Författare: veronicakerr

  • En bakgrund till dagens ärende i AU

    Idag sammanträder Äldrenämndens arbetsutskott och vi börjar med ett förstärkt AU eftersom vi ska anta budget och uppdragsplan för 2019. Visst är det en viktig punkt på dagordningen, men efter gårdagens besked i Individ och familjenämndens arbetsutskott att S och V ska avskaffa Lagen om valfrihet så är det självklart den frågan som får allt fokus.

    Det var i maj i år som ordförande Janet Ågren (s) oväntat lade ett uppdrag till tjänstemännen på AU om att se över LOV och om LOU skulle kunna införas istället. En anledning var att den kommunala hemtjänsten inte längre är den största utföraren av hemtjänst, valfriheten hade gått för långt. Det visade sig också att de fullständigt omöjliga kraven på utbildningsnivåer som Socialdemokraterna drev igenom fyra år tidigare kan varken de privata eller kommunen själv leva upp till.

    Ett arbetsutskott bereder ärenden till nämnden och om det är en presskonferens så sker det efter nämndens beslut. Inte efter ett arbetsutskott. När uppdraget togs struntade Socialdemokraterna i att överhuvudtaget ta upp ärendet till nämnden och hade jag inte påtalat det absurda hade inte uppdraget ens funnits med som ett anmälningsärende. Allianspartierna skickade dock ut ett pressmeddelande 1 juni och nu, ett drygt halvår senare verkar det som om våra farhågor stämmer.

    Pressmeddelande 20180601

     

    Misstro från S ett hot mot valfriheten?

    Följande säger samtliga alliansföreträdare i Äldrenämnden i ett gemensamt uttalande.

    –  Vi är djupt bekymrade över den misstro som Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fortsätter att visa de privata hemtjänstutförarna genom att ställa allt högre krav till en av de absolut lägsta ersättningarna samtidigt som samma krav inte ställs på kommunens egna hemtjänst. 

    Det var på Äldrenämndens arbetsutskott tidigare i maj som ordförande Janet Ågren (s) gav uppdraget till förvaltningen att göra en utvärdering av bla. huruvida LOV eller LOU i framtiden bör användas. Allianspartierna i AU reserverade sig mot beslutet med tanke på att uppdraget inte var berett och att det togs med kort varsel under en informationspunkt där handlingar också saknades. 

    I förfrågningsunderlaget som Socialnämnden beslutade 2014 ställs kravet på att 70% av all tillsvidareanställd personal i de privata hemtjänstföretagen ska ha en vårdutbildning. Idag klarar varken kommunens egna hemtjänst eller de privata det kravet, men skillnaden är att medan det har sjunkit i kommunen så har nivån förbättrats i de privata företagen. Idag väljer en majoritet av alla med hemtjänst privat utförare.

    –  Det är inte rimligt att ett uppdrag av detta slag, där förvaltningen får i uppdrag att bedöma om LOV ska ersättas av LOU, endast tas i arbetsutskottet och inte i nämnden. 

    –  Det är uppenbart att Socialdemokraterna är missnöjda med att en majoritet av alla med hemtjänst väljer annan utförare än kommunen, men att välja LOU istället för dagens system med LOV är att underkänna människors rätt till självbestämmande och inflytande.

     

    För mer information kontakta:

    Veronica Kerr (KD)
    1:e vice ordförande i Äldrenämnden

    Greger Knutsson (M)
    Ledamot Äldrenämnden

    Marianne Normark (L)
    Ledamot Äldrenämnden

    Eric Bergner (C)
    Ledamot Äldrenämnden

     

  • Jag säger nej till vänsterns bullar

    På onsdagen basunerade Vänsterpartiet ut att S och V tagit i hand för att fasa ut LOV:en, och att ett yrkande lades fram under individ- och familjenämndens arbetsutskott. Samtidigt får förvaltningen i uppdrag att utreda hur i stället lagen om offentlig upphandling, LOU, ska tillämpas.

