Ja, jag lever. Trots värme och ett stort antal insektsbett denna sommar, men jag har varit dålig på att uppdatera bloggen. Detta trots att det egentligen inte handlat om nyhetstorka.
Jag ser att mitt senaste inlägg var från ”födelsedagsveckan”, dvs veckan när både min dotter, bonusdotter och jag själv har våra födelsedagar. Mitt i juli, lite trist för den som vill ha mycket uppmärksamhet som barn eftersom jag minns det som att majoriteten av alla kompisar var bortresta på semester när det var dags att fira. Idag vill jag inte ha så mycket uppmärksamhet just för att jag blir äldre. Det räcker med att ha familjen samlad runt middagsbordet. Tårta är det heller inte så noga med.
Semestern gick i sin lugna takt här hemma och inte var det mycket som hände i övrigt. På fredagskvällen den 18 juli förändrades det när dessa bilder började att delas.
Reaktionerna blev starka, Umeå ”sattes på kartan” och liknelser om att Umeå börjar bli som Malmö. Det vill säga en stad där otrygghet råder för judar och där antisemitism tillåts.
Partiledare från partier på både höger och vänstersidan uttalade sig och fördömde aktionen. I Umeå däremot dröjde det längre innan Socialdemokraterna uttalade sig vilket jag konstaterade på Facebook. Inläggen flödade och känslorna svallade. En skarp polarisering i det sociala mediaflödet uppstod.
Med mer än fem veckor kvar till fullmäktige lämnade jag in en interpellation ställd till KSO Hans Lindberg. För mig är det solklart att hat och antisemitism har vuxit i Umeå och att okunskapen om vad antisemitism är och vilka uttryck den kan ta är stor. Här vill jag att kommunen gör mer.
VK 23 juli.
Tiden har gått fort och på måndag är det dags för höstens första fullmäktige. Tio interpellationer, där Kristdemokraterna har två. Interpellationen jag lämnade in lyder:
Till
Kommunstyrelsens ordförande
Hans Lindberg (S)
Hur kan Umeå kommun stärka sitt arbete mot antisemitism?
När sommaren var som varmast och kommunen i stort sett gått in i semesterdvala, hamnade Umeå plötsligt i nationellt och internationellt fokus. Tyvärr inte för något positivt, utan som platsen där antisemitism visade sitt mest avskyvärda ansikte. En så kallad konstinstallation, som påstods rikta uppmärksamhet mot situationen i Gaza och kritik mot Israel, visade dockor i fångkläder med Davidsstjärnor hängande i snaror – omgivna av palestinska flaggor.
Att detta skedde under semestertid riskerade att det skulle passera obemärkt, men när bilderna sedan spreds i sociala media lät reaktionerna inte vänta på sig. Flera polisanmälningar för hets mot folkgrupp har lämnats in och politiker på både nationell och lokal nivå har tydligt markerat att detta inte är acceptabelt. Som kommunpolitiker har vi ett ansvar att reagera, ta ställning och agera kraftfullt för att inte antisemitismen ska få fäste i kommunen.
I Aftonbladet 19/7 konstaterar kommunstyrelsens ordförande att hatet ökat, både i Sverige i stort och i Umeå. Att detta är en utveckling som kommunen måste fokusera på och arbeta vidare med och att man är beredd att vidta ytterligare åtgärder om nödvändigt. Jag delar den uppfattningen, det är uppenbart att det finns en utbredd okunskap om vad antisemitism är och hur den kan ta sig uttryck – även i sken av konst eller politiska yttringar. Kristdemokraterna efterlyste redan 2023 fler kunskapshöjande åtgärder från kommunens sida som ett sätt att motverka antisemitism. Det var i samband med att en lagskärpning skulle ske där det numera är straffbart att förneka eller förringa Förintelsen. Inget skedde just då, men behovet av mer kunskap har definitivt inte minskat.
Mot bakgrund av detta ställer jag följande frågor:
- Anser du att fler åtgärder behövs för att motverka antisemitism i Umeå? Om svaret är ja, vilka konkreta insatser vill du införa för att motverka antisemitism i det offentliga rummet?
- Hur säkerställs det att offentliga evenemang och konstverk inte sprider hat under täckmantel av yttrandefrihet?
- Hur arbetar Umeå kommun med utbildning och kunskapshöjande insatser om antisemitism i skolor och bland kommunens anställda?
- Och hur kan kommunen stärka samarbetet med civilsamhället och trossamfund för att bygga ett tryggare och mer inkluderande Umeå?
Veronica Kerr
Kristdemokraterna
Lämna en kommentar