämnden med strategi och upplägg inför kommande ekonomiska utmaningar. Det är alldeles för lätt att säga att med mer pengar fixar vi allt. Det går inte för det är människor vi är till för. De äldre ska ha inflytande över sina liv och därför har det varit viktigt att en mångfald av aktörer finns med. Ett exempel är inom hemtjänsten där kommunens egna kostnader för hemtjänsten sjönk när Eget val infördes  2005.

     

     

  • Socialdemokraternas osanna mantra

    Att peka finger och skylla brister på andra, det är tyvärr alltför vanligt i den politiska retoriken. När bilden av verkligheten inte stämmer överens med den egna självbilden är det lätt att ta till enkel retorik som i det närmaste liknar mantran. Det är inte den som säger argumentet som behöver bevisa sanningshalten utan den som lyssnar (eller läser) ansvarar för att själv kontrollera. Detta är mycket vanligt förekommande i valrörelser.

    I söndags var det vårduppror i hela landet och ja det finns allvarliga problem inom vården. Andreas Lundgren har skrivit om upproret http://blogg.vk.se/lundgren/2016/09/05/bra-med-varduppror/  och hoppar på tåget om att det är Alliansens fel att det ser ut som det gör. Mantrat om skattesänkningar ekar och att det är därför som vården har problem. Detta är inte sant! Vad som är sant är att förväntningarna på vad välfärd innebär och vad sjukvården kan åstadkomma har ökat. Sanningen är att under alliansregeringen gick mer resurser till vård och omsorg än någonsin förr, resurserna minskade inte trots att människor fick mer kvar i plånboken.

    I Västerbotten där vi bor har Socialdemokraterna styrt landstinget i mer än tre decennier. Efter senaste valet styr S, med Miljöpartiet och Vänstern. Skatten har höjts och höjs igen vilket innebär att Västerbotten hamnar i en högskatteregion när kommunalskatt och landstingsskatt slås samman. Socialdemokraterna höjer skatter redan nu vilket måste göra Lundgren mer än nöjd. Att bara höja skatter utan att se över hur resurserna och kostnaderna fördelas det är oansvarigt, men en klassisk del av s märkt politik. Det märkligaste argumentet i Lundgrens blogg är att ställa stressade sjuksköterskor mot lyxbåtar (!?)

    Jag har mycket goda erfarenheter av vården när jag har fått den, men att behöva vänta och leva i ovisshet det är det jobbiga. Kömiljarden som alliansen införde med Göran Hägglund som socialminister hade effekt på vårdköerna, men den är bortplockad av Socialdemokraterna och köerna växer. Mitt förtroende för Gabriel Wikström som sjukvårdsminister är mycket lågt och det är jag ledsen för. Som patient är du helt ointresserad av partifärg utan det är vård och visad handlingskraft som är det viktigaste. Det finns en socialdemokrat jag tycker om att citera och det är Gustav Möller (1884-1970) ” Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Jag har dock inte mött någon socialdemokrat som tycker om samma citat.

    Läs denna artikel ur Dagens samhälle 2014: http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/rekordintaekter-till-vaelfaerden-7729

  • Vänstern är ett populistiskt parti

    Jag har nästan lite dåligt samvete för hur jag kritiserade VK häromdagen för hur de väljer ut ärenden att skriva om och publicera i papperstidningen. Dagen efter kommunfullmäktige menade jag att inte en enda ”mjuk fråga” synliggjordes i tidningen. På onsdagen blev jag kompenserad när jag ”fick ståta i tidningen” som en politiker frände kallade det. Tro mig, jag ville inte göra det till kritik i egen sak, men det kanske var lätt att missförstå. Det finns saker jag brinner lite extra för och det är att saker och ting ska gå rätt till samt att vården för våra äldre ska vara den bästa.