    Texten ovan kommer från en artikel i Folkbladet och jag antar att snart har nyheten även kommit ut i VK. Idag på Individ och familjenämndens arbetsutskott presenterades en utredning som Janet Ågren ordförande i Äldrenämnden beställt och som handlade om hemtjänst utifrån lagen om valfrihet eller lagen om offentlig upphandling. Jämförelser mellan kommuner som har haft LOV och som idag valt att använda sig av LOU m m. Förslaget till beslut i tjänsteskrivelsen var att godkänna informationen. Själv sitter jag inte i arbetsutskottet för IFN, men jag har fått det återberättat för mig att när det var klart lades ett yrkande om att ge i uppdrag till förvaltningen att återkomma med förslag om hur LOU ska införas istället för lagen om valfrihet. Dvs valfriheten ska bort eftersom Socialdemokraterna vill ha mer kontroll över vad människor väljer.

    Jag är inte förvånad, grymt besviken och ledsen, men inte förvånad eftersom det var fullständigt uppenbart i maj att Socialdemokraterna aktivt letade efter en anledning att avveckla LOV. Det som gör mig förvånad är citatet i artikeln:

    – Nu blir det andra bullar här i Umeå kommun. S ville träffa mig och Ulrika för ett litet samtal angående vad vi tänker om LOV och det är inte okänt för dem vad vi tycker om den lagen, säger hon och hänvisar till att den kommunala hemtjänsten har krympt under årens lopp. 

    Citatet betyder att Socialdemokraterna har aktivt sökt stöd hos Vänsterpartiet för att försämra medborgarinflytande, företagande och valfriheten i Umeå. En valfrihet som har funnits sedan 2005 och som har gett äldre människor mer självbestämmande och samtidigt minskat kostnaderna för hemtjänsten i kommunen. Det märkliga är att den som citeras inte alls sitter i Individ och familjenämnden utan i Äldrenämnden, men det är fullständigt klart vem som har basunerat ut och kontaktat media. Vem som är S är lite mer oklart.

    Imorgon bitti sammanträder Äldrenämndens arbetsutskott och om två veckor är det beslut i Individ och familjenämnden samt i Äldrenämnden. Tills dess förväntar jag mig uttalanden både från Andreas Lundgren och Janet Ågren om hur de tänker och varför de vill begränsa valfrihet och företagande. Med tanke på att Janet Ågren, ordförande i Äldrenämnden, ska bli kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens Näringslivsutskott borde även tanken på vilka konsekvenser beslutet om att avveckla LOV innebär för lokala företag. Eller är företag inom vård och omsorg inte lika viktiga?

  • Vilka ska använda Norrbotniabanan?

    Det finns inte många frågor som politiken i Umeå är så väl överens om och det är kollektivtrafiken. Ja förstås bara till en viss gräns och det är att Umeå behöver en välutvecklad kollektivtrafik som är värd att satsas på, inte minst för att komma till rätta med luftmiljön i centrum. Vad kollektivtrafiken får kosta det är en annan fråga.

    I gårdagens VK hade tidigare kommunalrådet Lennart Holmlund en debattartikel om elbussar och tåg till Sävar, vilket väckte en del uppmärksamhet. Den har publicerats i Folkbladet tidigare och samma dag bloggade nuvarande kommunalrådet Hans Lindberg ett försvarstal om varför Norrbotniabanan ska göra ett stopp i Sävar för persontrafik. Sprickan blir än mer tydlig när Lindberg skriver att Holmlund har brister i sitt resonemang och att det inte alls är Socialdemokraternas hållning i frågan. Lindberg var inte närvarande i Sävar när översiktsplanen debatterades i augusti, hade han varit det så skulle han ha vetat att det är betydligt fler som delar Holmlunds synpunkter. Artikeln är nödvändig och om Socialdemokraterna tycker att Holmlunds påståenden är obekväma, ja då är artikeln definitivt rätt i tiden.

    Holmlund skriver: Det är avvägningar som måste göras. Ett resecentrum är en dyr anläggning och det ska kommunen betala. Jag har inte hört vad landstinget tycker, som betalar tågen på Botniabanan. Ett stopp i Sävar påverkar tiden för tågen och då blir restiden för resenärer från Robertsfors, och från andra orter, längre.

    Här blir min tanke; har vi fullständigt glömt syftet med Norrbotniabanan? Är det personer boende i Umeå kommun som ska prioriteras främst eller ska vi möjliggöra för fler utanför kommunen att snabbare ta sig till Umeå och samtidigt förenkla pendling? Vad är mer miljövänligt, transportera människor eller flytta godstrafik från vägar till järnväg? På Trafikverkets hemsida står det:

    Med Norrbotniabanan förbättras kapaciteten avsevärt då den nya, moderna järnvägen går i en rakare sträckning nära kusten där Norrlands största städer finns. Den kommer att klara av tyngre laster och högre hastigheter vilket gynnar godstrafiken. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med cirka 80 000 ton per år genom att flytta transporter från väg till järnväg. Med halverade resetider krymper avståndet mellan Norrlandskusten och det blir lättare att resa mellan orter i regionen och invånarna kan nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang. Det gynnar i sin tur näringslivets utveckling och bidrar till en attraktiv, växande och hållbar region.

    Det är precis som Holmlund skriver att tåget kan inte konkurrera med bussen på kortare sträckor och det är inget nytt. Socialdemokraterna har lovat tågtrafik mellan Holmsund och Umeå, men vad kommer då att hända med bussarna? Järnvägsstation kanske är mitt i samhället, men majoriteten av Holmsunds befolkning bor inte mitt i samhället. De flesta Holmsundsbussarna fortsätter vidare till Obbola eller startar där och det finns ännu ingen som övertygat mig att om en satsning görs på tåg att de kommer att fortsätta med bussarna i samma mån som idag. Det finns en alltför romantiserad bild av att resa med tåg och att den bilden skulle delas av alla Holmsundsbor. Så är det inte. Det är ungefär lika långt mellan Holmsund och Umeå som det är mellan Umeå och Sävar.

    Det är friskt vågat av Holmlund att ifrågasätta Partiet och uppmana till att vara mer försiktig med kommunens pengar. I den här frågan är inte sista ordet sagt.

     

     

  • Ny mandatperiod – nya uppdrag

    Vi är redan inne i november och pusselbitarna efter valet har lagts åtminstone i stadshuset. Det kluriga pusslet efter valresultatet nationellt håller fortfarande på att läggas och det måste emellanåt kännas övermäktigt frustrerande för en talman att ständigt sondera, samtala och fika med åtta partiledare som vill åt olika håll. Nu verkar det som om arbetet har gått framåt när tankar får prövas ordentligt genom en omröstning i riksdagen i nästa vecka. Vilka trycker på den röda knappen och vilka trycker grönt? Här blir det definitivt en möjlighet att bekänna färg både inför väljare och för Sverige i stort.

    I Umeå är det annorlunda, men inte så annorlunda jämfört med tidigare mandatperiod. Socialdemokraterna fortsätter sitt styre med hjälp av både Miljöparti och Vänsterparti även om V föredrar att kalla sig den enda sanna oppositionen. (Definitionen av vad som är sant och vad som är opposition skiljer sig antagligen rejält mellan partierna.) Personligen är jag glad och tacksam för att jag har fått fortsatt förtroende av mitt parti att vara gruppledare och även fortsätta arbetet i Äldrenämnden som vice ordförande. Presidiet i Äldrenämnden fortsätter vara ordförande och två vice ordförande, men av tre personer i presidiet är jag den enda som varit med sedan december 2014.

    Jag är också nominerad till vice ordförande för den gemensamma räddningsnämnden vilket känns jättespännande. Det är Robertsfors, Umeå och Vindelns kommuner som har en gemensam brand- och räddningsnämnd för att möjliggöra samordning av kommunernas enskilda resurser inom området skydd mot olyckor. Mitt tidigare engagemang i dessa frågor har främst varit arbetsvillkor för deltidsbrandmän och införa fler möjligheter till IVPA (I väntan på ambulans) tillsammans med landstinget. Det är min bestämda uppfattning att en väl fungerande räddningstjänst är en förutsättning för ett tryggare Sverige. Nomineringarna är klara, men alla vet att inget är klart förrän det är klart dvs den 26 november när valkommunfullmäktige sammanträder. Sedan är det förstås inte omöjligt att ändringar sker under mandatperioden, men som det är just nu så känns det bara bra.