     

    När Vänsterpartiet hävdar att de är med och styr Sverige genom inflytandet i budgetarbetet och stolt visar upp russinen i kakan och säger att det är tack vare V de finns, ja då är Socialdemokraterna häpnadsväckande tyst. När Vänsterpartiet sedan ute i kommunerna kan gå ifrån nationella överenskommelser och avslå som i måndags en höjning av hemtjänsttaxan utan att komma med konkreta förslag då försvinner trovärdigheten fullständigt! Varför envisas S med att ta vänstern i båten för inte kan det väl vara tanken att Jonas Sjöstedt ska vara den som styr? Socialdemokraterna i Umeå blev ”brända” av tidigare nära samarbete, men kan ändå inte släppa hatkärleken Att säga nej till anpassningar med argumentet att det är för att måna om de 431 personer som skulle få en höjning är att samtidigt glömma de övriga 1000 som bor på våra vård och omsorgsboenden. Var ska försämringen tas? Att säga nej i tron att det är av solidaritet är i detta fall inget annat än populism.

    Idag sitter jag på ett seminarium med Försäkringskassan om psykisk ohälsa i kvinnodominerade verksamheter, jag hoppas på lösningar och inte bara konstateranden.

     

     

     

  • Mjuka frågor är ointressanta?

    Eftersom kommunfullmäktigesammanträdena har blivit allt längre det senaste året har det blivit mer tid till att granska och fundera över de frågor som debatteras i fullmäktige. Talartiden mellan män och kvinnor kommer upp emellanåt, oftast med problemfrågeställningen att det är för få kvinnor som talar och att männen tar för stor plats. Jag tycker att det är olyckligt att fastna i den diskussionen när det mer borde vara vilka frågor debatterar männen och vilka frågor är viktiga för kvinnorna?

    Igår var frågan om hemtjänst på dagordningen och anpassningen av kostnadstak, Vänsterpartiet hade en motion om bredband på äldreboenden, en motion om Umeås stöd för sprututbytesprogram och Liberalerna hade en motion om årstidshemtjänst bland annat. Gemensamt för alla dessa punkter där t ex frågan om sprututbytesprogram debatterades länge var att motionerna var skrivna av kvinnor och talarlistan dominerades av kvinnor. Det var mjuka frågor inom äldreomsorg och vård, men ingen av dessa frågor fångade VKs intresse och det var sex andra ärenden som tog plats i tidningen, Arbetarpartiets interpellation och starka kritik mot den nya sportparken, förbud mot tiggeri, slopad karensdag, kollektivtrafik till Väven, Rådhustorgets ombyggnation och 15 barnsmålet i förskolan. Slopad karensdag och 15 barnsmålet kanske kan anses som lite mjukare frågor, men gemensamt för dessa var att det var män som debatterade (enligt VK) trots att det var några kvinnor som gjorde sitt bästa i debatten i frågan om karensdag. Två kvinnor nämns i tidningen och det är Moa Brydsten (s) som För och grundskolenämndens ordförande och Lena Karlsson Engman (s) som Tekniska nämndens ordförande eftersom det var till dem frågor ställts.

    Jag vet inte varför VK gjorde detta urval eller om det var just dessa frågor som de fann mest intressant. I ärlighetens namn tycker jag att det blir lite märkligt. Vård och äldreomsorg brukar definitivt kallas för mjuka frågor och på gårdagens fullmäktige var det hela åtta ärenden som berörde området. Tidigare kommunalråd Lennart Holmlund (s) var inte den som visade något större intresse för frågan i fullmäktige under förra mandatperioden därför är det roligt att läsa hur engagerad han nu har blivit. Holmlund vill se ett helhetsgrepp på äldrepolitiken och jag förstår honom. Umeå kommun kan bli bättre vilket mycket av gårdagens debatt visade. Det finns en del kvar att göra, Umeåpolitiken är trots allt mer än bara byggen och kultur.

    http://blogg.vk.se/lennart-holmlund-kommunalrad/2016/08/30/vi-vill-ha-sammanhallande-aldrepolitik/

  • Kostnader och (s)juka förslag

    Åtta miljoner kronor skulle det kosta Umeå kommun om Socialförsäkringsministerns förslag om hälsoväxling skulle ha vunnit laga kraft. Det var ett mycket dåligt förslag som ministern Annika Strandhäll (S) presenterade i april, men som hon drog tillbaka i förra veckan. Visst är jag glad för att regeringen kunde släppa på prestigen och ta till sig kritiken från alla remissinstanser och SKL. Kristdemokraterna förväntar sig att kommunledningen alltid agerar snabbt när dåliga kostnadsdrivande förslag är på gång från regeringen (oavsett vilken regering vi har). Nu undrar jag mest vad hanteringen av detta förslag har kostat administrativt för gratis var det nog inte. Min interpellation till personalutskottets ordförande Christer Lindvall i sin helhet:  http://www.umea.se/download/18.20690b651567dc7526ce440/1471853662602/i16.588.pdf