     

  • Ett hej och ett leende är en god början

    Vissa nyheter berör mig mer än andra och när jag läser om den man som hittades död i sin lägenhet i Piteå häromdagen blir jag så ledsen. Det är tydligt att ensamhet har blivit allt vanligare. Ensamhet har blivit ett samhällsproblem och är ett hot mot folkhälsa eftersom ofrivillig ensamhet kan orsaka depression och leda till andra sjukdomar. Tänk dig att inte vara efterfrågad av någon, inte ha någon som saknar dig för att du inte synts till?

    Jag vet ingenting om denna man, men det är inte det som är det viktigaste för vi kan inte bo i ett land där någon får ligga död i en lägenhet i månader utan att någon märker det. Jag säger inte att vi ska tvingas till att umgås med grannar vi inte känner, men visst måste vi visa mer uppmärksamhet till människor omkring oss? Artikeln väcker frågor och jag vet att händelsen är långt ifrån unik. För flera år sedan lyssnade jag till en intervju med dåvarande Barnombudsman som berättade att han alltid sa hej till varje barn han mötte oavsett var för att bekräfta och visa att det var någon som såg dem. Han menade att för vissa barn kanske det var enda gången under dagen som någon såg dem.

    Det låter enkelt, men jag är övertygade om att alla vill bli bekräftade av någon annan. Ett hej och ett leende är en god början.

  • Ropa inte hej…

    – Hur går det? Vad händer egentligen på stadshuset? Frågorna återkommer för alla vill ju veta vad som ska ske under kommande mandatperiod. Vem tar vem och vem dansar med vem? Eftersom resultatet inte är definitivt klart har jag inte så mycket att förtälja. Visst vi tappade ett mandat i onsdags vilket vi hade vunnit tre dagar tidigare och med små marginaler finns det fortfarande en osäkerhet innan sluträkning. Men jag menar att det spelar egentligen ingen större roll, du ropar helt enkelt inte hej förrän du kommit över bäcken. Du ska inte ta ut segern i förskott, i synnerhet om du inte vet hur övriga tänker.

    Några som verkar ha tagit ut segern i förskott är Sverigedemokraterna och dess anhängare som förlitade sig på opinionsundersökningarna strax innan valdagen. Opinionsundersökningar är omöjliga och opålitliga i många fall eftersom du kan aldrig vara säker på att den som fått frågan har talat sanning. Men att komma med anklagelser om valfusk och mana till namninsamling till nyval är magstarkt för att resultatet inte blev vad en opinionsundersökning sagt. Det är bra att möjligheten till nyval finns, men det är inte ett alternativ bara för att saker och ting inte blev som du hade tänkt. Det är ett alternativ när alla andra alternativ är prövade.

     

  • Kommentarer till valresultat

    Valrörelsen är över och det är blandade känslor, inte bara hos mig, men säkert hos många andra oavsett partitillhörighet. Valrörelse är roligt, det är intensivt, men också fullständigt utmattande när det är över. Det märkliga bara är att det ännu inte är över. Jag har fått rösta i de senaste tio riksdagsvalen, men det är första gången som jag är fullständigt oviss om vem som kommer att styra landet.

    Det som alla varnade för händer nu på riksplanet. Ett främlingsfientligt parti som talar om en kamp där det gäller att vinna eller dö har vunnit gehör hos fler, men ändå inte hos så många som det spekulerats om (tack och lov). Vänsterpartiet som inte funnits med i regeringen utan som kunnat äta kakan och ha den kvar, växer allt rödare. Socialdemokraternas beroendeställning till Vänsterpartiet är märklig och nu i efterhand med allt lägre siffror för S finns det säkert många socialdemokrater som undrar om det verkligen var värt det att ha med Sjöstedt i båten?