    Ett annat förslag från regeringen som får konsekvenser för kommunerna är anpassningen av avgiftstak för insatser enligt SoL. Dvs Maxtaxa i hemtjänsten. Vi hade ärendet i Äldrenämnden i maj och jag hade verkligen trott att ett beslut skulle tas på fullmäktigesammanträdet i juni eftersom det berör avgifter och i hög grad är budgetpåverkande. Regeringen sa redan förra hösten att de ville höja hemtjänsttaxan och att statsbidragen till kommunerna reduceras i samma mån. Det är inte tvingande för kommunerna att göra förändringen, men om inte den görs måste kommunerna själva finansiera skillnaden. Denna skillnad har redan införts eftersom statsbidraget drogs ner fr om 1 juli!!!

    Kristdemokraterna var emot denna förändring av maxtaket på nationell nivå och jag har i Äldrenämnden kraftigt kritiserat förslaget, men som sittande vice ordförande måste jag se till ansvaret för hela äldreomsorgen och inte endast de 431 personer som beräknas kommer att få en höjd avgift. Om vi inte anpassar oss till förutsättningarna måste pengar tas från en annan verksamhet. Kommunens hemtjänst och äldreomsorg ska vara så god att den är värd att betala för. Vänsterpartiet som på nationell nivå varit med och godkänt förändringen yrkade avslag på förändringen utan att komma med annat förslag. 141 000 kr/månad kostar det kommunen i förlorade statsbidrag om inte en förändring görs. Liberalerna hade ett annat förslag, men inte heller där fanns det något förslag på finansiering.

    Efter Äldrenämndens sammanträde i maj lämnade jag och Moderaternas ledamot in en protokollsanteckning där vår ståndpunkt tydliggjordes.

    Protokollsanteckning från Kristdemokraterna och Moderaterna

    När regeringen i höstas föreslog en ändring av avgiftstaket för personer med insatser inom äldreomsorg, maxtaxan, var Kristdemokraterna och Moderaterna mycket kritiska till förändringen. Vi står fast vid samma kritik idag, men eftersom statsbidragen reduceras i samma mån blir det ett så gott som tvingande för kommunerna att följa. Den skattesänkning som utlovades till pensionärer äts nu upp av höjningen för de pensionärer som har lägst inkomst och som är beroende av hemtjänst. Regeringens politik är ett hån där en höjning av pensionen görs med en hand för att sedan rycka tillbaka höjningen i form av höjda avgifter. Det faktum att det sker under pågående budgetår underlättar inte heller för kommuner att hitta alternativa finansieringslösningar. Det är dock mycket bra att denna fråga avgörs i kommunfullmäktige och inte av Äldrenämnden allena.

    Veronica Kerr, vice ordförande, Kristdemokraterna Greger Knutsson, Moderaterna

     

     

  • Inte kappans fel att vinden vänder!

    ”Det är inte kappans fel att vinden blåser”, brukar Anders Timell, radiopratare i Mix Megapol säga när han blir anklagad för att plötsligt ändra åsikt. Med andra ord, han kan inte ansvara för att det är andra saker som har hänt, att det är lättare att byta åsikt än att stå fast vid något för att det inte är tillräckligt många som står på din sida. En del kallar det populism. På hösten vet vi att vindar kan blåsa rejält och det är självklart att det är enklare att vandra i medvind än tvärtom. Skulle man alltid vandra i medvind är risken stor att man hamnar fel och någonstans där man inte hör hemma.

    För er som känner mig eller har läst min blogg tidigare vet att jag har haft en del sjukvårdskontakter de senaste åren. Hur frustrerad jag har varit över väntetider både för mig själv eller för mina anhöriga. Hur den otillgängliga vården i landstinget blir mer kostnadsdrivande och hur sjukdomar förvärras för att vården inte ges i tid. Vart är vården i Sverige på väg, är en fråga som återkommer ständigt i kommentarer eller artiklar, men att säga att det är fel på vården är att göra det lätt för sig. Vi har en fantastisk sjukvård i Sverige med otroligt kunnig personal, men vi är fler och fler lever längre. Vi överlever sjukdomar, men kan istället bli kroniker som behöver vård som kostar. Det är förändringar som behövs göras, men samtidigt är vi fast i en gammal och omodern indelning av landet i landsting.