    För egen del är jag otroligt stolt över min partiledare Ebba Busch Thor som visat att Kristdemokraterna har en plats i svensk politik. När andra envist räknat ut oss kristdemokrater har Ebba fortsatt med att vara tydlig och tala om det som behöver förändras för att du ska kunna lita på Sverige. Det var härligt att tala med människor i valstugan som sa att jag har aldrig tidigare ens funderat på KD, men Ebba har tydligt visat var ni står och vad ni står för så nu lägger jag min röst på er. 

    För ett par veckor sedan publicerade VK en ”stor” lokal opinionsundersökning för Umeå som visade på att KD hade stöd av 2 % (!) och att vi skulle därmed åka ut ur kommunfullmäktige. Jag sa det då och jag säger det igen – räkna inte bort KD. I år var det fler personer som röstade på KD jämfört med 2014, men resultatet slutade på 3,8%. För den som aldrig trodde att vi skulle klara det är det förstås ett jättebra resultat, för mig som vill mer för Umeå så är det en besvikelse. Siffran är fortfarande preliminär så vi får se vad som händer. Den fråga som alla ställer sig, vem tar Socialdemokraternas hand i politiken? Fortsättning följer.

  • Värdighet i äldreomsorgen

    Valrörelse är en märklig tid eller kanske en härlig tid även om det är både en eller tre saker som läggs åt sidan för att valet står inför dörren. Här hemma råder det i det närmaste undantagstillstånd när det gäller städning och trädgårdsskötsel, men det gör inget. Allt går över och det gör även valrörelsen. Nu är det bara 12 dagar kvar och trots att det är många som vill räkna bort oss (ja, jag läste VK i morse) så är det inget jag själv räknar med. In i kaklet som det heter, KD ser det som måste förändras och vi har idéerna för hur det ska göras.

    Det som definitivt behöver förändras i Umeå är den långa kön till en plats på ett äldreboende. För drygt två veckor sedan var det ca 100 personer som blivit beviljade en plats, men som ännu inte fått platsen. Aldrig tidigare har Umeå haft en så lång kö, men detta är bara de som blivit beviljade efter bedömning. Om de som också vill flytta till annat boende pga ensamhet och otrygghet, men som fått avslag skulle kön vara betydligt längre. Det finns exempel på människor i 90 års åldern som fått avslag på sin ansökan och som får förlita sig på hemtjänst. Hemtjänsten är fantastisk, men den löser inte otryggheten som finns när ingen är i närheten.

    I dagens VK skriver jag om detta. Kristdemokraterna var med och införde värdighetsgarantier i äldreomsorgen och det är dags att tala om värdigt bemötande mot våra äldre. Tyvärr är det mycket sällan vi hör socialdemokrater talar om värdighet i just äldreomsorgen.

    Värdighet har ingen åldersgräns

    Värdighet har ingen åldersgräns för det är inte åldern som avgör om du har rätt till ett värdigt bemötande eller inte. Det borde vara självklart att inom äldreomsorgen ska det alltid vara den äldres behov och önskan som står i centrum. Trots det så förväntas äldre människor som upplever otrygghet med sjukdom och ensamhet att klara sig med hemtjänst även om deras önskan är att få leva i ett annat mer anpassat boende med närhet till andra. Ingen ska tvingas från sitt hem, men ingen ska heller tvingas att bo kvar i hemmet när otryggheten blir för stor.

    Statistik och forskning visar att det är just de äldre som drabbas hårt av ofrivillig ensamhet. Vi vet att depression och psykisk ohälsa blir allt vanligare. Därför vill vi kristdemokrater att kuratorer anställs inom äldreomsorgen som stöd både till den äldre och/ eller de anhöriga. Kön till de som önskar en plats på ett äldreboende i Umeå kommun har aldrig varit så lång som den är idag och då räknar jag endast de som blivit beviljad plats, men som får vänta. De som anses för friska, men som vill flytta räknas inte in i statistiken. Därför måste fler äldreboenden byggas, inte bara av kommunen för den tid det tar det har vi inte råd med!

     

    Veronica Kerr, gruppledare KD

    Vice ordförande Äldrenämnden Umeå

     

     

  • Andra alternativ när välfärden sviker

    Inga gräddfiler till vården skriver före detta kommunalrådet Lennart Holmlund på sin blogg. Han listar därefter upp en lång lista med åtgärder som han säger att Socialdemokraterna ska genomföra för att skapa ordning och reda i vården. De orden är ingenting annat än ett rent hån med tanke på hur det ser ut i vårt län och som VK skriver om idag. ”Gräddfiler” eller alternativa lösningar uppstår när de gamla lösningarna inte fungerar, men för socialdemokraterna är det viktigare att det är lika illa för alla.

    Jag är säker på att det är många som vill missförstå mig och lägga på mig uppfattningen att jag vill att det ska finnas lösningar för de med pengar. Det är att förenkla och inte inse vilket lidande en väntan i vårdkö innebär. Det kan vara smärtsamt för den enskilde, men samhällsekonomiskt är det inte heller försvarbart. Läkemedelskostnader ökar, sjukskrivningar ökar kostnader för försäkringskassa och arbetsgivare och ger också ett inkomstbortfall för den sjuke. När inte det offentliga fungerar så måste alternativ tillåtas. Holmlund vill ta tag i problemen och säkerställa att vården ges efter behov, men vägrar inse att Socialdemokraterna är en del av problemet. Fyra decennier av socialdemokratiskt styre i Västerbotten har idag gett Sveriges sämsta tillgänglighet till vården. VK skriver:

    ”Om det efter detta krävs en specialiserad vård som en operation eller annan åtgärd är vårdgarantin 90 dagar även till denna. Det är här som Västerbotten verkligen sticker ut. Riksgenomsnittet ligger på 74 procent medan snittet i Västerbotten visar att bara 60 procent får vård inom garantidagarna. I april stod 7265 patienter i länet i kö för en specialiserad vård. 2982 av patienterna hade väntat mer än 90 dagar”

    Jag är övertygad om att de närmare 3000 personer som väntat på specialiserad vård i mer än TRE månader inte är intresserad av vad socialdemokraterna lovar ska ske efter valet, de behöver vård nu. Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier kapade vårdköerna vilka Socialdemokraterna var med och skapade. Idag är vårdköerna fördubblade – vi i Västerbotten kan inte och får inte vara nöjda.

     

  • Valskyltar- miljonindustri och ett otyg

    Dag två. Valstugorna öppnade igår och det känns faktiskt riktigt bra. Det var en del bestyr med att få allt på plats. Otaliga möten med övriga partier för att få ordning på vad det är som gäller och vem som ansvarar för vad och allt har varit i god anda. Den goda andan finns fortfarande där, men tonen kan bli lite skarpare ju närmare vi kommer valet. Kanske framkom det när det beslutades om valskyltning. När ska de upp?

    Polistillståndet var från den 5 augusti, men när det blev klart att partierna på riks kommit överens om att efter kl.17 den 10 augusti var det fritt fram så väntade vi. En del har ännu inte satt upp sina vilket förstås gjort att risken för förstörelse och nedskräpning minskar. Valskyltarna är avskydda av många, men ses som en kär tradition av vissa partier. Andra menar att de flesta partierna egentligen INTE vill sätta upp skyltar, men kan inte vara först med att sluta. Partierna är låsta av andra, för tänk om du förlorar röster på att inte synas på en skylt vid Tegsbron i rusningstrafiken när alla andra står där?

    En kär tradition, javisst, men är det någon som minns en valrörelse överhuvudtaget där skyltarna har fått stå kvar? Det sparkas, klottras och rivs, men i år vandrar de iväg. Dvs de som inte vill se skyltarna tar helt sonika bort skylten och bär bort den. Skyltarna försvinner på riktigt, de stjäls allt för att budskapen inte ska synas och det sker på natten. Det är inte alla partiers skyltar som försvinner eller förstörs, ett enkelt konstaterande utan att peka finger. Vad tycker du? Påverkas du av valskyltar eller vill du att partierna ska sluta affischera för det leder bara till nedskräpning och frustration? I år vet jag att vissa kommuner beslutat att inte tillåta valaffischering förutom i nära anslutning till valstugan. Vore intressant om denna kommun också vågade tänka annorlunda. Det råder ingen brist på andra platser att synas på än i en vägkant. Själv syns jag idag på kommunstyrelsen och i valstugan.