    Ett citat av Einstein: ”Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har orsakat” När jag hänvisar till det citatet är det när jag tänker på Socialdemokraternas mer än 30 åriga styre av landstinget och problem att lösa finns i överflöd. Folket vill inte ha en storregion säger Liberalerna som har arbetat hårt i frågan tidigare och det är antagligen så om du frågar någon ute på gatan. En fungerande vård utan köer, pengar till nya behandlingar och större möjligheter till specialiserad vård det är vad den som väntar på vård vill ha och också känna sig trygg när behovet uppstår. En storregion blir här ett verktyg att nå målet. Tydligen delar inte SD och Liberalerna den uppfattningen.

    En storregion är ingen ny idé. När jag satt i landstingsfullmäktige 2006-2010 fick jag förmånen att arbeta i en av Norrstyrelsens arbetsgrupper Forskning och Högre utbildning. Det är mycket förberedande arbete i regionfrågan som har gjorts och som inte får glömmas bort. Ett annat arbete som måste göras är att informera medborgare om fördelarna med en storregion. Inte fastna i att det bara blir färre politiker som sitter längre bort. Här kan du läsa om Norrstyrelsen. http://www.norrstyrelsen.se/ Jag väntar med spänning på fortsättningen i denna fråga.

  • Nyhetsansvar och fotoalbum

    Ser på övriga politikerbloggar att en del politiskt arbete har kommit igång, men här på stadshuset är det fortfarande mycket lugnt och själv har jag ännu inga möten inbokade denna vecka. Anpassar mig till vardagen, men det är ingen ”riktig” vardag förrän skolorna har börjat. Det är tydligt med två tonåringar fortfarande boende hemma och visst kan jag ibland drömma mig tillbaka när sommaren innebar tio veckors ledighet!

    Det har varit skönt att vara ledig och det har inte varit långa resor utan mest arbete på hemmaplan. Jag har i sommar hjälpt min mamma att flytta till Umeå efter att ha bott i Skellefteå kommun de senaste 25 åren. Det känns så bra och tryggt att ha henne närmare, men det har varit ett slit att packa, bära, lyfta och köra. Det är mycket som har kommit fram och minnen har även flödat när fotoalbum hittats igen. Det är faktiskt en sorgsen känsla för att det inte kommer att finnas fotoalbum på samma sätt framtiden. Bilderna jag idag tar finns i datorn, telefonen och Instagram – kommer mina barn och barnbarn att ”hitta” dem om 30 år och minnas på samma sätt som jag har gjort i sommar? Tveksamt.

    I övrigt har det varit nyhetstorka förutom när nyheterna har rapporterat om vansinnesdåd och terrorism i bla Tyskland, Frankrike och Turkiet. Det har varit sexuella övergrepp, våldtäkter och ofredanden på unga kvinnor på festival. Polisen har inte ryckt ut på anmälningar och har de skickats ut har de skickats fel. Anmälningar har lagts ned och här i vårt eget län får inte patienter vård i tid för att det är personalbrist. Istället får vi en diskussion om vad som är akut eller inte och glömmer bort den enskilde och dennes anhöriga. Jag har själv fått samtal från anhöriga som är frustrerade för att kommunikationen med kommunen och socialtjänsten brister. Den raka, tydliga och ärliga kommunikationen saknas vilket gör allt så mycket svårare för den anhörig som står bredvid och vill hjälpa. Här finns utrymme till förbättring.

    En del tycker att tidningarna borde skriva mer om roliga och glada nyheter, men det är klart att nyheter ska rapportera om det som berör. Det blir dock osmakligt när journalister går över gränser för att få till en nyhet med hög snyftfaktor för att sälja lösnummer. Här får vi förlita oss på ett personligt ansvar hos den som skriver och hos den som läser. Vill du se vad jag har haft för mig i sommar när jag inte skrivit på bloggen eller suttit på varken landsting eller stadshus? Kolla in mitt fotoalbum på Instagram https://www.instagram.com/veronicakerr/